Visar alla blogginlägg från: september 2017

Ny AI-baserad screening-metod för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter snart tillgänglig för Stockholms stads skolor

Postad av: SmartSthlm,

En ny screening-metod för att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos barn blir inom kort att bli tillgänglig för Stockholms stads skolor.

Metoden bygger på att en eye-trackingkamera spelar in ögonrörelserna när eleverna läser en kort text från en datorskärm. Resultatet jämförs sedan mot ett omfattande referensmaterial med hjälp av AI (artificiell intelligens) som med 95 procents säkerhet identifierar de elever som är i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Screeningen tar cirka två minuter per elev.

Screening-metoden är utvecklad av företaget Lexplore och resultatet av mångårig forskning vid Karolinska Institutet.

Ett försöksprojekt med screening-metoden genomfördes under förra året på fyra skolor i Stockholm stad. (Eriksdalsskolan, Högalidsskolan, Katarina Södra och Björkhagens skola). Totalt screenades närmare 900 elever i årskurs 2-4.

VIDEO: Så funkar screeningen för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter

Nu har försöket utvärderats och utbildningsförvaltningen har beslutat att gå vidare och tillgängliggöra screening-metoden för Stockholms stads samtliga skolor.

Metoden innebär att alla elever kan screenas på ett enklare och snabbare sätt jämfört med de metoder som används idag för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos barn i skolan. Lärarresurser kan frigöras från individuella och tidskrävande screeningar på utvalda elever till att snabbt genomföra screening av hela klasser eller årskurser. Den eventuellt upplevda stigmatiseringen för enskilda elever uteblir när hela klasser screenas.

Utmaningen med flera av dagens metoder för läs- och skrivsvårighets-screening är att innefattar omfattande manuella testcykler som är resurskrävande och sårbara för subjektiv bedömning. Många skolledare vittnar om stora utmaningar att få fram ett pålitligt beslutsunderlag. De metoder som används kan också ge svårtolkade och tvetydiga resultat, samtidigt som de tar stora resurser i anspråk.

Resultaten för den nu pilottestade screening-metoden presenteras för behöriga pedagoger i ett användarvänligt webbgränssnitt. Skolorna kan följa resultaten år från år med hjälp av statistik och analyser som är kopplade till tekniken. Skolorna får därmed bättre verktyg för att följa upp och utvärdera om de åtgärder som sätts in ger resultat för att öka läs- och skrivkunnigheten hos samtliga elever.

VIDEO: Stockholms stads grundskolechef om screening-metoden

Att söka kunskap genom skriftliga källor ingår till stor del i skolarbetet i alla ämnen. De elever som i tidiga skolår kommer efter i läs- och skrivutvecklingen får svårt att klara kunskapskraven. Att inte klara kunskapskraven skapar stor frustration hos varje enskild elev, och kan vara avgörande för den enskilde elevens skolmotivation.

Tidiga satsningar på att upptäcka läs- och skrivproblem innebär att skolan kan rikta sina resurser innan problemen blir mer omfattande. För sent upptäckta läs- och skrivsvårigheter skapar inte bara problem för den enskilde eleven, utan även för hela skolsystemet. Att arbeta med läs- och skrivsvårigheter under högstadiet eller i gymnasiet innebär höga kostnader jämfört med om tidiga insatser satts in.

Kategori: Okategoriserade


Så vill Stadsarkivet bli smart och uppkopplat

Postad av: SmartSthlm,

Ett arkiv måste utvecklas i en stad som ständigt tar nya steg inom digitaliseringen. På Stockholms Stadsarkiv spånas det på ett nytt arkivsystem där ett dokument kan tala om ”här finns jag”, ”det här är mitt namn” och ”det här kan du använda mig till”.

I sju år har Lennart Ploom varit förvaltningschef på Stadsarkivet. Tillsammans med sina 70 kollegor jobbar han för att verksamheten och de 85 000 hyllmeter handlingar de förvarar ska bli så lättillgängliga som möjligt för Stockholmarna.

När de nu påbörjar byggandet av ännu en lokal i Liljeholmen, är det en del i projektet ”smart och uppkopplat arkiv” som ingår i stadens digitala strategi. Ett steg i arbetet mot världens smartaste stad 2040.

På stadsarkivet finns idag ungefär olika 5000 arkiv.

-Det är stadsarkivets uppgift är att få folk att förstå vilken information arkiven faktiskt innehåller och att hjälpa våra besökare att få svar på sina frågor, säger Lennart Ploom.

-Nästa steg i vårt arbete handlar om att vi ska utveckla verktyg som gör att vi enkelt kan besvara vilken information som finns och vad man kan göra med den.

För att förklara detta jämför Lennart Ploom arkivinformation med en hammare.

-Man måste dels veta att verktygslådan innehåller en hammare. Sedan måste man veta att man kan slå i en spik med den, och kanske till och med bygga ett hus med hjälp av just den informationen.

När man digitaliserar handlingar så analyseras informationsinnehållet, vilket gör att man kan bygga ihop kluster av information. På så sätt kommer man i framtiden kanske kunna få reda på information från alla kategorier i arkivet om man har ett namn och ett personnummer. Hittar du till exempel din morfars farfars födelsebevis i arkiven, kan du även se var han jobbade, sökte bygglov och satt i rättegång. Man ska i princip kunna googla i arkivet, även fast det kommer att fortsätta vara analogt.

Idag hittar man information genom att veta vilket arkiv den tillhör och vilken hylla den står på. Nu undersöker stadsarkivet möjligheterna att i ett framtida arkivsystem vända på denna logik. Man ska istället kunna anropa dokumenten, genom att förse varje dokument med ett slags enkelt elektroniskt chip.

-I ett nytt arkivsystem vill vi även att det ska finnas en funktion där det registreras vad olika arkiv används till. Denna metadata ska sedan fungera som förslag på användningsområde till kommande besökare. Kan en person ta vid där en annan slutade, istället för att uppfinna hjulet på nytt, kommer utvecklingen att gå snabbare, säger Lennart Ploom.

Genom det samspel som digitaliseringen av arkiven kommer att skapa får vi större nytta av verksamheten som bedrivs på Stadsarkivet. Alla kommer att kunna använda den information som finns utifrån sina egna behov. Smartness handlar om att vi får lättare att lyssna på vad vi själva vill, genom interaktivitet, genom medskapande och dialog. Detta kommer att leda till en bättre relation mellan vad folk vill ha – och vad arkivet kan erbjuda.

 

FAKTARUTA:

Stadsarkivet är en av de förvaltningar inom Stockholms stad som inlett ett samarbete med Urban ICT Arena, för att få hjälp med sin digitaliseringsprocess. Till testbädden i Kista är alla inom Stockholm välkomna att komma med ett problem, formulerat som ett behov. Under gemensamma workshops arbetas sedan tankar och idéer fram på hur detta behov kan tillfredsställas med hjälp av digitala verktyg och nya arbetssätt. Läs mer om samarbetet här. (http://www.urbanictarena.se/stockholm-city-archives-smart-connected/)

Mer om Stadsarkivet

 

 

Kategori: Okategoriserade


Stockholmskällan nominerad till Svenska Designpriset 2017

Postad av: SmartSthlm,

”Historia är nutidens berättelse om dåtiden” menar Stockholmskällan som har blivit nominerad till Svenska designpriset 2017. Med en design byggd för mobilitet, levandegör sajten Stockholms historia genom inkörsportar till olika tidsepoker.

Bakom de 30 000 källorna som sajten är uppbyggd av ligger ett utvecklingsarbete där Stockholms stad, Stadsmuseet, Stadsarkivet och Stadsbiblioteket arbetat tillsammans.

Det är alltifrån bilder, video, musik, texter och inskannade dokument, som alla är utvalda för att de berättar något om Stockholms historia och tillsammans bildar de en större berättelse. Projektet att mobilanpassa och vidareutveckla Stockholmskällan har finansierats av Stockholms stads program för digital förnyelse.

Sedan starten 2006 har de flesta av Stockholms skolelever kommit i kontakt med den populära sajten, som används i undervisning för att på ett enkelt, pedagogiskt och visuellt spännande sätt ge återblickar i huvudstadens historia. Bland de 500 000 besökare som Stockholmskällan har varje år, är den mest populära tjänsten en där man kan se och jämföra stockholmskartor från olika tidsepoker. På så sätt kan man tydligt se hur ett visst område förändrats under århundrandenas gång.

Svenska Designpriset är en tävling i design som är öppen för alla som arbetar med grafisk design, formgivning och inom liknande kreativa områden. Omröstningen pågår 4-10 september, om du vill rösta fram Stockholmskällan går du in på designpriset.se

Stockholmskällan har även ett populärt instagramkonto som du kan följa på @stockholmskallan. Stockholmskällan har också en Facebookgrupp.

Kategori: Okategoriserade


Så värms stockholms lägenheter upp av datacenter

Postad av: SmartSthlm,

Multigrids planerade datacenter i Kista - det senaste i raden i Stockholm där överskottsvärmen ska användas för uppvärmning av bostäder via fjärrvärmenätet.

I allt fler stockholmlägenheter kommer värmen i elementen från ett datacenter.

Bara under den senaste veckan har tre nya datacenter i Stockholm aviserat planer återvinna sin överskottsvärme via Fortums Värmes fjärrvärmenät.

Datacenteretableringarna kommer slag i slag i Stockholms stad just nu.

Det som lockar är möjligheten att återvinna – och få betalt – för de stora mängder överskottsvärme som elektroniken i datacentren producerar.

Stockholm Data Parks – ett samarbete mellan Stockholms stad, Invest Stockholm, Fortum Värme, Ellevio och Stokab – har tagit fram speciella datacentertomter där allt redan från start är förberett för nya datacenter som vill återvinna överskottsvärmen i sina anläggningar via Stockholms fjärrvärmenät.

Datacenteraktörerna gillar Stockholm Data Parks gröna värmeåtervinningskoncept. Under våren och sommaren har en rad företag aviserat att de ska bygga nya datacenter i Stockholm.

Senaste exemplet är företaget Multigrid som i måndags meddelade att de ska bygga ett nytt datacenter på Stockholm Data Parks datacenterförberedda tomter i Kista. Överskottsvärmen från anläggningen pumpas raka vägen in i Fortum Värmes fjärrvärmenät. Datacentret beräknas fixa uppvärmningen av upp mot 10 000 lägenheter i Stockholm. Anläggningen ska stå klar 2019.

* I förra veckan meddelade it-företaget Boarderlight att de ska bygga ett nytt datacenter i Kista som också ska anslutas till Fortum Värmes fjärrvärmenät. Även det datacentret beräknas förse 10 000 stockholmslägenheter med uppvärmning.

* En vecka tidigare kopplades molntjänstföretaget GleSys datacenter i Västberga in på Stockholms fjärrvärmenät. Projektet är ett samarbete mellan GleSys, Fortum Värme och EU-projektet Grow Smarter – där Stockholms stad deltar. Datacentret väntas förse omkring 1 000 lägenheter i närområdet med uppvärmning.

* I början av sommaren blev det klart att modejätten H&M etablerar ett nytt datacenter i Stockholm där överskottsvärmen ska återvinnas via Fortum Värmes fjärrvärmenät. Datacentret väntas stå för uppvärmningen av cirka 2 500 lägenheter i Stockholm.

* Månaden innan meddelade datacenterföretaget Interxion att de investerar 300 miljoner kronor i ytterligare ett nytt datacenter i Kista. Sedan tidigare har företaget fyra datahallar på samma plats. Även här återvinns överskottsvärmen in i Fortum Värmes fjärrvärmenät.

 

Därför zoomar datacenterföretagen in på Stockholm

1) Grön och energieffektiv drift blir allt viktigare faktorer i nya datacenteretableringar.

2) Norden har mycket stor andel grön el jämfört med övriga världen.

3) Sverige har låg elskatt och EU:s lägsta totala elkostnader för datacenter.

4) Stockholm har det mest utvecklade konceptet för nya datacenter som vill satsa på grön drift och sälja sin överskottsvärme till fjärrvärmenät. För datacenter i Stockholm sänktes elskatten vid årsskiftet i ett slag från 29 öre per kilowattimme till 0,5 öre.

Kategori: Okategoriserade