Stockholmarna vill bo i en smart stad i världen

Postad av: SmartSthlm,

3 av 4 stockholmare som tillfrågades i undersökningen är positiva eller mycket positiva till Stockholms mål att ta en ledande position som en ”smart stad” i världen.

Varje år görs en demoskopundersökning där 3000 stockholmare får svara på frågor kopplade till Stockholms stads arbete med digitalisering och utvecklingen av den smarta staden.

Nu har vi fått resultatet av årets undersökning och tar ivrigt del av svaren. Bland annat kan vi läsa oss till att:

  • Bostäder, miljö, trafik och stadsplanering intresserar mest

  • Hälften vill ha möjligheter att digitalt söka information, göra beställningar, ställa frågor eller få tillgång till annan service från staden avseende trafik och stadsplanering samt bostad

  • Även de som i liten utsträckning använder internet dagligen söker digital information från kommunen i en inte helt obetydlig omfattning

  • Stockholmarna vill bo i en smart stad i världen. Tre av fyra uppskattar visionen om att Stockholm ska ta en ledande position som en smart stad i världen

  • Stockholms vision om att bli världens smartaste stad mottas mer positivt bland yngre än äldre

  • Stockholms vision om att bli världens smartaste stad mottas mer positivt ju fler timmar man använder internet dagligen

  • Polariserad syn på automatiseringen inom den kommunala servicen

  • Lättillgänglig information om exempelvis trafik och parkering samt cykelvägar, är en av de digitala tjänster som stockholmarna upplever att de skulle ha nytta av i vardagen.

Skillnaden är inte så stor från förra året, gällande svaren på undersökningens kryssfrågor. En annan del av undersökningen innefattade däremot möjlighet till fritextsvar och där fanns många goda tankar och idéer. En summering av dem finns här och här.

Kategori: Okategoriserade


Stockholmarnas digitaliseringsförslag: app där man kan se när hemtjänsten dyker upp

Postad av: SmartSthlm,

En app där man kan se exakt när hemtjänstpersonalen dyker upp – och vid behov även boka om tiden. Och varför inte även en app där de äldre kan välja den mat som körs ut av hemtjänsten.

Det är ett par av stockholmarnas förslag till nya digitala tjänster i Stockholms stad. 

(Klicka för större bild)

Det är inte bara smartare reseappar som finns med bland förslagen när stockholmarna skissar upp de framtida digitala tjänster som de helst vi se i Stockholms stad.

I stadens årligt återkommande enkätundersökning av hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster finns förslag på nya appar eller vidareutvecklingar av befintliga digitala tjänster inom en rad olika områden.

En hel del förslag handlar om mer utvecklade och lättanvända söktjänster för hitta fram till rätt tjänsteman i staden. Det borde även gå att boka tid eller telefonmöten med stadens tjänstemän via söktjänsten, menar en förslagsställare.

Socialtjänsten är ett annat område där nya digitala tjänster föreslås.  Här handlar det om allt från möjlighet för barn att självständigt ta direktkontakt med socialtjänsten via chatt-kanaler till digitala tjänster där man enkelt och överskådligt kan se exakt var i beslutskedjan ens ärende befinner sig.

Här är några av stockholmarnas digitaliseringsförslag sorterade efter ämnesområde:

 

Sport, fritid:

• Vinter-app som visar skridskotider och skidföre på allmänna anläggningar.

• Badplatsapp som visar vattentemperaturer och badmöjligheter på ett snyggt och lättillgängligt sätt.

• App som visar utbudet av träningsaktiviteter dag för dag.

• En bättre tjänst för att bokning av stadens idrottsanläggningar.

• Skulle vilja en tjänst där man kan se vilka tider som det är mest belastning på exempelvis simhallar, så jag kan välja andra tider.

• Pushnotiser om aktiviteter för ungdomar/fältassistenter.

 

Hemtjänst, omsorg:

• App för att lätt komma i kontakt med hemtjänsten för ändring av tid och liknande.

• App där man kan se var hemtjänsten befinner sig så att man vet när de kommer.

• Tjänst där man kan se kötiden till äldreboenden utan att behöva ringa.

• Samlingsapp för hemvårdstjänster.

• App där man kan se när hemtjänsten kommer.

• En app för äldre där de kan välja den mat som skall köras ut till dem via hemtjänsten.

 

Socialtjänst:

• Möjlighet för barn att självständigt ta kontakt med socialtjänsten via chatt-kanaler.

• ”Spindeln-i-nätet-tjänst” som kopplar ihop ett behov med stadens utbud av tillgängliga tjänster och bistånd. Om jag exempelvis skriver in ”barn funktionshinder” så får jag upp en förslagslista på olika specialskolor, samtalsstöd och fritidsaktiviteter för funktionshindrade.

• En ”one stop” lösning där man kan se status på sina pågående ärenden samt lätt sammanfattad information om vilket steg i processen man befinner sig. Bra vid längre och mer komplexa flerstegsprocesser.

• Tjänst för att ansöka om ekonomiskt bistånd digitalt.

 

Miljö:

• En app som mäter ens personliga miljöpåverkan.

• En app som talar om hur stor miljöpåverkan du har, som exempelvis kan visa hur mycket koldioxid som sparas genom att du åker kollektivt istället för bil.

• App som i realtid visar luftkvaliteten i olika delar av Stockholm.

 

Skola, utbildning:

• En app som kan koppla ihop elever som behöver studie hjälp efter skoltid med lärare.

• De som går i skolan kan ha nytta av en läxhjälps app.

• När gäller barnens gymnasieval skulle behövas bättre digitalt stöd för att få en helhetsbild över alternativen och beslutsstöd för val.

• Möjlighet för både föräldrar och elever att ge betyg på skolor i kommunen.

 

Kultur:

• 3D besök på museum, exempelvis Vasamuseet, där du kan gå omkring på din dator som om du faktiskt är där men ändå inte. Du kan studera detaljer, läsa information i lugn och ro. I princip alla museum, utställningar eller installationer kan här få en helt ny publik.

• Samlad info med lätt sökfunktion för kulturella evenemang, exempelvis kulturnatten eller vad som händer på de olika biblioteken.

 

Förslag inom övriga områden:

• Intuitiv söktjänst för att hitta rätt medarbetare i staden. Även möjlighet att boka möte eller telefontid med rätt tjänsteman.

• Bättre söktjänst när man inte vet exakt till vilken person i staden man ska vända sig till.

• En app för att dela info om evenemang i vår stadsdel skulle behövas, tycker jag.

• Jag skulle vilja en app som automatiskt notifierar innan kommunen genomför förändringar i mitt närområde så att man har möjlighet att påverka istället för som nu, när man bara ställa in för fullbordat faktum.

• Skippa webblösningar för stadens tjänster, de fungerar dåligt på smartphone. Skaffa en app-plattform som används för alla appar, samma gränssnitt, support för alla handtag.

• Man skulle kanske utvidga befintliga appar ännu mer med information. Man kan använda kartvyn och peka på olika saker och få ytterligare kunskap om vad som gäller, exempelvis ”denna sopkorg töms två gånger i veckan…” eller ”plaskdammen byter vatten fredagar”.

Kategori: Okategoriserade


Trafikapparna stockholmarna helst vill ha: smartare reseappar och snöröjning i realtid

Postad av: SmartSthlm,

En smartare reseapp står högst upp på listan när stockholmarna skissar upp vilka framtida digitala tjänster de helst vill se i huvudstaden.

Reseappen ska med hjälp av realtidsdata om trafiksituationen ska kunna visa den för ögonblicket bästa rutten förbi t-banestopp och köer – och gör det oberoende av färdsätt.

För tredje året i rad har Stockholms stad låtit Demoskop genomföra en enkätundersökning av hur stockholmarna använder stadens digitala tjänster. I undersökningen kan de 3 000 tillfrågade även redogöra för vilka nya digitala tjänster som de helst skulle vilja se i Stockholm.

I undersökningsresultatet återvinns många hundra smarta förslag och idéer på nya eller vidareutvecklade digitala tjänster i Stockholms stad.

Ett område dominerar starkt bland förslagen – idéer till nya och bättre digitala tjänster inom trafik, kommunikationer och arbetspendling i Stockholm. Här är några exempel:

* Smarta parkeringsappar som guidar användaren till områden där det för ögonblicket finns lediga p-platser – och sedan automatiskt kollar p-reglerna och betalar avgiften där man parkerat.

* Trafik- och ruttplaneringsappar specialiserade för cyklister som ger realtidsinformation om trafikhinder, väglag och halkbekämpningsläget på olika vägsträckor.

* Appar där man i realtid kan följa var snöröjning på gångvägar och gator och som visar antal timmar sedan senaste snöröjning på olika gatusträckningar.

* Ljusskyltar på t-baneperronger som visar hur många människor det är i varje vagn på det tåg som är på väg in så att resenärerna kan söka sig mot de vagnar där det finns mest plats.

Men det finns en tjänst som höjer sig över alla de övriga och som väldigt många stockholmare sätter överst på önskelistan: en smartare reseapp.

(Klicka för större bild)

De reseappar som skissas upp i förslagen bygger på realtidsinformation av hur trafikströmmarna i staden ser ut för ögonblicket. Apparna hjälper användaren att snabbast ta sig från punkt A till punkt B genom att undvika köer eller tillfälliga trafikstopp i kollektivtrafiken. Apparna uppdaterar rutten kontinuerligt – även under resans gång – alltefter hur trafiksituationen utvecklas. Rutterna i apparna byggs upp av alla tillgängliga transportmedel – kollektivtrafik, hyrcyklar, bil, taxi eller gångtrafik.

Idéerna och förslagen ansluter i långa stycken till den utveckling av så kallade Mobility as a Service-tjänster (MaaS) som just nu pågår i många storstäder, bland annat Stockholm.

Även här är grundprincipen att reseappen hjälper användaren att ta fram den för ögonblicket bästa rutten till färdmålet baserat på alla tillgängliga färdmedel. Och att det sedan även går att boka och betala för samtliga resor som ingår i rutten direkt i reseappen.

De smartare reseapparna som föreslås stockholmarna i undersökningen förutsätter även realtidsdata av hur trafikströmmarna i Stockholm ser ut i varje givet ögonblick. I Slakthusområdet pågår just nu ett försök där flera olika sensornät mäter alla typer av trafikströmmar i realtid.

Försöket leds av Stockholms stad inom ramen för EU-projektet GrowSmarter. Syftet är bland annat att utveckla analysmetoder av realtidsdata från trafikströmmar som i framtiden kan användas i exempelvis nästa generations reseappar.

När det gäller smartare parkeringstjänster pågår det högintressanta tester i Stockholm just nu. I Årsta testar trafikkontoret ett nytt parkeringssystem med en mätbil utrustad med laserskanner (Lidar) och ett kamerainläsningssystem. När mätbilen åker runt på gatorna registrerar laserskannern alla lediga p-platser. Informationen skickas vidare till en app där alla bilister i området kan se var det för ögonblicket är störst chans att hitta lediga p-platser.

Här är några av stockholmarnas idéer och förslag till nya digitala tjänster inom kommunikations- och trafikområdet:

 

Smartare reseappar med realtidsinfo:

• En reseapp med realtidsinformation för alla färdmedel som hjälper oss att ta oss fram genom staden.

• App för alla typer av resor (bil, cykel, till fots, kollektivt) med realtidsbaserad trafikinformation. Det vore intressant för vardagligt användande.

• Bättre ”framkomlighetsappar” med realtidsinfo.

• App som visar alternativa resvägar när det uppstår problem i kollektivtrafiken.

• En live-uppdaterad reseapp med trafikstatus (för både bil och cykel)

• Jag vill ha en trafikinformationstjänst som är helt inriktad på vägledning. Hur kan jag spara tid, minimera resursåtgång, reducera köer och utnyttja befintliga resurser optimalt. Tjänsten är sannolikt en kombination av app, webb och informationstavlor. Idag kan jag använda SLs app för att hitta en väg med kollektivtrafiken med fokus på optimering av restid. Men jag vill se ett större grepp som inkluderar andra sätt att förflytta sig, delning av resurser och liknande.

• App som visar ”äkta” realtidsinformation för kollektivtrafiken. Idag fungerar inte detta ens vid hållplatser och perronger.

• Mobilapp där man kan välja lämpligaste färdväg med hänsyn till aktuellt trafikläge.

• Reseapp som visar miljösmartaste sättet att ta sig från punkt A till punkt B.

• Aktiva ”ping” i mobilen direkt vid förseningar i kollektivtrafiken förutsatt att man har skrivit in vilka bussar/tåg/tunnelbanor man avser att åka den dagen.

 

Ruttplaneringsappar med trafikinfo för cyklister:

• App för cyklister som fungerar ungefär som Trafiken.nu fungerar för bilister. Cyklisterna kan lägga in standardrutter i appen och få push-meddelanden om trafiksituation och trafikhinder på sträckan. Kan exempelvis vara glas i körbanan, felfungerande trafikljus m.m.

• App som visar trafikflöden för cykel och begränsning av hastigheter på cykeltrafiken.

• Realtidsbaserad ruttplaneringsapp med fokus på cykelvägar och cykeltrafik.

• App för att planera cykelrutt.

 

Smarta parkeringsappar:

• App som känner av var jag parkerar och automatiskt sköter om betalningen av p-avgifter.

• Appar som visar var man kan parkera i Stockholm (med liveuppdatering av lediga p-platser)

• Parkeringsapp som kan känna av var jag parkerar och automatiskt meddela om det är tillåtet, om det är en avgift, om det kommer att bli städgata inom 24h och liknande.

• Lösning för parkering där en app känner av var man parkerat, automatiskt kollar av mot aktuella p-regler och sedan även sköter eventuell betalning per automatik.

• App som visar var det finns lediga parkeringsplatser på gatorna.

• App som hittar lediga p-platser och där man ser vad det kostar att parkera.

• Tjänst som ger översikt av lediga garageplatser i innerstan och på korttidsuthyrning av sådana.

 

Snöröjning:

• App som visar snöröjning på gångvägar och gator i realtid.

• Kartapp med stadens gatunät som visar antal timmar sedan senaste snöröjning.

• Snörobotar och soprobotar som städar och röjer dygnet runt för oss cyklister och gångtrafikanter.

• En app där man kan rapportera när det akut blivit mycket halt på en plats där många gångtrafikanter rör sig så att den snabbt kan halkbekämpas. Det skulle spara en del benbrott på äldre personer.

 

Smarta trafikljus:

• Ljusskylt som visar sekunder kvar för rött ljus vid korsningar med trafikljus så man vet nyttan med att stänga av motorn för dem som inte har el- eller hybrid-bil.

• Synka trafikljusen så att trafiken flyter på bättre.

 

Övrigt – trafik, kommunikationer:

• Tjänst på t-baneperronger som visar hur många människor det är i varje vagn på det tåg som är på väg in, så att man kan söka mot de vagnar där det finns mest plats.

• Självkörande bussar i bostadsområden som går att enkelt kalla till sig via en app.

• Laddare till gadgets i lokaltrafiken.

• Bättre systemstöd för lokaltrafiken för att samordna ersättningstrafik vid tågstopp.

• Släckning av gatubelysning när ingen vistas på platsen.

• Säkra cykelställ som funkar med hjälp av mobilen eller visakort.

• App som visar var jag hittar en ledig laddare till min el-bil.

(Del 2 – Stockholmarnas digitaliseringsförslag – inte bara smarta reseappar) 

Kategori: Okategoriserade


AI-system förutspår läckage Stockholms va-nät

Postad av: SmartSthlm,

Stockholm Vatten och Avfall testar AI för att förutspå läckage i va-nätet. Det inledande pilotförsöken har varit framgångsrika. Nu planerar Stockholm Vatten och Avfall att se över hur de kan gå vidare i större skala.

- Piloten är genomförd och gav de resultatet vi hade hoppats på, så nu vill vi skala upp projektet. AI-teknik i rörbranschen är något som ännu inte finns, men det finns ett stort intresse för lösningarna, berättar Åsa Lindblom, it-chef för Stockholm Vatten.

Det AI-baserade systemet gör beräkningar utifrån stora mängder data om alla rör i Stockholm Vatten och Avfalls ledningsnät. Det handlar om vilken dimension av rör det är, när de anlades, vilket material det är gjorda av. Det tas även med i beräkningarna vilken jordmån som finns runt omkring rören samt historiska väderförhållanden och därtill nuvarande tryck.

Projektledare är en tidigare student från KTH, David Rehn. Stockholm Vatten och Avfall fick kontakt med honom via ett tidigare examensjobb i samband vid planering av en dagvattenmässa. Han var intresserad av att testa AI i rörbranschen.

Många leverantörer vill samarbeta med Stockholm Vatten och Avfall i frågan. För några veckor sedan kom ett samtal från ett företag i Silicon Valley som hört talas om AI-projektet.

- Det här är ett typiskt exempel på hur teknik kan hjälpa oss att arbeta smartare. Istället för att tekniker ska åka runt och leta efter läckor, kan vi nu hänvisa dem direkt till rätt område.

En förlängning av arbetet skulle kunna vara att installera ytterligare sensorer i nätet och analyser kontinuerlig data.

- Det här är digitalisering, när även vår ledningsgruppen sitter och diskuterar hur vi kan utveckla verksamheten med stöd av teknik, avslutar Åsa Lindblom.

Kategori: Okategoriserade


En robot som kollega

Postad av: SmartSthlm,

Kulturförvaltningen i Stockholms stad fått en ny kollega. Roboten Marvin är stadsbibliotekariens förlängda arm på kontoret i Rinkeby.

Marvin är en mycket enkel robot, uppbyggd av mycket enkel teknik. Den består av en ipad som fästs i en arm på hjul. Genom datorns piltangenter kan Stadsbibliotekarien Daniel Forsman kan styra honom via piltagenterna på sin ipad.

Marvin kan köras runt i kulturförvaltningens lokaler utan problem och hans synfält styrs av hur ipaden vrids. Förutom ipadens kamera används även högtalaren och mikrofonen.

-Du väljer vem du vill titta på, till skillnad från när du närvarar via Skype. Därför påminner det mer om att vara i rummet, interaktionen gör att det liknar det fysiska mötet, berättar Daniel Forsman som tillträdde som stadsbibliotekarie i augusti.

Marvin är parkerad på kontoret i Rinkeby, och har välkomnats med stor nyfikenhet från kollegorna. Framförallt har han väckt mycket tankar på olika håll; hur kan han användas i andra delar av verksamheten?

-Min arbetsplats är där jag behövs, säger Daniel Forsman och förklarar att som chef för stadsbiblioteken så kan det vara lite överallt. Han menar att samma behov av att kunna närvara på distans finns inom många organisationer, inte minst inom Stockholms stad. Exempelvis hos elever som inte kan delta fysiskt i skolundervisningen.

Som stadsbibliotekarie är Daniel Forsmans huvuduppdrag att driva utvecklingen av biblioteken så att de motsvarar stockholmarnas behov. Ofta handlar det om att förstå de behov och beteendemönster som redan finns och sedan överraska medborgare med tjänster de inte visste att de behövde, menar Daniel Forsman.

-Bilden av bibliotek är ofta nostalgisk och traditionell. Frågar man vad folk vill ha kommer de att svara; fler böcker, ett café eller längre öppettider. Men ett biblioteks främsta uppgift är att vägleda människor som behöver information. Eftersom tillgängligheten på information idag är större blir den uppgiften ännu mer viktig, förklarar Daniel Forsman.

En annan uppgift för biblioteken är att utjämna skillnader i samhället, bland annat genom att motverka digitalt utanförskap. På biblioteket ska man få närma sig och prova teknik.

Arbetet med roboten och digital närvaro vid möten är ett steg i den utvecklingsprocess som driver samhället framåt. De som växer upp nu tycker inte att det är konstigt att se saker genom en skärm, de känner ingen skillnad mellan att vara online eller offline. Och det är deras framtid vi förbereder för, förklarar Daniel Forsman.

-När jag funderar över framtiden tänker jag saker som; vad händer om man lär Marvin gå i trappor, och förflytta sig längre sträckor? Eller om man sätter tekniken på drönare? avslutar Daniel Forsman.

Kategori: Okategoriserade


Robotgräsklippare underlättar Östermalms parkarbete

Postad av: SmartSthlm,

På utvalda platser på Östermalm pågår ett test av robotgräsklippare. Syftet är att se hur det fungerar att låta dem klippa svåråtkomliga grönområden.

Johanna Hellkvist är utbildad trädgårdsmästare och jobbar som samordnande parkarbetare på Östermalm. Hon har själv en robotgräsklippare hemma i trädgården, men det är första gången hon stöter på en i yrkeslivet.

-Gräsmattan blir finare och vi slipper klagomål,säger Johanna och skrattar, när jag frågar vad hennes spontana tankar kring testet är.

Hon berättar att de ofta får klagomål på att vanliga gräsklippare för mycket oväsen och att gräset borde klippas oftare. Hon tar även upp ett annat problem med dem – miljöfaktorn. De vanliga gräsklipparna körs på bensin och diesel, medan robotgräsklipparen går på el.

-Det är redan tillräckligt med avgaser inne i stan, menar Johanna Hellkvist.

Parkarbetarnas arbete underlättas av robotgräsklipparna eftersom de klipper svåråtkomliga områden, till exempel i en rondell och i en kraftig lutning vid Floras kulle i Humlegården. Besvärliga ställen, där den vanliga klipparen inte kommer in eller riskerar att välta, måste annars klippas med trimmer. Det är något som tar mycket tid, berättar Johanna Hellkvist.

Johanna poängterar att robotgräsklipparna inte kan ersätta parkarbetarna, men däremot ger det möjlighet att fokusera på andra arbetsuppgifter. Att klippa alla gräsmattorna på hela Östermalm, från Ekhagen till Djurgården, tar cirka tio arbetsdagar.

-Att rensa ogräs i parkerna är ett exempel på något som vi alltid hamnar efter med. Nu kan vi lägga mer tid på det och även på att beskära buskar. Detta i kombination med att gräset även blir finare när de sköts av robotar gör att parkerna upplevs som mycket finare, säger hon.

Nackdelarna med robotgräsklipparna hittills har varit att nyfikna stockholmare har tryckt på “stopp-knappen”, vilket får dem att börja tjuta. Det har även grävts upp styrlinor i marken. När detta sker meddelas parkarbetarnas arbetsledare genom en app och kan kalla på hjälp.

Johanna hoppas att robotgräsklippare kan börja användas på fler ställen och är glad över att fått vara en del av testet.

-Det känns spännande att få vara med och utvärdera, avslutar Johanna.

Kategori: Okategoriserade


Här testas systemen som hittar lediga p-platser i Årsta

Postad av: SmartSthlm,

Mätbilen registrerar var de lediga p-platserna finns - och medverkar samtidigt i parkeringsövervakningen, berättar Detlev Hülsebusch och Johannes Mark från Parkling. Bakom dem trafikkontorets Thomas Sjöström, projektledare för testerna av nya parkeringssystem i Årsta.

Runt en tredjedel av stockholmsbilisternas körtid går åt till att leta lediga p-platser.

I Årsta testar trafikkontoret just nu helt nya system som ska hjälpa bilister att minska körtiden och snabbare hitta lediga p-platser via en app.

Just den här veckan testas det tyska startup-företaget Parklings system. Deras eldrivna mätbil kretsar runt på gatorna i Årsta utrustad med laserskanner och ett kamerainläsningssystem som både registrerar lediga p-platser – och samtidigt medverkar i parkeringsövervakningen.

Trafikkontorets tester är en del av EU-projektet Civitas Eccentric. Testerna syftar till att få fram system som hjälper bilisterna i ytterstaden att minska den körtid som går åt för att åka runt och leta lediga parkeringsplatser. Det handlar också om testa tekniska lösningar som delvis kan automatisera parkeringsövervakningen i de stora ytterstadsområden där Stockholms stad infört avgifter för gatuparkering.

 

Grönmarkerade gator

Detlev Hülsebusch, VD på Parkling, visar parkeringsappen som företaget tagit fram för testerna i Årsta. Appen visar alla gator i som ingår i testområdet i olika färger. På grönmarkerade gator är det just för ögonblicket störst chans att hitta lediga p-platser.

(Klicka för större bild)

Appen kan även ta fram rutter till de närmst belägna grönmarkerade gatorna i området där man befinner sig. Klickar man på en gata får man upp ett statistikfönster som visar hur tillgången på lediga p-platser ser ut på olika klockslag under dygnet. Rödmarkerade gatustäckor i appen betyder att det för tillfället är parkeringsförbud.

Även information om var man inte kan parkera är viktig i en app för att snabbt hitta en ledig p-plats, förklarar Detlev Hülsebusch.

 

Bra information

- Då behöver man överhuvudtaget inte köra in och leta i områden där det ändå är parkeringsförbud. Allt som kan bidra till att minska den tiden är bra information, eftersom cirka 30 procent av körtiden i städer består i att söka en ledig parkeringsyta, säger han.

All data om lediga p-platser som visas i appen kommer från en laserskanner – även kallad Lidar - i Parklings mätbil. Laserskannern registrerar mellanrummen mellan parkerade bilar. Är mellanrummen tillräckligt stora och finns på en plats där parkering för tillfället är tillåten, då rapporterar det in i systemet som en ledig p-plats.

- I det här testet använder vi en enda laserskanner och bara en mätbil. Men den typen hårdvara har blivit så billig att man i ett utbyggt system kan förse befintliga fordonsflottor, exempelvis sopbilar eller bussar, med laserskanner som registrerar lediga parkeringsytor, säger Detlev Hülsebusch.

Parkeringssystemet som testas i Stockholm är en vidareutveckling av ett liknande system som Parkling nyligen byggt upp i Berlin. Där pekar de första småskaliga mätningarna mot att systemet kan minska körtiden för att hitta en p-plats med mellan 60 och 80 procent, uppger Detlev Hülsebusch.

På taket på Parklings mätbil finns även ett kamerasystem som läser in registreringsnumret på parkerade bilar. Det används för den andra delen i trafikkontorets tester. Det handlar om att ta fram ett system för automatiserad parkeringsövervakning som ett komplement till dagens manuella p-övervakning.

 

Kan kontrollera 600-800 fordon i timmen

- Tekniken bör i realtid kunna ge besked om områden och gator med många felparkerade fordon. Det innebär att personella resurser inte behöver läggas på områden och gator där rättparkeringsfrekvensen är hög, säger Thomas Sjöström är projektledare för trafikkontorets tester i Årsta.

I Årsta finns också Trafikkontorets nyaste parkeringsautomater där man knappar in registreringsnumret på sin bil när man betalar p-avgift, vilket är en grundförutsättning för att ett system för automatiserad parkeringsövervakning ska kunna fungera, förklarar Thomas Sjöström.

Johannes Mark från Parkling berättar att deras mätbil under testerna kunnat kontrollera mellan 600 och 800 parkerade fordon i timmen.

Så fort registreringsnumret lästs in av mätbilen kontrollerar systemet i realtid i trafikkontorets parkeringsavgiftssystem att p-avgiften är betald. Systemet kollar även registreringsnumret mot databas där man se att fordonet står på en plats där gatuparkering är tillåten.

 

Innovationstävling

- Den här informationen skickas vidare till den ordinarie p-övervakningen som kan styra in sin personal till de områden som för tillfället har högst andel felparkerade fordon, säger Detlev Hülsebusch.

Testerna i Årsta är resultatet av en innovationstävling som trafikkontoret drog igång förra hösten. De deltagande leverantörerna gavs fria händer att utveckla de nya parkeringssystemen. I februari utsåg utsåg en tävlingsjury två vinnare bland de totalt 12 tävlingsbidragen – förutom Parkling även det holländska företaget Brickyard.  Det är dessa båda företags system som testas i Årsta under hösten.

Kategori: Okategoriserade


Unikt samarbete ska utveckla äldreomsorgen i Stockholms stad

Postad av: SmartSthlm,

Stureby vård- och omsorgsboende har blivit ett centrum för utveckling av nya digitala tjänster inom Stockholms stads äldreomsorg. Med en digital ledare i täten drivs ett samarbete som gynnar många olika parter – men framförallt gynnar det dem äldreomsorgen finns till för: de boende.

-Jag har fått en unik möjlighet, ibland får jag nypa mig själv i armen. Det är så unikt, det finns ingen annanstans.

Hanne Rönnback är lyrisk när hon pratar om sitt jobb, och hon har rätt. Verklighetslabbet är unikt. På Stureby vård- och omsorgsboende, där Hanne är enhetschef, utvecklas nya tjänster och produkter enligt brukarnas behov.

Verklighetslabbet är ett samarbete med Karolinska Institutet och entreprenörer. Det fungerar som ett paraply, under vilket det pågår en rad olika projekt. T.ex. så ska det precis byggas en “dinner-dome” där de boende kan sitta framför en stor, välvd, skärm när de äter middag. På skärmen kan en strand eller kanske en motorcykeltur projiceras. Genom denna lösning ska brukaren ges känslan av miljöombyte och uppleva en ökad livskvalitet.

-Med små medel kan vi höja livskvaliteten för dem som är i slutet av livet, menar Hanne Rönnback.

Pö om pö plockas nya utvecklingsprojekt in i Verklighetslabbet, alla med syfte att stödja kärnverksamheten. Tanken är att personalen och de boende ska vara med i en utveckling av tjänster och produkter, så att entreprenörer tillsammans med forskare och studenter kan få fram hur behov kan tillgodoses och sprida det inom stadens vård och omsorg.

Hanne intresserade sig för digitalisering i mitten av 90-talet, och var med redan under digitaliseringen av patientdokumentation. Hon brinner för att se till att även äldreomsorgen hänger med i den digitaliseringsutvecklingen, även om det är ett område som generellt är ganska konservativt.

Intresset för arbetet är stort, och studiebesök kommer såväl från andra verksamheter inom Stockholms stad, som från andra kommuner och till och med andra länder. Hanne Rönnback delar mer än gärna med sig av sina erfarenheter.

-Det är häftigt att få vara med och påverka, att få driva utveckling framåt och göra det bättre för dem vi är till för, avslutar Hanne Rönnback.

Läs mer om Verklighetslabbet.

Kategori: Okategoriserade


Skolplattform Stockholm skapar översikt

Postad av: SmartSthlm,

Inför höstterminen har Stockholms stads nya skolplattform öppnat för alla användare. Läraren Linnéa Hägglund på Östermalmsskolan ser många pedagogiska och tidssparande vinster med plattformen. Att det strulat lite i början är barnsjukdomar och kommer att gå över menar hon.

Linnéa Hägglund är utvecklingslärare med uppdrag att arbeta med Office 365 och digitalisering på Östermalmsskolan där hon undervisar i svenska, NO och teknik i årskurs 4-6. Office 365 har skolans elever arbetat med sedan 2017. Nu har de börjat använda fler funktioner som kommer med skolplattformen.

– Eleverna har tagit emot Office 365 positivt. De tycker om att arbeta med digitala online lösningar eftersom allt material finns på ett ställe och de kan göra materialet till sitt eget genom att ändra typsnitt, lägga till bilder eller rita i anteckningarna. Det är också en stor vinst att eleverna kan komma åt sitt arbetsmaterial hemifrån.

 

1 till 1 på mellanstadiet

På Östermalmsskolans årskurs 4-6 arbetar alla elever med Office365.

– Vi har ambitionen att vara 1 till 1 på hela mellanstadiet men vi saknar 25 datorer så eleverna i årskurs 4 får dela på datorer just nu. Men det kommer att åtgärdas när fler enheter levereras, säger Linnéa.

I införandet av skolplattformen har det varit lite barnsjukdomar, men Linnéa är tydlig med att kollegorna på skolan har fått information och att man väntar in att funktionerna ska komma igång.

– För mig som utvecklingslärare är det viktigt att sitta lugnt i båten. Alla stora IT-projekt kan ha problem i starten, men uppgifterna kan lösas på andra sätt under den här tiden. Jag tror att skolplattformen kommer bli ett kraftfullt och tidsbesparande verktyg när alla funktioner är på plats.

 

Skolplattformen – ett verktyg för formativ bedömning

Genom skolplattformen kommer allt arbetsmaterial och alla uppgifter finnas samlade på ett ställe. Läraren kommer att få en tydligare överblick över elevernas lärandeprocess genom att kunna följa den i realtid i sin dator.

– Jag ser skolplattformen som ett kraftfullt verktyg för formativ bedömning eftersom jag kan få en överblick över elevernas arbetsprocess. Jag kan följa dem i deras framsteg och kan ge kommentarer direkt när jag ser något. Den underlättar även för dem att se sina framsteg genom att de kan gå tillbaka och titta på gamla kommentarer och arbeten.

 

Underlättar administrativa uppgifter

Linnéa tycker att skolan och samhället har digitaliserats snabbt och menar att både barn och vuxna förväntar sig att kunna hålla kontakten digitalt och vill att det ska gå fort och utan krångel.

– Skolplattformen underlättar det administrativa arbetet som man som lärare måste göra. Eftersom allt är på ett ställe så behöver man inte klicka sig mellan olika sidor och allt sparas automatiskt. Det sparar tid för lärare, elever och vårdnadshavare.

 

Underlättar föräldraansvaret

Skolplattformen underlättar för föräldrar att ta sitt föräldraansvar genom att de har all information på en plats istället för att få ett mejl som försvinner i inkorgens flöde.

– Eftersom föräldrarna fick informationen så här redan när eleverna började årskurs fyra är de väldigt inne på att hitta den online och de uppskattar det. Förut när vi skrev veckobrev var det lättare att informationen tappades bort.

En annan vinst för föräldrarna är att barnen kan visa upp vad de gjort i skolan eftersom det finns samlat på skolplattformen med åtkomst hemifrån.

Calle Hedrén

calle.hedren@stockholm.se

Kategori: Okategoriserade


“AI kommer att ta större plats i vår vardag”

Postad av: SmartSthlm,

Igår besökte Louise Callenberg Googles Digitalakademi och berättade om arbetet med att göra Stockholm till världens smartaste stad. Hon berättade hur AI kommer att ta en allt större plats i vår vardag – och hur kommunikationsrobotar kan hjälpa långtidssjuka barn att hålla kontakten kompisarna i skolan.

Louise Callenberg är enhetschef på Stockholms stads avdelning för digital utveckling och en av dem som leder digitaliseringsarbetet i Stockholms stad. Hon fokuserade sitt framträdande på stadens huvudsakliga mål – att livskvaliteten för stockholmarna ska bli så bra som möjligt. För att konkretisera hur, tog Louise upp flertalet exempel på tjänster som finns till för stadens invånare.

Bland annat berättade hon hur Stockholms stad jobbar med digitala inköp i hemtjänsten. Detta för att personalen ska kunna spendera sin tid med brukaren, istället för i en matbutik. Det innebär större delaktighet och valfrihet för brukaren, som själv kan välja varor genom en ipad.

Ett annat exempel var hur vi arbetar med en kommunikationsrobot för barn som inte kan delta fysiskt i undervisningen i skolan. Genom en ipad kan eleven på distans styra robotens ögon för att se vad som händer i klassrummet, robotens mun som högtalare för att prata och robotens öron för att höra vad som sägs. Roboten är även enkel att ta med ut på rast, eller till matsalen.

Hon avslutade med att prata framtid och om nästa steg för staden. Hon delade med sig av spaningar om hur AI kommer att ta större plats i vår vardag – och rekommenderade ungdomar att utbilda sig till programmerare.

“Trots att Stockholm är topp 5 bland europeiska städer vad det gäller personer med specialistkompetens inom it, så är det det mest efterfrågade yrket”, säger Louise Callenberg.

Missade du Louise denna gång har du chansen att höra samma föreläsning 12/9.

Hon kommer att även att hålla föreläsningar specifikt inriktade på hur AI ska hjälpa Stockholm att bli världens smartaste stad den 30/8 samt 25/9.

 

Kategori: Okategoriserade