Visar alla blogginlägg från: mars 2017

Stockholms stads CIO Ann Hellenius utsedd till CIO of the year

Postad av: SmartSthlm,

CIO of year - Stockholms stads CIO Ann Hellenius röstades fram till priset av CIO-kollegor.

Stockholms stads CIO Ann Hellenius har utsetts till CIO of the Year. Hon röstades fram av  CIO-kollegor på eventet 600 Minutes Executive IT på Waterfront tidigare idag.

Ann Hellenius hade redan inför dagens event blivit nominerad till titeln CIO of the Year av ett namntungt Advisory Board bestående av flera av landets främsta CIO:er från bland annat Ericsson, PostNord, Swedbank och Vattenfall.

Övriga som nominerades till priset var Charlotte Svensson CIO/CDO, Bonniers News, Olle Högblom, CIO Volvo Group, Stefan Stigendal, CIO Samhall AB och Catrin Ditz, CIO Uppsala kommun. Samtliga nominerades därför att de enligt nomineringsgruppen haft en särskilt inflytelserik roll inom sin bransch under det senaste året.

Under själva 600 Minutes Executive IT-eventet tidigare idag röstade CIO:erna om vem av de fem nominerade som utses till CIO of the year. Det blev Stockholms stads CIO Ann Hellenius. ”Hon är är en IT-superstar och en äkta ledare”, heter det i en motivering.

- Det är väldigt roligt och hedrande att vinna detta fina pris, framförallt för att jag blev framröstad av kollegorna i branschen. Ännu roligare är att jag upplever att utvecklingen i Stockholms stad går framåt med hjälp av digitalisering. Vi är många som hjälps åt med att driva utvecklingen framåt, säger Ann Hellenius i en kommentar till priset.

 

Kategori: Okategoriserade


Alla bilder från Stadshushacket i Blå hallen

Postad av: SmartSthlm,

Här är alla bilder från Stadshushacket i Blå Hallen. Mer än 400 femteklassare från hela Stockholms stad kom för att testa att koda tillsammans med professionella programmerare. Stadhushacket arrangeras Kodcentrum och Stockholms stad. (Klicka för större bilder)

Läs mer om vad som hände på Stadshushacket här.

Fotograf samtliga bilder: Kristina Sahlén

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

 

 

 

 

 

Kategori: Okategoriserade


Hundratals femteklassare testade programmering i Blå hallen

Postad av: SmartSthlm,

Stefan Rana och Linnéa Ebbeskog från Slättgårdsskolan, två av femteklassarna som deltog i Stadshushacket. (Foto: Kristina Sahlén)

Flera hundra femteklassare och deras lärare från hela Stockholms stad kom till Stadshushacket i Blå hallen igår för testa programmering.

De fick hjälp av ett stort antal professionella programmerare som ställt upp som volontärer. De fick även goda råd på vägen av Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård – och den populära youtubern Vlad Reiser.

Se bildspel från Stadshushacket

Redan en timme innan Stadshushacket skulle börja ringlade sig köerna av femteklassare långa utanför Blå hallen i Stockholms stadshus. En femteklass från varje stadsdel i Stockholms stad hade bjudits in för att delta i programmeringsevenemanget, som arrangeras av Stockholms stad och Kodcentrum.

Syftet är att ge skolbarnen en möjlighet att utforska programmeringens möjligheter tillsammans med professionellt verksamma programmerare.

- Programmering handlar om att stärka alla elevers självförtroende inför den digitala utvecklingen. Att förstå hur man påverkas av vårt digitaliserade samhälle är en demokratifråga och på Stadshushacket kan vi bidra till det på kul och lustfyllt sätt, säger Olle Burell, skolborgarråd i Stockholm.

Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård kallade i sitt öppningstal inför de församlade femteklassarna och deras lärare Stadshushacket för ett historiskt avstamp för Stockholm.

- Vi vet alla att programmerare är en stor och väldigt viktig yrkesgrupp här i Stockholm, sade hon.

Temat för hela Stadshushacket var superhjältar. Alla programmerarna som ställt som upp som volontärer var utklädda till superhjältar med glänsande mantlar. Och uppgiften för femteklassarna var att programmera en egen superhjälte med hjälp av programmeringsspråket Scratch.

Stefan Rana och Linnéa Ebbeskog från Slättgårdsskolan arbetar flyhänt tillsammans vid datorn för att lösa uppgiften.

- Vi har arbetat med Scratch tidigare i vår skola, berättar Linnéa.

I en paus dyker plötsligt den populära youtubern Vlad Reiser upp i Blå hallen för att prata programmering med femteklassarna.

- Att koda är superviktigt. Gör ert allra bästa och se till att er kod blir nice, säger han innan stormas av hundratals jublande femteklassare med selfiekamerorna i högsta hugg.

Kategorier: Programmeringskommissionen, Scratch, Stadshushack


Skolköket och frånvarosystemet kopplas ihop – Globala gymnasiet först ut med att testa nytt måltidsoptimeringssystem

Postad av: SmartSthlm,

Sandra Rådberg och David Liebe på Globala gymnasiet.

Skolorna kan göra betydande ekonomiska och miljömässiga vinster genom att ge skolköken exaktare underlag för hur många portioner som ska lagas till lunchen. 

Globala gymnasiet på Södermalm är först ut med att testa ett nytt måltidsoptimeringssystem där de senaste uppgifterna från skolans system för frånvarorapportering blir tillgängliga för skolkökspersonalen redan tidigt på morgonen.

Hur många portioner med skollunch ska vi göra idag? Den frågan ställer man sig i många skolkök varje dag. Att hitta fram till den exakta siffran är inte alltid lätt. Men en viktig nyckel till att kunna producera ett så exakt antal portioner som möjligt finns i skolornas frånvarorapporteringssystem där all sjukfrånvaro registreras.

Nu är den första utvärderingsrapport klar efter pilottestet av ett nytt måltidsoptimeringssystem på Globala gymnasiet. Pilottestet drivs av Stockholms stad avdelning för digital utveckling i samarbete med gymnasieavdelningen. Syftet är att bedöma om måltidsoptimeringssystemet kan vara en modell för breddinförande i stadens skolor.

Utvärderingsrapporten visar att Stockholms stads skolor kan göra betydande ekonomiska och miljömässiga vinster genom en effektiviserad användning av sina frånvarorapporteringssystem i beräkningen av antalet skollunchportioner, pengar som istället kan läggas på exempelvis ytterligare råvaruinköp. En minskad överproduktion skulle också innebära ett minskat miljöavtryck motsvarande 850 ton CO2-utsläpp årligen, enligt rapporten.

Det enda som behövs är en bra koppling mellan skolornas frånvarorapporteringssystem och skolköken som gör det enklare att beräkna hur många skollunchportioner som ska lagas.

Globala gymnasiet testade måltidsoptimeringssystemet i december förra året. It-delen i systemet är enkel och okomplicerad att införa. Den enskilt viktigaste åtgärden i måltidsoptimeringen har inget med it att göra överhuvudtaget. Det handlar istället om att tidigarelägga frånvarorapporteringen för att göra informationen mer användbar för skolkökspersonalen som när de förbereder dagens skollunch.

I samband med testerna beslutade skolan att alla som blivit sjuka och stannat hemma måste sjukanmäla sig senast klockan halv nio på morgonen. På Globala gymnasiet hade man tidigare kunnat sjukanmäla sig under hela förmiddagen. Med ens blev informationen i frånvarorapporteringssystemet mycket mer användbar för skolkökspersonalen när de beräknade hur många lunchportioner som skulle serveras senare under dagen.

Omläggningen gick smärtfritt, men krävde en del förberedelser och informationsinsatser till eleverna, berättar Sandra Rådberg, administrativ gruppchef på Globala gymnasiet.

- Vi var tydliga med att omläggningen var en viktig del i skolans miljöarbete.

Globala gymnasiet ligger långt fram när det gäller miljö- och hållbarhetsfrågor. Skolan serverar exempelvis enbart vegetariska skolluncher. Och även innan testet med måltidsoptimering slängdes väldigt lite mat på skolan. Om man lagar för många portioner tas maten alltid omhand på ett sätt så att den användas i andra maträtter senare, berättar kökschefen David Liebe.

- Den största fördelen med den tidigarelagda frånvarorapporteringen för vår del är att vi inte längre behöver lägga lika mycket tid på att förbereda luncher till elever med specialkost eftersom vi redan på morgonen kan se vilka elever som borta, säger han.

I system måltidsoptimering ingår också att skolan får en detaljerad veckostatistik på vad det minskade matsvinnet innebär miljömässigt och ekonomiskt, en funktion som Sandra Rådberg anser varit till stor nytta.

- Det gjorde att vi fick konkreta siffror på det miljöarbete som vi gör på skolan, säger hon.

Kategori: Okategoriserade


Restider i realtid – tack vare bluetooth- och wifi-signaler från bilisternas mobiler

Postad av: SmartSthlm,

Nu tar Trafik Stockholm hjälp av bluetooth- och wifi-signaler från bilisternas mobiler för att beräkna restider i realtid på de mest trafikerade vägsträckorna.

Under våren kommer fler och fler av de runt 40 trafikinformationstavlor som finns utmed de mest trafikerade vägarna i Stockholmsområdet att kunna visa beräknade restider i realtid.

Restidsinformationen dyker upp på informationstavlorna så fort trafiken tätnar och de restiderna blivit minst 50 procent längre än normalt. De ändras minut för minut allt efter skiftningarna i trafikintensiteten. Informationen hjälper bilister att välja de för ögonblicket minst trafikbelastade vägalternativen.

I dagsläget kan ett tiotal trafikinformationstavlor visa restider i realtid. Men inom kort kommer i princip samtliga trafikinformationstavlor att kunna visa realtidsinformationen, berättar Otto Åstrand, analytiker på Trafik Stockholm som är Stockholms stads och Trafikverkets gemensamma trafikövervakningscentral.

Restiderna i realtid visas även på trafiken.nu

Femtiotal platser

Samma restidsdata som visas på trafikinformationstavlorna visas även Trafik Stockholms webbplats trafiken.nu.

Men hur går det till att få fram de minutfärska och mycket exakta restiderna som visas på informationstavlorna?

Bakom realtidstjänsten finns ett sinnrikt system som tar hjälp av bluetooth- och wifi-signaler från bilisternas mobiler. På ett femtiotal platser utmed de mest trafikerade vägsträckorna finns speciella sensorer som kan registrera bluetooth- och wifi-signalerna från mobiler i fordonen som passerar förbi.

- Alla bluetooth-enheter har en unik så kallad mac-adress som sensorerna kan känna igen och registrera. Och oftare är det adressinformationen från bluetooth-enheter inbyggda i bilarnas ljudanläggningar och handsfree-system som sensorerna registrerar, snarare än bluetooth-adresserna i mobiltelefoner, berättar Otto Åstrand.

Adresserna krypteras

Systemet ser också till att de unika bluetooth-adresserna aldrig ska kunna kopplas ihop med enskilda mobilenheter. Det första som händer när sensorerna registrerat en bluetooth-adress är att den krypteras. Systemet arbetar därefter enbart med den krypterade adressinformationen.

När en bluetooth-adress först registreras av en sensor vid exempelvis Kungens kurva och sedan ett antal minuter senare registreras av en annan sensor vid Gröndal, då har systemet fått en första byggkloss för att kunna beräkna en restid för vägsträckan. När tillräckligt många bluetooth-adresser registrerats av samma sensorer under ett bestämt tidsintervall, då kan systemet visa en tillförlitlig restid för vägsträckan på trafikinformationsskyltarna.

- Det är så restiderna räknas fram, säger Otto Åstrand.

(Klicka för större bild)

Han fäller upp sin laptop och klickar på en vägsträcka som täcks in av bluetooth-sensorerna. En graf dyker upp på skärmen där alla registrerade bluetooth-enheter som passerat vägsträckan representeras av en liten blå prick. Flertalet prickar ligger väl samlade inom ett relativt begränsat tidsspann. Det innebär att flertalet fordon haft en någorlunda likartad restid på sträckan.

20-30 procent räcker

Men långt ifrån alla fordon som passerar förbi på vägsträckan har någon aktiv bluetooth- eller wifi-signal som kan fångas upp av sensorerna. Uppskattningsvis är det bara runt 20-30 procent av fordonen som registreras av systemet och kan ligga grund för de beräknade restiderna. Men det är fullt tillräckligt, så länge det handlar om de mest trafikerade vägsträckorna, säger Otto Åstrand och markerar ett tidsintervall i grafen på datorskärmen.

- Vid just den här tidpunkten registrerade sensorerna bara fyra fordonspassager per minut. Det är långt ifrån alla som passerade vägsträckan just då. Men det räcker för att ta fram en restid för sträckan, säger han.

Det bluetooth- och  wifi-baserade sensorsystemet för att beräkna restider kan komma att byggas ut längs fler vägsträckningar i Stockholms stad. Trafikkontoret utreder just nu om tekniken kan användas på en del vägsträckor där tidigare kamerabaserade system använts för mätning av restider och trafikflöden, berättar Tobias Johansson, ingenjör som arbetar med förvaltning av trafikkontorets trafikdatasystem.

 

Fler metoder för att beräkna restider i realtid:

* Genom att mäta trafikflöde och hastighet på passerande fordon vid flera mätpunkter längs en vägsträcka kan man uppskatta restider för sträckan. Metoden används av Trafik Stockholm på vissa vägsträckor.

* Kamerabaserade system som räknar fram restiden genom att läsa av fordonens registreringsskyltar vid flera olika mätstationer längs en vägsträcka.

* Användning av Floating Car Data (FCD). Metoden innebär att exempelvis Trafik Stockholm och Stockholms stad köper in realtidsdata om fordons rörelser på olika vägsträckor från kommersiella aktörer. Datan kommer från olika bil- och mobilnavigationssystem. Fördelen är att man slipper kostnaderna för att bygga upp en egen infrastruktur för att samla in data. Nackdelen är att det blir svårare att ha full kontroll över datans kvalitet.

Kategori: Okategoriserade


Stockholm Digital Care testar nästa generations trygghetslarm med artificiell intelligens

Postad av: SmartSthlm,

Nu är Stockholm Digital Care i full gång. Målet för EU-projektet, där Stockholms stad är projektägare, är att bana väg för nya lättanvända och innovativa digitala tjänster som höjer livskvaliteten och ökar självständigheten för äldre.

Nyligen testades en ny typ av trygghetslarm där artificiell intelligens (AI) är en av huvudkomponenterna.

Ett tiotal pensionärer i Huddinge som ingår i Stockholm Digital Cares testgrupp har varit med och bidragit med synpunkter på det hur det är att bära det nya trygghetslarmet.

Johanna Sopo, en av testpersonerna.

Larmet skiljer sig en hel del från den typ av trygghetslarm som är vanligast idag, ett armband med en larmknapp som man trycker på om exempelvis ramlat i bostaden och behöver hjälp av hemtjänsten. Det sättet att larma förutsätter dock att man inte skadat sig så illa i fallet att man inte klarar att trycka på knappen.

Det nya larmet består av ett diskret armband med en larmknapp. Men armbandet har även inbyggda rörelsesensorer (se bilden till höger på Johanna Sopo, en av deltagarna i testgruppen).

Sensorerna kommunicerar med 3-4 små radioboxar i bostaden och registrerar hur den boende rör sig. Systemet innehåller också ett AI-program (artificiell intelligens) som lär sig användarens normala rörelsemönster i bostaden och själv kan slå larm om den boende exempelvis blir liggande kvar på golvet efter fall.

Stockholm Digital Care är femårigt EU-projekt där Stockholms stad, Nacka, Huddinge, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, KSL och forskningsinstitutet Rise deltar. Målet är att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med välfärdsteknik. Med ett större utbud av välfärdsteknik för äldre ska projektet bidra till ett självständigt liv och välbefinnande för äldre som bor kvar hemma.

Stockholm Digital Cares metod för att nå målet är att vara kunskapspartner för företag som utvecklar ny välfärdsteknik och hjälpa dem att testa och utvärdera nya tjänster och produkter i verkliga livet. Projektet är också en arena där företag och kommuner kan träffas, förstå varandras behov och utbyta erfarenheter.

- Man kan dra parallellen till utvecklingen av ny medicinteknisk utrustning inom sjukvården. Där finns sedan länge ett utvecklat samarbete mellan leverantörer och vården. Det är något åt det hållet vi vill åstadkomma även när det gäller utvecklingen av ny välfärdsteknik inom äldreomsorgen, säger Emma Eng, projektledare för Stockholm Digital Care.

Emma Eng

Testerna av trygghetslarmet med artificiell intelligens är ett exempel på just detta sätt att arbeta, framhåller Emma Eng.

- Leverantören ville ta ut den här produkten i verkligheten och testa den i verkliga livet. Tar man fram en produkt för äldre räcker det inte att testa den på 35-åringar på ett kontor, vilket företaget har förstått, säger hon.

För Stockholm Digital Care väntar nu nya tester, utvärderingar och leverantörssamarbeten kring fler produkter och tjänster. Närmast i tur står ett system med små trycksensorer som placeras under sängbenen och som kan uppmärksamma om en person kliver ur sängen och då larma personal.

- Mycket av den nya tekniken som kommer på det här området är väldigt miniatyriserad och nästan osynlig för användaren. Det här skulle kunna vara ett alternativ till de larmmattor som placeras nedanför sängen och som används inom omsorgen idag, säger Emma Eng.

Stockholm Digital Care ska också ta sig an en tjänst i form av en bilddagbok som är utvecklad för barn med funktionshinder som skulle kunna hjälpa äldre med minnesproblem att lättare komma ihåg vad de varit med om under dagen.

- Företaget bakom tjänsten vill titta på hur de kan anpassa bilddagboken för äldre med demenssjukdom. Tjänsten skulle också kunna fungera som ett samtalsstöd i hemtjänstpersonalens dialog med brukare och anhöriga, säger Emma Eng.

 

STOCKHOLM DIGITAL CARE:

Stockholm Digital Care är ett femårigt EU-projekt med mål att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med digital välfärdsteknik. I projektet deltar Stockholms stad, Nacka, Huddinge, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet Stockholms län, KSL och forskningsinstitutet Rise. Stockholm Digital Cares testmiljöer för nya produkter och tjänster finns i Huddinge och Nacka.

(Fotot  på Johanna Sopo: Huddinge kommun, social- och äldreomsorgsförvaltningen)

Kategori: Okategoriserade