Mikael Kring: Att digitalisera skolan handlar egentligen inte om teknik

Postad av: SmartSthlm,

Skolan är en kunskapsorganisation som hela tiden måste vara på tårna och utvecklas, menar Micke Kring, it-pedagog på Årstaskolan. Och Micke Kring lever som han lär. Han utvecklar tjänst efter tjänst för att göra vad skolan är till för: undervisa elever på bästa möjliga sätt.

Med en bakgrund som musiker och ett tidigt intresse för datorer, började Micke Krings intresse för digitalisering och möjligheten att ständigt vara kreativ. Idag är intresset för hans och kollegornas arbete stort. Inte bara inom Stockholms stad, utan även från skolor i andra kommuner och till och med från skolor i andra länder. Folk vill ta del av arbets- och tankesätt som finns på Årstaskolan.

-Vi har ju alla tillgång till internet – varför inte använda det? Att digitalisera skolan handlar egentligen inte om teknik, det handlar om att man vågar vara öppen med sin undervisning, säger Micke Kring.

Att vara öppen och att dela med sig är grunden för Micke Krings arbete. Det är uppenbart att han arbetar med digitalisering på många håll och kanter, men hans högst prioriterade projekt just nu är ”Kursportalen”. Där skapar han onlinekurser inom programmering designade för lärare, men även dessa öppna för alla som är intresserade.

-Det fina med att jobba kommunalt är att vi kan dela med oss av allt, allt är skattepengar och dem delar vi på, säger Micke Kring och förklarar att ju fler som tar del av kurserna och ger honom feedback – ju bättre blir de.

Förutom “Kursportalen” har han bland annat utvecklat ett e-bibliotek för Årstaskolan där eleverna får publicera noveller och berättelser de själva skrivit. De får skapa framsidor, skriva texter till baksidan och göra författarporträtt, sedan kan de låna varandras böcker och läsa. De kan även recensera varandras verk.

-Poängen är att eleverna får en helt annan motivation av att de får se en produkt av deras arbete, säger Micke Kring och menar att e-biblioteket är ett exempel på detta.

Förutom e-biblioteket har de spelat in egna Ted-talks, podcasts, livestreamat talkshows och till och med byggt ett eget ”youtube” för skolan där videos läggs upp av elever och lärare. Några av de mest populära klippen på sidan är sånger som lär ut multiplikationstabellerna, de har flera hundra tusen visningar.

För att kunna fokusera på att utveckla nya idéer har Micke försökt hitta sätt att automatisera administration och rutinfrågor. Han har till exempel satt upp en support-sida med vanliga frågor och svar, där han gjort enkla guider för frågor kring iPads och datorer. Han har även programmerat en chat-bot på skolans Facebook, som kan svara på enkla frågor såsom ”när är det lov” eller ”hur hittar jag blankett för ledighetsansökan”. Abbott, som chat-boten heter, svarar både direkt och dygnet runt.

Micke tror att arbete över gränser är det som behövs för att hänga med i tempot. Med väldigt små medel menar han att lärare skulle kunna spela in lektioner de håller och ladda upp i ett forum där andra lärare dels kan hämta inspiration och upplägg, men även ge feedback.

-Vi måste hjälpas åt för att möta de behov som finns. Alltifrån att se till att elever med hög inlärningsförmåga aldrig hålls tillbaka av att mattebokens sidantal, till att se till att även föräldrar med andra språk kan ta till sig information och erbjuda lärare fortbildning. Med den teknik som finns idag är ingenting omöjligt, det är inte raketforskning vi pratar om, avslutar Micke Kring.

Kategori: Okategoriserade


Stockholms stads CTO: digitalisering kommer vara den största förändringsfaktorn i samhället i minst tio år till

Postad av: SmartSthlm,

Digitalisering kommer vara den absolut största förändringsfaktorn i samhället i minst 10 år till, menar Stockholms stads CTO Stefan Carlson.

- Det är bland annat därför som vårt arbete är både viktigt och väldigt väldigt roligt, säger han.

Stefan Carlsons väg till att bli stadens CTO började när han som 15-åring fick sommarjobb som parkarbetare i Stockholms stad.  Det ena ledde till det andra och några år senare sögs han in i it-svängen i staden, och sen dess har han fått följa stadens digitala utveckling på nära håll.

-Ett tag sa man att it är en ickefråga, berättar Stefan Carlson, något som verksamhetsansvariga inte ska behöva bry sig om. Det stämmer om man tänker på it som teknik, men det gör vi inte. It handlar om möjligheter och om verksamhetsutveckling. Det är det som vi nu kallar digitalisering.

Sedan 2007 har staden haft en it-avdelning, som idag transformerats till avdelningen för digital utveckling.

-It och teknik är absolut nödvändigt för att digitalisering ska fungera. Vi skulle inte ha digitalisering utan teknik, säger Stefan Carlson. Att rätt teknik finns och fungerar på rätt sätt är sedan något som jag och min enhet ansvarar för. Men vad vi gör med den tekniken, digitaliseringen, det är ett verksamhetsansvar.    

Tekniken ska helst var osynlig

På Stefan Carlsons enhet, som heter “Infrastruktur, plattformar och support” arbetar de med all teknik som finns bakom stadens nuvarande och kommande digitala tjänster. Potentiellt är alla som bor i Stockholm användare och de räknar med att stadens digitala tjänster ska fungera – igår, idag, imorgon.

-Allt fler it-beroende verksamheter ska fungera i staden. De befintliga systemen och tjänsterna måste fungera, samtidigt som de ska utvecklas. Vi ser till att det går i takt, berättar Stefan Carlson. Ju bättre jobb vi gör, desto mindre syns vi i det avseendet. Tekniken i sig ska helst vara osynlig.

Enheten har också en viktig roll i att å ena sidan se till att förstå verksamheten och anpassa de tekniska förutsättningarna därefter, och å andra sidan hjälpa verksamheten att förstå den nya teknik som finns tillgänglig.

-Alla kan förbättra sin verksamhet genom it. Vi som arbetar med tekniken måste hjälpa dem som arbetar i verksamheterna att förstå möjligheterna med digitaliseringen och hur de kan använda den för att utvecklas, menar Stefan Carlson.

Omvänt är det enormt viktigt att vi som arbetar med tekniken är lyhörda gentemot verksamheternas behov.

- Jobbar man hos oss för att man har ett teknikintresse så är man på fel ställe, intresset måste ligga i tekniken som möjliggörare, säger Stefan Carlson.

Människor får jobba med människor

Systemen och de tekniska plattformar som Stefan, i egenskap av CTO, ansvarar för används av alla Stockholms stads förvaltningar och bolag. Han och hans enhet har till uppgift att se till att de tekniska förutsättningarna som behövs för att möjliggöra digitaliseringen finns på plats och fungerar på det sätt verksamheten behöver.

Med ökade krav från omvärlden gäller det också att kunna leverera stadens tjänster effektivare. Stefan Carlson berättar att de just nu till exempel tittar på hur AI, VR och AR skulle kunna utveckla stadens verksamheter.

-Kan vi automatisera verksamhetsprocesser då kan vi styra om resurser, så att människor får jobba med människor. Kanske kan vi då i förlängningen till exempel få mindre barngrupper eller se till att socialsekreterare kan spendera mer tid med klienter än vad som annars vore möjligt, berättar han. Detta är ett av många exempel på vad digitaliseringen kan och borde innebära.

Just nu fokuserar Stefan Carlson på att utveckla rätt tekniska förutsättningar: Att plattformar är modulära och skalbara, att det finns infrastruktur, standarder och regelverk som krävs för framtiden.

-Stockholm ska kunna fortsätta utvecklas och vara den stad vi borde vara för våra medborgare både nu och i framtiden. Det är ett tufft och hårt arbete ibland, men samtidigt så tvekar jag inte att påstå att jag har ett av världens i dessa tider roligaste jobb, avslutar Stefan Carlson.

Kategori: Okategoriserade


”Skolplattformen i förskolan ger pedagogerna mer tid för kärnuppgiften”

Postad av: SmartSthlm,

Cecilia Nygren, Andreas Meschke och Natalie Wahlberg berättade om skolplattformen och digital närvarohantering i förskolan.

“Tekniken ger inga mirakellösningar på problem, det handlar om hur vi väljer att arbete med den” säger Andreas Meschke, projektledare för införandet av Stockholms skolplattform i förskolan, då han under SETT-dagarna på Kistamässan berättar om införandet av digital närvarohantering.

Förutom Andreas Meschke fanns även pedagogerna Cecilia Nygren och Natalie Wahlberg på plats. De har redan testat skolplattformens digitala närvarohantering och delade med sig av sina erfarenheter av arbetet inför en fullsatt lokal.

Samarbete mellan pedagoger, delaktighet hos föräldrar och långsiktig planering är några av de nyttor och vinster som pedagogerna upplever.

Från en nyfiken publik kommer frågor om vilka enheter fungerar bäst för verktygen, och om hur den digitala mognaden var bland föräldrarna. Cecilia Nygren och Natalite Wahlberg svarar på detta och berättar även om hur de digitala verktygen underlättar språkförbistringar och frigör mer tid till barnen.

I programmet för deras presentation på SETT-dagarna kan vi läsa följande:

”Det här är berättelsen om ett införande och digitalisering på verksamhetens villkor. Ett effektiviseringsprojekt som inte går ut på att rationalisera bort tjänster – utan istället ger pedagogerna mer tid åt kärnuppgiften. Att skapa kreativt innehåll för och tillsammans med barnen”.

Kategori: Okategoriserade


Sista pusselbiten på plats i Stockholms stads nya skolplattform

Postad av: SmartSthlm,

Stockholms stad har valt Unikum – Unikt lärande AB som leverantör av modulen för pedagogiskt it-stöd för planering och bedömning till stadens nya skolplattform. Under fredagsförmiddagen skrevs avtalet på av båda parter.

Avtalet med Unikum innebär att den sista pusselbiten nu är på plats i Stockholms stads nya skolplattform som kommer att lanseras inom förskolan, grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen i samband med höstterminens start i augusti i år.

-Det här innebär att vi nu har samtliga avtal på plats och att vi snart kan lansera skolplattformen i sin helhet. Skolplattformen kommer att stötta Stockholms förskolor och skolor i deras digitaliseringsarbete och vara en viktig del i att åstadkomma ett digitalt lyft för pedagoger, elever och barn. Det är mycket glädjande att vi efter flera års omfattande arbete nu kan få de sista delarna i skolplattformen på plats, säger Johanna Engman, tf it-direktör i Stockholms stad.

Skolplattform Stockholm är en gemensam plattform för Stockholms stads förskolor och skolor. Syftet med skolplattformen är att förenkla och kvalitetssäkra det administrativa arbetet, den pedagogiska arbetsmiljön och lärandet.
140 000 barn, elever och studerande samt 23 500 medarbetare inom Stockholms stads skolor och förskolor beräknas att använda skolplattformen.
Med den nya skolplattformen kommer även vårdnadshavare att kunna följa sitt barn från förskolan till gymnasiet på ett och samma ställe och därmed få ökad insyn i verksamheten.

För pedagoger och lärare innebär skolplattformen ett mer effektivt arbetssätt som gör att de kan ägna ännu mer tid åt barnens och elevernas utveckling, samt öka samarbetet kollegor emellan.

Skolplattformen är uppbyggd av flera moduler. De olika delarna ska gå att byta och bygga vidare på när det uppstår nya behov i verksamheten och i takt med att ny teknik blir tillgänglig.

Följande moduler ingår i skolplattformen:

  • Barn- och elevregistret

  • Schema

  • Frånvaro och närvaro

  • Elevdokumentation

  • Pedagogiskt genomförande

  • Startsida

  • Planering och bedömning


Mer om Skolplattform Stockholm.

Kategori: Okategoriserade


Krönika: digitalisering, vad är det egentligen?

Postad av: SmartSthlm,

Vårt samhälle utvecklas i rasande fart. Vi är mitt i en stor samhällsomdaning som pågår i en hastighet och i en omfattning som är så stor att den nästan inte märks.

Den märks knappt eftersom vi själva är en så stor del av att vara kravet på förändring. Vi är det för att vi själva förändras i våra beteenden och börjar ställa helt nya krav på tjänster, service och övriga beteenden på oss, skriver Louise Callenberg, enhetschef på Stockholms stads avdelning för digital utveckling.

Louise Callenberg

Jag satt på tunnelbanan och var på väg till ledardagar om hållbart ledarskap. Det var en samling för alla Stockholms chefer. Vi har vid tillfället redan fått ut programmet och fått delta till presentationerna genom att svara på frågor. I en tid när allt går snabbt och tillgängligheten är sömlös så behöver vi prata om vår egen hållbarhet. Det är lätt att uppleva sig som gränslös och att vår agenda styrs av andra viljor än vår egen. Inte minst känns det så när digitalisering är på var och varannans läppar.

Mitt emot mig på tunnelbanan sitter en pappa som har sin dotter bredvid mig. De planerar vardagen och har till sin hjälp var sin telefon. Pappan frågar om böcker som ska tillbaka till biblioteket och uppmuntrar tjejen att lägga in en påminnelse i sin telefon. Snart tystnar deras samtal om simtider, skolan och kalenderbokningar och de försvinner in i varsin parallell värld. Tummar sveper över skärmar. Pekfingrar skrollar. En kommentar, en tumme upp, ett hjärta.

Våra beteenden har blivit så annorlunda sedan vi fick en smartphone i var mans ficka. En T10 Ericsson skulle idag vara handikappande för vem som helst. Och det är inte länge sedan den var het. Upptäckten av kisel och mineralerna som möjliggör pekskärmar och batteriers livstid har helt förändrat vår värld, vår tid och våra relationer. När vi, den nya smarta generationen, möter organisationer, företag och myndigheter vill vi göra det genom våra skärmar. Vi vill hitta information, vi vill ha enkla formulär och vi älskar att bli ihågkomna. Till en viss gräns så klart. Man ska också kunna raderas. Vi förväntar oss smarta lösningar och vi speglar oss i ny teknik som om det vore en självklar del av våra identiteter som nutidsmänniskor.

Begreppet ”identitet” visar sig bli ett intressant ord under dagen. Flera av föreläsarna om hållbart ledarskap spanar om vår tid och återkommer till det där med att vara någon av egen kraft. Det är väldigt svårt. Vi människor vi är så otroligt präglade av vårt sammanhang och det som skapas som normer runt omkring oss. Vi förändras om många förändras samtidigt med oss. Så stark är vår kultur och önskan om att vara lika. Men vi människor är också obotligt nyfikna. Dessa tre: människans nyfikenhet, kraften i kulturen och driften att vara lika: det gör att det inte går att hejda en utveckling som börjat ta fart. Och vi agerar inte själva, vi gör det som ger inflytande och ett gott liv. Den våg av digitalisering som börjat kommer inte att kunna stoppas. Törsten efter det smarta livet och det smarta samhället är här för att stanna. Det är vår norm och nutidsidentitet som kollektiv.

Så digitalisering, det kan sägas vara samhällsförändring. En förändring som kommer till följd av nya beteenden och önskemål utifrån att vi tagit in ny teknik i våra liv. Det ena föder det andra. Digitalisering är därför kultur- och verksamhetsförflyttning. Det är att ta sig från ett nu till ett sedan. I vår Stockholms stads värld, där jag verkar, så innebär det att våra verksamheter behöver bestämma sig för vart de vill och hur vi ska ta oss dit. Den nya tekniken är bara en liten del av svaret. Den största ansträngningen kommer vara i att få alla med ombord. Hur gör man när arken är på väg att sjösättas och vågorna växer sig höga? Hur får man ett samhälle som inkluderar alla när förutsättningarna för att vara med har förändrats i grunden? Nu är det inte längre en fysisk plats som enbart ska tillgängliggöras. Nu är det en virtuell värld som ska hållas öppen, demokratisk och säker. Och kanske ska den också vara kompensatorisk. Våra dimensioner vidgas och vi möter en okänd framtid.

För att klara av vad det egentligen innebär att digitaliseras så behöver vi hålla varandra i handen, bevara vår mänsklighet och fundera på hur vi på ett hållbart sätt får med varandra ut på okänt hav mot nya horisonter. En framtid där gränser som vi idag känner till suddas ut, och nya behöver beskrivas, bearbetas och ibland bekämpas. En framtid med stora möjligheter för mänskligheten men ibland med tillsynes skrämmande konsekvenser för individen. Det ligger ett stort ansvar på oss alla. Digitalisering är inte något som några få ägnar sig åt. Det är egentligen vår vardag så fort en ny app laddas upp i vår mobil, nya beteenden skapas och lust väcks för nya möjligheter.

Kategori: Okategoriserade


Mer tid för de kvalificerade arbetsuppgifterna när serviceförvaltningen testade mjukvarurobot

Postad av: SmartSthlm,

Anne-Sofie Ohlsson och Ingeborg Brenton på Stockholms stads serviceförvaltning.

Som en osynlig medarbetare som outtröttligt utför de mest repetitiva och regelstyrda arbetsmomenten.

Serviceförvaltningen genomförde nyligen ett försök med en ny typ av mjukvarurobot. Slutsatsen är att roboten kan bidra till ökad kvalitet genom att frigöra tid för personalen att ta sig an de mer kvalificerade arbetsuppgifterna.

- Det här gör att vi kan jobba smartare och vidareutveckla kvaliteten i våra arbetsprocesser, säger Anne Sofie Ohlsson, strateg på Stockholms stads serviceförvaltning.

Det är hon som tillsammans med kollegan Ingeborg Brenton, projektledare på serviceförvaltningen, hållit i projektet.

Serviceförvaltningens bekantskap med mjukvarurobotar började med att de fick se en demonstration av hur program kunde automatisera vissa administrativa arbetsprocesser.

- Vi jobbar ju kontinuerligt med processutveckling och insåg att det där kunde vara något för oss att titta närmare på, berättar Ingeborg Brenton.

Men själva ordet robot riskerar att leda tankarna lite fel när man ska beskriva serviceförvaltningens försöksprojekt. Det handlar inte om robot med armar och ben. Det handlar inte heller om en ”tänkande” robot baserad på artificiell intelligens som drar egna slutsatser eller kan fatta självständiga beslut. Det rör sig om en helt och hållet programvarubaserad robot som enbart kan utföra strikt regelstyrda arbetsprocesser.

Ett av jobben som roboten sattes att utföra på serviceförvaltningen är just ett exempel på en sådan nästan helt regelstyrd arbetsprocess – att reversera leverantörsfakturor. Men det första steget i arbetsprocessen – att fatta själva beslutet att reversera en faktura är komplicerat.

- Det kräver kunskap, erfarenhet och innehåller bedömningsinslag. Det klarar inte mjukvaruroboten av. Det beslutet måste måste tas av en människa, säger Ingeborg Brenton.

Men när beslutet att reversera fakturan väl är fattat, då vidtar ett tidskrävande arbete med att hantera fakturan i ekonomisystemet. Det är en del av arbetsprocessen som helt och hållet styrs av entydiga regler. Och det är här som mjukvaruroboten kan göra nytta.

Mjukvaruroboten utför dessa regelstyrda arbetsrutiner på samma sätt som en mänsklig medarbetare. Roboten som serviceförvaltningen testade hade egen användarbehörighet och kunde själv logga in i de system som den var instruerad att arbeta i. Den kunde gå in i systemen och hämta den information som den behövde för att kunna slutföra sin arbetsprocess.

- Här var den som en digital medarbetare, summerar Ingeborg Brenton.

När det gäller de mest repetitiva arbetsmomenten kan robotprogrammet definitivt bidra till en kvalitetshöjning både för medarbetarna och för själva arbetsprocessen, menar Anne Sofie Ohlsson.

- Mjukvaruroboten blir inte som oss andra trött i ögonen av repetitiva arbetsuppgifter. Den kan utföra våra mest regelstyrda och monotona arbetsprocesser på ett säkert sätt och med stor precision, samtidigt som den frigör tid för oss att ta oss an de mer kvalificerade arbetsuppgifterna, säger hon.

Anne Sofie Ohlsson och Ingeborg Brenton säger att testerna av försöksprojektet med mjukvaruroboten mottagits positivt av alla inblandade på serviceförvaltningen. Båda säger sig ha goda förhoppningar om  att snart kunna ta nästa steg och använda roboten på permanent basis.

- För serviceförvaltningen är det självklart att regelbundet jobba med att effektivisera våra administrativa rutiner, säger Ingeborg Brenton.

 

Kategori: Okategoriserade


Nollvision undernäring nu som mobilvänlig e-tjänst

Postad av: SmartSthlm,

Annica Håkansson och Anette Grass Karlsson med den nya e-tjänsten för att förebygga undernäring hos äldre.

Här är den nya mobilvänliga e-tjänsten Nollvision undernäring som Annica Håkansson och Anette Grass Karlsson tillsammans med hemtjänsten och dietister i Enskede-Årsta-Vantör tagit fram för att förebygga undernäring hos äldre. E-tjänsten är fylld av tips, information och recept för att stödja äldre att äta näringsriktigt.

Nollvision undernäring lanserades nyligen på Stureby vård- och omsorgsboende, där det självklart bjöds på näringsriktigt snacks hämtat från receptsamlingarna i den nya e-tjänsten. Även äldreförvaltningen, Äldrecentrum och Demenscentrum har varit med i utvecklingen av Nollvision undernäring.

Nollvision undernäring

På äldreboenden, servicehus och inom hemtjänsten finns massor dokumentation, kostråd och specielrecept för att förebygga undernäring hos äldre. Men hittills informationen mest funnits samlade i pärmar. Den nya mobilvänliga e-tjänsten förenklar för personalen att använda informationen via mobilen i det dagliga arbetet. Därmed blir det lättare att hjälpa de äldre att äta näringsriktigt och förebygga undernäring.

- Informationen blir mycket mer tillgänglig och användbar via den här e-tjänsten i mobilen, jämfört med om den bara samlas i pärmar, säger Anette Grass Karlsson, vårdbiträde i Enskede-Årsta-Vantör som varit med och tagit fram tjänsten Nollvision undernäring.

Den nya e-tjänsten är ett av Stockholms stads inspirationsprojekt,  en modell för att i ett tidigt skede testa och utvärdera nya digitaliseringstjänster i liten skala och sedan skala upp de som skapar mest medborgarnytta. E-tjänsten Nollvision undernärings kommer nu i första steget att användas inom äldreomsorgen i Enskede-Årsta-Vantör. Men tjänsten ska i nästa steg användas i hela Stockholms stad.

Kolla in den nya e-tjänsten Nollvision undernäring.

 

 

 

Kategori: Okategoriserade


GDPR-lagstiftningen – den hetaste frågan på hennes bord

Postad av: SmartSthlm,

Johanna Erlandsson är informationssäkerhetsansvarig i Stockholms stad.

Johanna Erlandsson arbetar som informationssäkerhetsansvarig i Stockholms stad, en roll som blir allt viktigare i takt med att mängden digital information runt omkring oss ökar. Just nu är den kommande GDPR-lagstiftningen den hetaste frågan på hennes bord.

Johanna har arbetat med informationssäkerhet i elva år. Redan för elva år sedan fanns lagstiftning och regleringar kring hur information får hanteras. Även om frågan alltid varit viktig är den i och med den digitala utvecklingen och ny lagstiftning på området hetare än någonsin.

Även allmänheten har idag kunskap och förståelse för risker och integritetsfrågor när det gäller digital information. För tio år sedan var det inte lika vanligt att våra stora dagstidningar skrev om it-attacker och informationssäkerhet på sina förstasidor, vilket kan ses som ett tecken på att allmänheten idag intresserar sig allt mer för den typen av risker.

Johanna Erlandsson är ansvarig för informationssäkerhetsfrågor i Stockholms stad, vilket exempelvis omfattar att ta fram regelverk som styr hur stadens verksamheter ska arbeta med informationssäkerhet. I det ansvaret ingår även att införliva GDPR-lagstiftningen i de redan befintliga regelverken.

-Många av de krav som vi på grund av GDPR nu riktar strålkastarljuset mot är egentligen inga nyheter, utan stämmer ganska väl överens med hur vi arbetar redan idag. Därför ska vi heller inte uppfinna en massa nya regelverk, utan snarare införliva det som är nytt i det vi redan har på plats. Det här är ett bra tillfälle för oss som verksamhet att gå igenom och se till att våra verksamhetsprocesser håller måttet. Sen måste vi underlätta för våra medarbetare att följa reglerna i sitt dagliga arbete, det ska vara lätt att göra rätt och där kan vi naturligvis ständigt förbättra oss, betonar Johanna.

För någon vecka sedan gick projektet som ska driva GDPR-anpassningarna över i sin mest intensiva fas. Projektet ansvarar för allt ifrån att uppdatera riktlinjer inom en rad olika områden, till att ge stöd till stadens förvaltningar och bolag i deras arbete med att följa kraven. Projektet ska också se till att de mest framgångsrika arbetssätten kring informationssäkerhet lokalt hos stadens förvaltningar och bolag kan skalas upp och implementeras i resten av staden, så att stadens olika verksamheter kan få draghjälp av varandra.

-Min roll är att styra och vägleda projektet i rätt riktning, berättar Johanna Erlandsson.

I rollen som informationssäkerhetsansvarig  ingår även omvärldsbevakning för att identifiera olika typer av hot och risker samt ny lagstiftning som snart ska börja gälla. Verksamheten måste hela tiden förberedas för krav som kommer utifrån.

-Just nu pågår en upprustning av totalförsvaret samt det nya NIS-direktivet, vilka båda kommer medföra nya krav på hur vi som kommun arbetar med informationssäkerhet.

Arbetet handlar även om att hantera olika säkerhetsfrågor i den dagliga verksamheten, till exempel incidenthantering eller att stötta verksamheterna i hur de ska kan hantera säkerhetsfrågor i olika utvecklingsprojekt. En målsättning är att få in informationssäkerhet som en del av det dagliga arbetet i en verksamhet, det är inget som ska ske vid sidan om eller checkas av i slutet av ett projekt, för då är det oftast för sent.

-Ytterst handlar det om att förstå att information är en tillgång, vi behöver vår information för att bedriva verksamheter. Mycket av det vi gör är beroende av information och därför måste den skyddas på rätt sätt, avslutar Johanna Erlandsson.

Kategori: Okategoriserade


Smarta leveransrum möter hyresgästernas behov i den ökade e-handeln

Postad av: SmartSthlm,

Stockholmshem arbetar med digitalisering för att underlätta vardagen för sina hyresgäster. I dagarna lanseras deras senaste nyhet – särskilda leveransrum för att minska behovet av miljöbelastande transporter till paketutlämningsställen i samband  till följd av den kraftigt ökade e-handeln.

På Valla torg i Årsta har Stockholmshem tagit fram ett system med ett leveransrum dit paket hyresgäster beställer, från alla världens webbutiker, levereras. Behovet hos hyresgästerna har uppkommit i takt med att e-handeln under de senaste åren har växt explosionsartat.

När paketet levereras får man ett sms, med en digital engångsnyckel, som man kan låsa upp rummet och hämta sitt paket med.

-Man behöver alltså varken vara hemma och invänta leverans eller köra till ett utlämningsställe, säger Åsa Stenmark, hållbarhetsstrateg på Stockholmshem.

Det går även att returnera sina paket i rummet, vilket man kan se ett stort behov av inom e-handeln.

För att ta sig in i rummet måste man identifiera sig och väl inne finns kameraövervakning, en eventuell stöld skulle därför vara lätt för polisen att spåra.

Något annat unikt med systemet är att transporten från postcentralen till leveransrummet sker på cykel. Det som omtalas som “the last mile”, är alltså löst på ett klimatsmart sätt.

Testet med de smarta leveransrummen bedrivs inom ramen för EU-projektet GrowSmarter.

Tidigare i år har vi även berättat om en elbilspool och ett smart sopsug, som även det är delar av projektet.


Kategori: Okategoriserade


Innovationsdirektör Gunnar Björkman: “Vi måste samarbeta för att utveckla välfärden”

Postad av: SmartSthlm,

I Stockholms stad finns en beslutad innovationsstrategi och en vision om att bli världens smartaste stad. Gunnar Björkman är Stockholms stads innovationsdirektör sedan tre år tillbaka. Han främsta uppdrag är att stärka det strategiska samarbetet med akademi och näringsliv.

Stockholm anses vara en av världens mest innovativa platser avseende forskning, infrastruktur och institutioner. I Stockholm finns en bubblande startup-scen och flera stora företag.

Innovation drivs också som en strategisk ledningsfråga inom staden.

-Våra framtida utmaningar är stora och ska vi behålla vår välfärd måste vi tänka till och tänka nytt. Vi måste  lära oss att samarbeta ännu bättre med akademi och näringsliv, men även med andra kommuner, säger Gunnar Björkman.

Ett av stadens mest spännande innovationssamarbeten är Digital demo Stockholm. Där samverkar staden med Landstinget, företag och akademi för att ta fram innovativa lösningar på reella utmaningar i stadens verksamheter. Inom ramen för samarbetet ska de visa att den digitala tekniken kan ge attraktiva lösningar som stödjer behoven i ett samhälle.

Gunnar Björkman tar emot i Stockholms stadshus och berättar att rummet som vi sitter i, är det rum han satt i när han en gång började i staden för drygt trettio år sedan. Utanför fönstret virvlar ett tätt snöfall och båtarna vid Norr Mälarstrand går knappt urskilja i snövirvlarna.

Gunnar Björkman lutar sig framåt i sin stol och säger att Stockholms stad precis som alla andra måste bli bättre på att hitta nya, smarta lösningar, för att stadens tjänster ska bli både billigare och bättre.

-Vi måste vara innovativa, och för att lyckas med det är digitalisering ett av de viktigaste verktygen. Den ska kunna hjälpa oss att utföra våra olika arbetsuppgifter på ett smart och effektivt sätt, menar Gunnar Björkman.

Gunnar sitter halvtid på KTH, där han för Stockholms stads räkning försöker matcha ihop den kunskap och forskning som finns där med behoven som finns inom Stockholms stad. Under våren hoppas han även att det blir klart med ett samarbete med Stockholms universitet.

För att driva innovation menar Gunnar Björkman att man måste titta på de lösningar som redan finns och inte varje gång uppfinna hjulet på nytt. Trippel Helix, som det kallas när offentlig sektor, akademi och näringsliv samarbetar, kräver en tät kontakt. Det gäller att parterna förstår varandras kunskap och behov, understryker han.

-I min roll ingår att identifiera och matcha ihop stadens behov med dessa kunskaper på en strategisk nivå bland annat med. hjälp av våra  partnerskap, säger Gunnar Björkman. Är innovationsarbetet inte strategiskt, så kan det inte skalas upp. Det gäller att hitta lösningar där alla får fokusera på det de är bra på.

Stockholm har kommit långt i sitt innovationsarbete, sett till organisationens komplexitet och storlek, men fortfarande finns mycket kvar att utveckla.

-Det gäller att först och främst att få verksamheterna att förstå vilka delar av deras arbete som kan utvecklas genom innovation, och sedan ge både chefer och medarbetare verktyg som stöttar och hjälper dem i den utvecklingen, säger Gunnar Björkman.

Som ett exempel på innovation i Stockholms stad lyfter Gunnar Björkman Stokabs svartfibernät, som möjliggjort att i stort sett alla fastigheter i Stockholms stad är uppkopplade. Förslaget kritiserades kraftigt när beslutet om att de skulle genomföras togs.

-Satsningar som dessa måste göras. Innovation handlar mycket om ledare som förstår och vågar tro på framtida lösningar, och om kulturförändring. Vi är på rätt väg men lång ifrån mål, avslutar Gunnar Björkman. Det blir spännande att se vilka av dagens strategiska beslut och satsningar som får stor betydelse om trettio år.

Kategori: Okategoriserade