Robotgräsklippare underlättar Östermalms parkarbete

Postad av: SmartSthlm,

På utvalda platser på Östermalm pågår ett test av robotgräsklippare. Syftet är att se hur det fungerar att låta dem klippa svåråtkomliga grönområden.

Johanna Hellkvist är utbildad trädgårdsmästare och jobbar som samordnande parkarbetare på Östermalm. Hon har själv en robotgräsklippare hemma i trädgården, men det är första gången hon stöter på en i yrkeslivet.

-Gräsmattan blir finare och vi slipper klagomål,säger Johanna och skrattar, när jag frågar vad hennes spontana tankar kring testet är.

Hon berättar att de ofta får klagomål på att vanliga gräsklippare för mycket oväsen och att gräset borde klippas oftare. Hon tar även upp ett annat problem med dem – miljöfaktorn. De vanliga gräsklipparna körs på bensin och diesel, medan robotgräsklipparen går på el.

-Det är redan tillräckligt med avgaser inne i stan, menar Johanna Hellkvist.

Parkarbetarnas arbete underlättas av robotgräsklipparna eftersom de klipper svåråtkomliga områden, till exempel i en rondell och i en kraftig lutning vid Floras kulle i Humlegården. Besvärliga ställen, där den vanliga klipparen inte kommer in eller riskerar att välta, måste annars klippas med trimmer. Det är något som tar mycket tid, berättar Johanna Hellkvist.

Johanna poängterar att robotgräsklipparna inte kan ersätta parkarbetarna, men däremot ger det möjlighet att fokusera på andra arbetsuppgifter. Att klippa alla gräsmattorna på hela Östermalm, från Ekhagen till Djurgården, tar cirka tio arbetsdagar.

-Att rensa ogräs i parkerna är ett exempel på något som vi alltid hamnar efter med. Nu kan vi lägga mer tid på det och även på att beskära buskar. Detta i kombination med att gräset även blir finare när de sköts av robotar gör att parkerna upplevs som mycket finare, säger hon.

Nackdelarna med robotgräsklipparna hittills har varit att nyfikna stockholmare har tryckt på “stopp-knappen”, vilket får dem att börja tjuta. Det har även grävts upp styrlinor i marken. När detta sker meddelas parkarbetarnas arbetsledare genom en app och kan kalla på hjälp.

Johanna hoppas att robotgräsklippare kan börja användas på fler ställen och är glad över att fått vara en del av testet.

-Det känns spännande att få vara med och utvärdera, avslutar Johanna.

Kategori: Okategoriserade


Här testas systemen som hittar lediga p-platser i Årsta

Postad av: SmartSthlm,

Mätbilen registrerar var de lediga p-platserna finns - och medverkar samtidigt i parkeringsövervakningen, berättar Detlev Hülsebusch och Johannes Mark från Parkling. Bakom dem trafikkontorets Thomas Sjöström, projektledare för testerna av nya parkeringssystem i Årsta.

Runt en tredjedel av stockholmsbilisternas körtid går åt till att leta lediga p-platser.

I Årsta testar trafikkontoret just nu helt nya system som ska hjälpa bilister att minska körtiden och snabbare hitta lediga p-platser via en app.

Just den här veckan testas det tyska startup-företaget Parklings system. Deras eldrivna mätbil kretsar runt på gatorna i Årsta utrustad med laserskanner och ett kamerainläsningssystem som både registrerar lediga p-platser – och samtidigt medverkar i parkeringsövervakningen.

Trafikkontorets tester är en del av EU-projektet Civitas Eccentric. Testerna syftar till att få fram system som hjälper bilisterna i ytterstaden att minska den körtid som går åt för att åka runt och leta lediga parkeringsplatser. Det handlar också om testa tekniska lösningar som delvis kan automatisera parkeringsövervakningen i de stora ytterstadsområden där Stockholms stad infört avgifter för gatuparkering.

 

Grönmarkerade gator

Detlev Hülsebusch, VD på Parkling, visar parkeringsappen som företaget tagit fram för testerna i Årsta. Appen visar alla gator i som ingår i testområdet i olika färger. På grönmarkerade gator är det just för ögonblicket störst chans att hitta lediga p-platser.

(Klicka för större bild)

Appen kan även ta fram rutter till de närmst belägna grönmarkerade gatorna i området där man befinner sig. Klickar man på en gata får man upp ett statistikfönster som visar hur tillgången på lediga p-platser ser ut på olika klockslag under dygnet. Rödmarkerade gatustäckor i appen betyder att det för tillfället är parkeringsförbud.

Även information om var man inte kan parkera är viktig i en app för att snabbt hitta en ledig p-plats, förklarar Detlev Hülsebusch.

 

Bra information

- Då behöver man överhuvudtaget inte köra in och leta i områden där det ändå är parkeringsförbud. Allt som kan bidra till att minska den tiden är bra information, eftersom cirka 30 procent av körtiden i städer består i att söka en ledig parkeringsyta, säger han.

All data om lediga p-platser som visas i appen kommer från en laserskanner – även kallad Lidar - i Parklings mätbil. Laserskannern registrerar mellanrummen mellan parkerade bilar. Är mellanrummen tillräckligt stora och finns på en plats där parkering för tillfället är tillåten, då rapporterar det in i systemet som en ledig p-plats.

- I det här testet använder vi en enda laserskanner och bara en mätbil. Men den typen hårdvara har blivit så billig att man i ett utbyggt system kan förse befintliga fordonsflottor, exempelvis sopbilar eller bussar, med laserskanner som registrerar lediga parkeringsytor, säger Detlev Hülsebusch.

Parkeringssystemet som testas i Stockholm är en vidareutveckling av ett liknande system som Parkling nyligen byggt upp i Berlin. Där pekar de första småskaliga mätningarna mot att systemet kan minska körtiden för att hitta en p-plats med mellan 60 och 80 procent, uppger Detlev Hülsebusch.

På taket på Parklings mätbil finns även ett kamerasystem som läser in registreringsnumret på parkerade bilar. Det används för den andra delen i trafikkontorets tester. Det handlar om att ta fram ett system för automatiserad parkeringsövervakning som ett komplement till dagens manuella p-övervakning.

 

Kan kontrollera 600-800 fordon i timmen

- Tekniken bör i realtid kunna ge besked om områden och gator med många felparkerade fordon. Det innebär att personella resurser inte behöver läggas på områden och gator där rättparkeringsfrekvensen är hög, säger Thomas Sjöström är projektledare för trafikkontorets tester i Årsta.

I Årsta finns också Trafikkontorets nyaste parkeringsautomater där man knappar in registreringsnumret på sin bil när man betalar p-avgift, vilket är en grundförutsättning för att ett system för automatiserad parkeringsövervakning ska kunna fungera, förklarar Thomas Sjöström.

Johannes Mark från Parkling berättar att deras mätbil under testerna kunnat kontrollera mellan 600 och 800 parkerade fordon i timmen.

Så fort registreringsnumret lästs in av mätbilen kontrollerar systemet i realtid i trafikkontorets parkeringsavgiftssystem att p-avgiften är betald. Systemet kollar även registreringsnumret mot databas där man se att fordonet står på en plats där gatuparkering är tillåten.

 

Innovationstävling

- Den här informationen skickas vidare till den ordinarie p-övervakningen som kan styra in sin personal till de områden som för tillfället har högst andel felparkerade fordon, säger Detlev Hülsebusch.

Testerna i Årsta är resultatet av en innovationstävling som trafikkontoret drog igång förra hösten. De deltagande leverantörerna gavs fria händer att utveckla de nya parkeringssystemen. I februari utsåg utsåg en tävlingsjury två vinnare bland de totalt 12 tävlingsbidragen – förutom Parkling även det holländska företaget Brickyard.  Det är dessa båda företags system som testas i Årsta under hösten.

Kategori: Okategoriserade


Unikt samarbete ska utveckla äldreomsorgen i Stockholms stad

Postad av: SmartSthlm,

Stureby vård- och omsorgsboende har blivit ett centrum för utveckling av nya digitala tjänster inom Stockholms stads äldreomsorg. Med en digital ledare i täten drivs ett samarbete som gynnar många olika parter – men framförallt gynnar det dem äldreomsorgen finns till för: de boende.

-Jag har fått en unik möjlighet, ibland får jag nypa mig själv i armen. Det är så unikt, det finns ingen annanstans.

Hanne Rönnback är lyrisk när hon pratar om sitt jobb, och hon har rätt. Verklighetslabbet är unikt. På Stureby vård- och omsorgsboende, där Hanne är enhetschef, utvecklas nya tjänster och produkter enligt brukarnas behov.

Verklighetslabbet är ett samarbete med Karolinska Institutet och entreprenörer. Det fungerar som ett paraply, under vilket det pågår en rad olika projekt. T.ex. så ska det precis byggas en “dinner-dome” där de boende kan sitta framför en stor, välvd, skärm när de äter middag. På skärmen kan en strand eller kanske en motorcykeltur projiceras. Genom denna lösning ska brukaren ges känslan av miljöombyte och uppleva en ökad livskvalitet.

-Med små medel kan vi höja livskvaliteten för dem som är i slutet av livet, menar Hanne Rönnback.

Pö om pö plockas nya utvecklingsprojekt in i Verklighetslabbet, alla med syfte att stödja kärnverksamheten. Tanken är att personalen och de boende ska vara med i en utveckling av tjänster och produkter, så att entreprenörer tillsammans med forskare och studenter kan få fram hur behov kan tillgodoses och sprida det inom stadens vård och omsorg.

Hanne intresserade sig för digitalisering i mitten av 90-talet, och var med redan under digitaliseringen av patientdokumentation. Hon brinner för att se till att även äldreomsorgen hänger med i den digitaliseringsutvecklingen, även om det är ett område som generellt är ganska konservativt.

Intresset för arbetet är stort, och studiebesök kommer såväl från andra verksamheter inom Stockholms stad, som från andra kommuner och till och med andra länder. Hanne Rönnback delar mer än gärna med sig av sina erfarenheter.

-Det är häftigt att få vara med och påverka, att få driva utveckling framåt och göra det bättre för dem vi är till för, avslutar Hanne Rönnback.

Läs mer om Verklighetslabbet.

Kategori: Okategoriserade


Skolplattform Stockholm skapar översikt

Postad av: SmartSthlm,

Inför höstterminen har Stockholms stads nya skolplattform öppnat för alla användare. Läraren Linnéa Hägglund på Östermalmsskolan ser många pedagogiska och tidssparande vinster med plattformen. Att det strulat lite i början är barnsjukdomar och kommer att gå över menar hon.

Linnéa Hägglund är utvecklingslärare med uppdrag att arbeta med Office 365 och digitalisering på Östermalmsskolan där hon undervisar i svenska, NO och teknik i årskurs 4-6. Office 365 har skolans elever arbetat med sedan 2017. Nu har de börjat använda fler funktioner som kommer med skolplattformen.

– Eleverna har tagit emot Office 365 positivt. De tycker om att arbeta med digitala online lösningar eftersom allt material finns på ett ställe och de kan göra materialet till sitt eget genom att ändra typsnitt, lägga till bilder eller rita i anteckningarna. Det är också en stor vinst att eleverna kan komma åt sitt arbetsmaterial hemifrån.

 

1 till 1 på mellanstadiet

På Östermalmsskolans årskurs 4-6 arbetar alla elever med Office365.

– Vi har ambitionen att vara 1 till 1 på hela mellanstadiet men vi saknar 25 datorer så eleverna i årskurs 4 får dela på datorer just nu. Men det kommer att åtgärdas när fler enheter levereras, säger Linnéa.

I införandet av skolplattformen har det varit lite barnsjukdomar, men Linnéa är tydlig med att kollegorna på skolan har fått information och att man väntar in att funktionerna ska komma igång.

– För mig som utvecklingslärare är det viktigt att sitta lugnt i båten. Alla stora IT-projekt kan ha problem i starten, men uppgifterna kan lösas på andra sätt under den här tiden. Jag tror att skolplattformen kommer bli ett kraftfullt och tidsbesparande verktyg när alla funktioner är på plats.

 

Skolplattformen – ett verktyg för formativ bedömning

Genom skolplattformen kommer allt arbetsmaterial och alla uppgifter finnas samlade på ett ställe. Läraren kommer att få en tydligare överblick över elevernas lärandeprocess genom att kunna följa den i realtid i sin dator.

– Jag ser skolplattformen som ett kraftfullt verktyg för formativ bedömning eftersom jag kan få en överblick över elevernas arbetsprocess. Jag kan följa dem i deras framsteg och kan ge kommentarer direkt när jag ser något. Den underlättar även för dem att se sina framsteg genom att de kan gå tillbaka och titta på gamla kommentarer och arbeten.

 

Underlättar administrativa uppgifter

Linnéa tycker att skolan och samhället har digitaliserats snabbt och menar att både barn och vuxna förväntar sig att kunna hålla kontakten digitalt och vill att det ska gå fort och utan krångel.

– Skolplattformen underlättar det administrativa arbetet som man som lärare måste göra. Eftersom allt är på ett ställe så behöver man inte klicka sig mellan olika sidor och allt sparas automatiskt. Det sparar tid för lärare, elever och vårdnadshavare.

 

Underlättar föräldraansvaret

Skolplattformen underlättar för föräldrar att ta sitt föräldraansvar genom att de har all information på en plats istället för att få ett mejl som försvinner i inkorgens flöde.

– Eftersom föräldrarna fick informationen så här redan när eleverna började årskurs fyra är de väldigt inne på att hitta den online och de uppskattar det. Förut när vi skrev veckobrev var det lättare att informationen tappades bort.

En annan vinst för föräldrarna är att barnen kan visa upp vad de gjort i skolan eftersom det finns samlat på skolplattformen med åtkomst hemifrån.

Calle Hedrén

calle.hedren@stockholm.se

Kategori: Okategoriserade


“AI kommer att ta större plats i vår vardag”

Postad av: SmartSthlm,

Igår besökte Louise Callenberg Googles Digitalakademi och berättade om arbetet med att göra Stockholm till världens smartaste stad. Hon berättade hur AI kommer att ta en allt större plats i vår vardag – och hur kommunikationsrobotar kan hjälpa långtidssjuka barn att hålla kontakten kompisarna i skolan.

Louise Callenberg är enhetschef på Stockholms stads avdelning för digital utveckling och en av dem som leder digitaliseringsarbetet i Stockholms stad. Hon fokuserade sitt framträdande på stadens huvudsakliga mål – att livskvaliteten för stockholmarna ska bli så bra som möjligt. För att konkretisera hur, tog Louise upp flertalet exempel på tjänster som finns till för stadens invånare.

Bland annat berättade hon hur Stockholms stad jobbar med digitala inköp i hemtjänsten. Detta för att personalen ska kunna spendera sin tid med brukaren, istället för i en matbutik. Det innebär större delaktighet och valfrihet för brukaren, som själv kan välja varor genom en ipad.

Ett annat exempel var hur vi arbetar med en kommunikationsrobot för barn som inte kan delta fysiskt i undervisningen i skolan. Genom en ipad kan eleven på distans styra robotens ögon för att se vad som händer i klassrummet, robotens mun som högtalare för att prata och robotens öron för att höra vad som sägs. Roboten är även enkel att ta med ut på rast, eller till matsalen.

Hon avslutade med att prata framtid och om nästa steg för staden. Hon delade med sig av spaningar om hur AI kommer att ta större plats i vår vardag – och rekommenderade ungdomar att utbilda sig till programmerare.

“Trots att Stockholm är topp 5 bland europeiska städer vad det gäller personer med specialistkompetens inom it, så är det det mest efterfrågade yrket”, säger Louise Callenberg.

Missade du Louise denna gång har du chansen att höra samma föreläsning 12/9.

Hon kommer att även att hålla föreläsningar specifikt inriktade på hur AI ska hjälpa Stockholm att bli världens smartaste stad den 30/8 samt 25/9.

 

Kategori: Okategoriserade


Ta på dig VR-glasögonen och upplev Stockholms framtid!

Postad av: SmartSthlm,

På Kulturhusets entréplan ligger “Stockholmsrummet”. Där berättas det om den växande staden, om framtidens Stockholm och om vägen dit. Genom 3D-bord och VR-glasögon kan besökare se nya bostadsområden medan de fortfarande byggs – eller innan de ens är påbörjade.

Just nu visas de nya bostadsområdena på Kistaäng och Årstafältet i virtual reality-version .Genom att “ta en promenad” på gatorna får man en bra känsla för hur det kommer att se ut när det är färdigt.

Förutom det kan man se hur utbyggnaden av tunnelbanan är planerad att bli, genom en karta över de nya utbyggda linjerna. Det finns även möjlighet att slå sig ner i en fåtölj och lyssna på stadens egna podcast Stockholm Växer, eller se en enorm modell av staden som byggs upp under ett stort glasgolv.

Just nu pågår temautställningen “Grönare Stockholm”.

Läs mer om Stockholmsrummet.

 

Kategori: Okategoriserade


Sommarläger i Nordens Silicon Valley

Postad av: SmartSthlm,

Ungdomarna arbetar ivrigt under ledning av mentorerna.

I Nordens egna Silicon Valley, Kista, pågår ett sommarläger. Det handlar varken om fotboll eller segling – här lär sig ungdomar istället att skapa en prototyp med digital teknik. På lördag är det avslutning och då ska fontänen i Grönlandsparken tas över. Vattenstrålarna ska i olika formationer och röra sig i takt till musik.

Lägret anordnas av Inicio, en organisation som vill ge ungdomar en förståelse för digitalisering och framtida studier eller yrkesval. Inspiration tillsammans med teknik är deras röda tråd. Oavsett vilket yrke man väljer kommer tekniken att spela en stor roll. Rinkeby/Kista stadsdelsförvaltning är med och finansierar lägret.

Lägrets deltagare är 12-13 år gamla och kommer från olika skolor runt om i Stockholm, framförallt Kista och Rinkeby. Mentorerna är studenter från KTH, många av dem är här på utbytesår. Mentorskapet handlar inte bara om att dela med sig av tekniska färdigheter, utan också om värderingar kring teknik och om social hållbarhet. Bör vi till exempel samla in all data vi kan?

I labbet där lägret hålls är KTH-professorn Mark Smith på plats de flesta av dygnets timmar. Han vill låta studenter testa direkt i praktiken vad de lär sig i teorin. Han brinner för digitalisering och för få folk att förstå hur den kan förenkla deras vardag. Den smarta staden kräver smarta människor.

På lördag är lägret slut, efter 11 intensiva dagar i labbet. På lördag klockan 12.00 presenteras också resultatet vid fontänen i Grönlandsparken. Varje elev har gjort två kretskort – ett som ska styra vattenstrålens form, och ett som ska se till att de rör sig i takt till musiken. Delarna som behövts har designats och skrivits ut  i 3D-skrivare.

3D-skrivare och kretskort förbereder fontänshowen.  

Marianne och Mikalea från Inicio samt Marc från KTH.

Kategori: Okategoriserade


Smarta städer pratar med varandra

Postad av: SmartSthlm,

När det gäller Smarta städer brukar Seoul räknas som en av de smartaste städerna i världen, där ny teknik används för att förbättra vardagen för människorna. Under måndagen fick Stockholms stad besök av en delegation från Seoul stad för att de ville veta mer om hur vi i Stockholm arbetar med att skapa den smarta staden.

-Koreanerna var framför allt intresserade av vårt förändringsarbete och hur vi arbetar med kommunikation och utbildning för att presentera de positiva effekterna av smarta lösningar och hur vi får medarbetare och medborgare att använda dem, berättar Claes Johannesson, projektledare för Smartstad-projektet i Stockholms stad. Teknik i alla ära men det är när den ger ett mervärde för människan som den gör skillnad.

Kategori: Okategoriserade


Dataspelsteknik utvecklar visualisering av planerade bostadsområden

Postad av: SmartSthlm,

Kidega Carlsson och Katarina Persson, visualiseringsexperter på stadsbyggnadskontoret.

Tekniken för att visualisera planerade bostadsområden vid samråd med medborgarna utvecklas snabbt. Från ritningar och frigolitmodeller till virtual reality där man själv kan vandra runt bland planerade byggnader.

I dag jobbar stadsbyggnadskontorets visualiseringsexperter med samma utvecklingsplattformar som används av datorspelsutvecklare.

Visualisering inom stadsbyggnad och arkitektur lånar idag en hel del verktyg och kunskaper från datorspelsvärlden när planerade byggnader och bostadsområden ska gestaltas på ett realistiskt sätt inför exempelvis samråd med medborgarna. Det gäller inte minst spelvärldens utvecklingsplattformar, de så kallade spelmotorer som dataspelsindustrin använder för att utveckla nya speltitlar.

- Man ser hur allt fler branscher tar hjälp av spelteknik. Det har blivit väldigt populärt bara under det senaste året. Och det är inte bara inom arkitektur och stadsbyggnad. Även många teknik- och industribolag använder sig av spelmotorer för att visualisera sin teknik, säger Kidega Carlsson, som tillsammans med kollegan Katarina Persson är visualiseringsexperter på Stadsbyggnadskontoret.

De är själva exempel på kopplingarna mellan dataspelsutveckling och visualisering inom stadsbyggnad. Katarina Persson är utbildad datorspelsutvecklare i grunden medan Kidega Carlsson har sin bakgrund som 3D-grafiker och arkitekt.

Deras arbete handlar om att visualisera och konkretisera Stockholms stads detaljplaner så att stockholmarna – när det drar ihop sig till samråd och medborgardialoger – kan göra sig en realistisk bild av hur ett planerat bostadsområde kommer att se ut.

- Vi är ofta med genom hela processen när nya områden planeras, från starten ända till det färdiga samrådsmaterialet, säger Kidega Carlsson.

Det är svårt att föreställa sig hur ett nytt bostadsområde kommer att se ut bara genom att titta på vanliga ritningar, det kräver förkunskap och erfarenhet. Därför jobbar Katarina Persson och Kidega Carlsson mycket med olika former av 3D-grafik, ofta med inslag av vanligt foto, och virtual reality, för att visualisera planerade bostadsområden.

- Man förstår ett byggprojekt på ett helt annat sätt än om man tittar på ritningar och vanliga bilder. Du kan vandra runt i ett område och välja själv vad du vill titta närmare på, säger Katarina Persson.

Katarina jobbar just nu med en visualisering av ett område i Skarpnäck som heter Rustmästaren. Hon har gjort solstudier i en 3D-modell av området för att se hur skuggorna faller in på innergårdarna. Nu har hon precis lagt in hela 3d-modellen av området i program som heter Cityplanner som ska användas i ett kommande samråd.

Den spelmotor som Katarina och Kidega använder när de arbetar med 3D-modellerna heter Unreal Engine. Det som är spelmotorns styrka är man kan testa olika scenarier i realtid, menar Katarina Persson.

- Den lämpar sig väldig bra exempelvis för visualisering av arkitektur, säger hon.

Kidega Carlsson jobbar med ett område i Hässelby strand som heter Riddersvik.

- Det är flera kvarter där som ska visualiseras för VR 360-bilder, säger han.

VR 360 är en ”light-version” av virtual reality där 3D-modellerna visas i 360-gradersbilder. Kidega ser många fördelar med VR 360. Arbetsprocessen blir kortare eftersom man endast renderar ut stillbilder i 360, jämfört med Virtual Reality som inkluderar interaktivitet.  VR 360 kräver ingen specifik hårdvara eller app utan kan upplevas direkt via webbläsaren i mobil eller dator, vilket gör att tekniken kan nå ut till fler.

VR 360-bild på Spångadalen.

Det senaste i utvecklingen av stadsbyggnadskontorets VR 360-bilder är att ”smälta ihop” 3D-modeller med vanliga fotografiska 360-bilder av de omgivande miljöerna. Katarina visar en 360-kamera som används för att ta bilder på de platser där 3D-modellerna visas.

- Det ger en intressant kombination 360-foton och datorgenererade 3D-modeller, säger Kidega Carlsson.

* Vad blir nästa steg för att visualisera planerade byggnader och bostadsområden?

- När den här tekniken fått mer fotfäste, kommer vi att se mer augmented reality och mixed reality där 3D-modeller av planerade byggnader via en mobil eller surfplatta visas på plats i den miljö där där de ska byggas, säger Kidega Carlsson.

 

Här kan du se hur tre aktuella områden i Stockholms stad ser ut i VR 360 (klicka i 360 graders-bilderna för att ”se dig omkring”):

Skärholmen

Årstafältet

Spångadalen

Kategori: Okategoriserade


Fler fick ostörd nattsömn – första testet av smarta inkontinensskydd genomfört på Axgården

Postad av: SmartSthlm,

Fler fick sova hela natten utan att väckas av nattpersonalen och antalet urinläckage halverades.

Det ett par resultat från de allra första testerna av smarta inkontinensskydd inom Stockholms stads äldreomsorg.

Det nu avslutade testet av smarta inkontinensskydd genomfördes som ett inspirationsprojekt på Axgårdens vård- och omsorgsboende i Fruängen. Inspirationsprojekt är Stockholms stads modell för att i ett tidigt skede testa och utvärdera nya digitaliseringstjänster i liten skala och sedan skala upp de som skapar mest medborgarnytta.

Den aktuella typen av smarta inkontinensskydd är en ny produkt som fortfarande är under utveckling hos leverantören Abena. De tidiga testerna på Axgården är de första som genomförts i Sverige.

Inom Stockholms stads vård och omsorg används inkontinensskydd för omkring 10 miljoner kronor årligen.

De smarta inkontinensskydden har en slags enkla inbyggda sensorer som håller koll på hur pass fyllda med vätska de är. Inkontinensskyddet har också en löstagbar bluetooth-sändare som via leverantörens system skickar informationen från sensorerna till en mobilapp som vård- och omsorgspersonalen använder.

Fördelen med denna typ av inkontinensskydd är att det blir lättare för personalen att med hjälp av informationen i appen byta skydden redan innan brukaren själv känner av att de är fuktiga. En annan stor fördel är att personalen inte behöver störa brukarnas nattsömn för att kontrollera om inkontinensskydden behöver bytas.

De smarta inkontinensskydden testades på två avdelningar på Axgården. Totalt 10 brukare deltog i försöket. Här är några av resultaten:

* Inkontinensskydden upplevdes i högre grad som torra vid byte (95 procent för smarta inkontinensskydd, jämfört med 75 procent för vanliga skydd).

* Antal läckage utanför skydden halverades.

* Brukarna fick i genomsnitt mer än två nätter fler per vecka utan byten, vilket innebär minst sex timmars oavbruten sömn.

* De smarta inkontinensskydden kräver betydande omläggningar i personalens arbetsrutiner.

Rekommendationen i slutrapporten från Axgårdens tester är att gå vidare och genomföra en större utvärdering av smarta inkontinensskydd i större skala.

Kategori: Okategoriserade