Visar alla blogginlägg från: maj 2018

Öppet hus på Digital Demo Day: ”Vi samverkar för att klara Stockholms utmaningar”

Postad av: SmartSthlm,

Smarta lås i hemtjänsten och uppkopplade sensorer i VA-nätet – ett par av innovationsprojekten som visades upp på Digital Demo Day på onsdagen.

Digital Demo-samarbetet, där Stockholms stad, landstinget, KTH och en rad stora företag deltar, har hittat sin form och börjar nu bära frukt, menade flera av deltagarna i den avslutande paneldebatten.

- Det vi ägnar oss åt inom Digital Demo Stockholm kallas Triple Helix, ett område där Sverige idag ligger långt framme i ett internationellt perspektiv. För många är vi själva referensvärdet för hur samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle ska gå till, säger Ulf Ewaldsson, som representerar Ericsson, men även är KTH:s styrelseordförande och medlem i styrgruppen för Digital Demo Stockholm.

Han berättade att han studerat ett stort antal smart stad-satsningar runt om i världen.

- Nästan ingen har kunnat göra det vi har gör här i Stockholm när det gäller samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle.

Stockholms stads innovationsdirektör Gunnar Björkman berättade om utmaningarna som Stockholm står inför till följd av en snabbt ökande befolkning.

- Vi måste lösa stadens utmaningar på ett smartare sätt och digitalisering är en viktig hävstång för att klara detta. Men vi kan inte göra det på egen hand. Vi måste tänka i nya banor och lära oss att samarbeta med akademi och näringsliv.

Gunnar Björkman redovisade också de sex områden som Digital Demo Stockholm valt att fokusera sitt samarbete kring:

* Tillgång till rent vatten

* Ett bättre liv för äldre

* Effektiv framkomlighet

* Teknik för lika villkor

* Energieffektivisering

* Digital vård och omsorg

Inom vart och ett av fokusområdena har Digtal Demo Stockholm dragit igång speciella innovationsprojekt. Det handlar om smarta lås inom hemtjänsten, uppkopplade sensorer i VA-nätet, energieffektiv vård, säker och användarcentrerad vård och omsorg i hemmiljö, smarta trafikljus och TechTensta, som bland annat jobbar med att stödja ungdomar i Järva som vill utveckla sig inom IT.

Ulf Ewaldsson avslutade med att ringa in de viktigaste utmaningarna framåt för Digital Demo Stockholm-samarbetet:

- Vi behöver skapa fler projekt att arbeta med framöver och vi behöver fler utmaningar från Stockholms stad och landstinget att ta tag i.

Fler bilder från Digital Demo Day:

 

 

Kategori: Okategoriserade


Abonnera på mobilitet via app – snart inleds tester av nytt sätt att paketera stockholmarnas vardagsresor

Postad av: SmartSthlm,

Det handlar om att paketera stockholmarnas vardagsresande på ett smartare sätt – och att hitta attraktiva mobilitetsalternativ som får fler hushåll att välja bort att ha egen bil.

I höst kör de första testerna av UbiGo Stockholm igång, en tjänst där hushållen via en app abonnerar på mobilitet – allt från kollektivtrafikresor till taxi, bilpooler, hyrbilar och hyrcyklar.

Att enkelt och kortfattat beskriva kärnan i den nya tjänsten UbiGo Stockholm är inte helt lätt. Hans Arby, vd för UbiGo, provar med en liknelse:

- Det är lite som ett Netflix-abonnemang fast för hushållens vardagsresande. Man skulle också kunna likna det vid ett mobilabonnemang, fast istället för surf, samtal och sms, så abonnerar man på en valfri mängd kollektivtrafik, tid med bil, etcetera. Det handlar även om att kunna erbjuda stockholmarna ett enkelt vardagsresande som upplevs som lika bra eller till och med lite bättre än att äga en egen bil, säger han.

Testerna av UbiGo Stockholm drivs inom ramen för EU-projektet Eccentric . Förutom företaget UbiGo deltar bland andra Stockholms stad och SL i projektet. I en första vända får 200 hushåll i Stockholm chansen att testa reseabonnemangstjänsten med start i höst.

Varje månad laddar hushållen sitt abonnemang med den mängd kollektivtrafikresor, bil- och taxiresor samt lånecykelturer som de tror sig behöva under månaden.

Alla i hushållet använder UbiGo Stockholm-tjänsten via en mobilapp. Men innan SL är helt färdiga med testerna av de nya mobilbiljetterna och den digitala återförsäljningen kommer de första användarna även ha varsitt access-kort som passerkort i SL:s spärrar i kollektivtrafiken.

- Du drar enkelt över exempelvis en dygnsbiljett i kollektivtrafiken till appen i telefonen. Det handlar väldigt mycket om lättillgänglighet. Tjänsten ska vara enkel att boka och använda och då behöver abonnemanget kunna användas via en app. Och ibland behöver du hjälp av en reseplanerare och det har du givetvis också tillgång till via din app, säger Hans Arby.

Appens reseplanerare kan plocka fram den snabbaste rutten till målet med en kombination av de olika färdmedel som är tillgängliga i abonnemanget. UbiGo skriver avtal med en leverantör för varje färdsätt, men paketerar sedan om kostnader och avgiftsmodeller för att göra resandet så enkelt och flexibelt som möjligt för de som använder UbiGo Stockholm-abonnemanget.

- Ta kollektivtrafiken som exempel, där kommer vi att arbeta med dygnsbiljetter som inte finns hos SL idag.  Det här är en prismodell som vi tror passar hushåll som har ett blandat resande. Ett annat exempel är bilpool där du i UbiGo Stockholm enbart betalar per timme, medan många vanliga bilpooler kan ha en ganska komplicerad kombination av olika avgiftstyper, säger Hans Arby.

I slutet av testperioden kommer Stockholms stad att genomföra en undersökning för att se hur de 200 testhushållens vardagsresande påverkats av UbiGo Stockholm-tjänsten.

- Vi vill mäta om, och i så fall hur, stockholmarnas resande förändras av en sådan här tjänst, säger Helene Carlsson på miljöförvaltningen.

För hushåll som vill delta i höstens tester av UbiGo-tjänsten finns det fortfarande möjlighet att skicka in en intresseanmälan.

- Vi vill gärna ha hushåll med ganska stora och blandade resebehov. På Ubi Go Stockholms hemsida finns en länk där man anmäler sitt intresse av att vara med, säger Hans Arby.

 

Mobility as a Service (MaaS) 

UbiGo Stockholm är ett exempel på en så kallad Mobility as a Service-tjänst. Mobility as a Service kan enklast beskrivas som ett koncept – eller en slags målbild – för hur nästa generations smarta reseappar kan komma att fungera för pendlare i storstäder. 

En grundprincip är att reseappen hjälper användaren att ta fram den för ögonblicket bästa rutten till färdmålet baserat på alla tillgängliga färdmedel och att de sedan går att på ett enkelt sätt boka och betala för samtliga resor med kort eller via ett abonnemang.

På sikt ska dessa reseappar också kunna ta fram användarens resrutt baserat på realtidsdata av hur trafikströmmarna i staden ser ut för just för ögonblicket. Fastnar bussen du åker med i köer kan appen automatiskt ta fram en ny rutt baserat på realtidsdata om trafikläget och exempelvis föreslå att du att kliver av bussen och tar en hyrcykel istället för att hinna fram till färdmålet i tid.

Den andra grundprincipen är man ska kunna betala för hela resan oavsett färdmedel direkt i  reseappen i mobilen.

Utveckling av Mobility as a Service-tjänster pågår just nu många storstäder. Helsingfors, Wien och Hannover är ett exempel på städer där man kommit långt.

Kategori: Okategoriserade


Stockholm as a smart and connected city – Fujitsu World Tour

Postad av: SmartSthlm,

När Fujitsu anordnar Fujitsu World Tour på Kistamässan är Stockholms stads CIO Johanna Engman en av talarna.

Den stora mässalen fylls nästan, när moderator Frida Boisen välkomnar Johannas upp på scen.

Hon är inbjuden för att prata om Stockholms smart stad-strategi.

Stockholms stads vision 2040 är att Stockholm ska bli världens smartaste stad, där utvecklingen utgår från behoven hos invånarna. Johanna Engman ger konkreta exempel på hur vägen mot framåt ser ut.

Hon pratar om hur Stockholm ska göra för att skapa en stad som möter, inte bara denna generations, utan även nästa generations krav och förväntningar.

-Det handlar inte främst om att använda annan teknik, det handlar om att göra andra saker. Att få folk att ändra arbetssätt är den stora utmaningen vi står inför, säger Johanna Engman.

Hon säger att ju mer vi kan digitalisera vår stad, ju mer kommer livskvaliteten att höjas för våra invånare.

-Vi måste göra det tillsammans med företag och akademi, vi måste göra det med resten av Sverige – och med resten av världen, avslutar Johanna Engman.

Kategori: Okategoriserade


Stokab-chefen Staffan Ingvarsson: ”Nu flyttar Stockholms stads digitalisering ut i gaturummet”

Postad av: SmartSthlm,

Staffan Ingvarsson, VD för Stockholms stads nätbolag Stokab, är en av medlemmarna i den styrgrupp som leder arbetet att genomföra Stockholms smart stad-strategi.

Smart trafikstyrning, smart gatubelysning och smarta lås i hemtjänsten – nu rullar de första smart stad-projekten igång i Stockholm.

”Vi har en modell för att arbeta med detta som vi vet fungerar”, säger Stokab-chefen Staffan Ingvarsson, en av huvudaktörerna bakom Stockholms smart stad-strategi.

- Jag tror att många i kommunsverige är lite avundsjuka på Stockholm för att vi kan sätta en sådan kraft och tyngd bakom smart stad-strategin – och för att vi har ett enigt fullmäktige i ryggen som även tillsatt de ekonomiska resurserna för att genomföra strategin. Det är en oerhörd styrka när man ska driva en sån här satsning, säger Staffan Ingvarsson.

Staffan Ingvarsson är en av huvudaktörerna bakom Stockholms smart stad-strategi – och han har funnits med i ledningen för satsningen ända från start. Han är VD för stadens fibernätbolag Stokab och har tidigare jobbat på flera toppositioner i Stockholms stadshus, bland annat som biträdande stadsdirektör.

Idag återfinns Staffan Ingvarsson som en av medlemmarna i den styrgrupp som leder arbetet att genomföra Stockholms smart stad-strategi.

Efter fullmäktigebeslutet i april förra året att anta ”Strategi för Stockholm som smart och uppkopplad stad”, har satsningen nu rullat vidare in i genomförandefasen. Tidigare i år beslutade styrgruppen vilka tre projekt som blir först ut.

- I år handlar det om pilotprojekt för smarta lås inom hemtjänsten, smart gatubelysning och smart trafikstyrning. Vi lägger mycket tid och energi på att bygga standardiserade plattformar kring dessa tjänster som sedan även andra delar av stadens verksamhet kan använda sig av, säger Staffan Ingvarsson.

De nya digitala tjänster som nu kommer att utvecklas inom ramen för smart stad-strategin kan något förenklat delas in två olika huvudspår, enligt Staffan Ingvarsson.

Dels handlar det om att föra ut stadens digitalisering i gaturummet. Exempelvis uppkopplade sensorer som mäter och analyserar olika typer trafikflöden för att minska utsläpp och öka framkomligheten. Dels handlar det om att utveckla stadens egna verksamhetsprocesser med hjälp av digitalisering.

- Ytterst är drivfjädern att vi framöver ska klara av att leverera mer kvalitativa tjänster till allt fler invånare i framtiden med begränsade resurser. Då måste vi göra det på ett smartare och mer digitaliserat sätt. Det är grunden, säger Staffan Ingvarsson.

På nästa sida:

”Saker och ting kommer att flyta lite snabbare och lite smidigare”

Staffan Ingvarsson om hur stockholmarna att märka att smart stad-strategin genomförs

Kategori: Okategoriserade


”Saker och ting kommer att flyta lite snabbare och lite smidigare”

Postad av: SmartSthlm,

(Avsnitt 2 av 4)

Hur kommer stockholmarna märka att smart stad-strategin börjar genomföras?

- Jag tror att stockholmarna kommer att märka är saker i vardagen flyter lite snabbare och smidigare i kontakten med staden och att mindre tid går till spillo för olika typer av administration, säger Staffan Ingvarsson.

Han tar pilotprojektet med smarta lås inom hemtjänsten som exempel:

- Får vi ett fungerande system för smarta lås behöver inte medarbetare i hemtjänsten  lägga tid på att först åka och hämta den där nyckeln för att kunna ge den där insulinsprutan. Har du dessutom en mer uppkopplad miljö med sensorer inom hemtjänsten så kan medarbetarna se direkt om någon exempelvis ramlat ur sängen. Ur ett medborgarperspektiv betyder det att du inte behöver bli störd och väckt i onödan på natten. Du har tryggheten att veta att om det händer dig något så får personalen reda på direkt så att du snabbt kan få hjälp,

Men även i trafikmiljön kommer stockholmarna så småningom att märka av smart stad-satsningen, enligt Staffan Ingvarsson.

- Vi blir hela tiden fler, samtidigt som har vi ett begränsat antal mil asfalterade vägar som vi måste utnyttja så effektivt som möjligt. Då kommer frågor kring trafikflöden, trafikövervakning, parkering och även tillståndsgivning upp som områden som blir oerhört viktiga att fokusera på ur ett smart stad-perspektiv. Det här tror jag att man kanske kommer att märka mer påtagligt som stockholmare än förbättrade arbetsprocesser inom staden, säger han.

Säger man smart trafikstyrning tänker nog de flesta på system som analyserar data från uppkopplade sensorer som registrerar olika trafikströmmar i realtid. Det kräver samarbete mellan kommuner, regioner och statliga myndigheter för att inte trafikstyrningen ska sluta att fungera vid kommungränserna. I genomförandeplanen för Stockholms smart stad-strategi ingår så kallade förutsättningsprojekt som bland annat syftar till att etablera sådana långsiktiga samarbeten.

Men Stockholms första pilotprojekt för smart trafikstyrning behöver inte invänta att samarbeten över kommungränserna tar form. Det kan genomföras på en gång.

- Här handlar det om smarta trafikljus inom Stockholms stad, där vi själva har huvudmannaskapet för gatuutrymmet. Om lyckas förbättra framkomligheten inom staden genom en mer adaptiv trafikstyrning kan vi redan där öka framkomligheten betydligt. Kan vi bara öka framkomligheten med ett några enstaka procent i en stad av Stockholms storlek så innebär det enorma vinster, säger Staffan Ingvarsson.

Han tycker det är viktigt att projektet snabbt kommer över i en genomförandefas och inte onödigtvis fastnar i tidskrävande förankrings- och förberedelseprocesser.

-  Jag tror att det är farligt att alltid börja den här typen av projekt med att säga att nu måste vi först samla alla och komma överens i varje detalj. Jag tror att vi ska göra genomföra och göra istället. Kom ihåg att Stockholms stad är tio procent av rikets befolkning. Vi är så stora att det har en normativ verkan när vi genomför något. Vi har ekonomiska, personella och kompetensmässiga förutsättningarna att genomföra förändringar och gå före, säger han.

Nästa sida:

Så genomförs Stockholms smart stad-strategi:

”Viktigt att initiativen kommer från verksamheterna själva”

 

(Åter till första sidan ”Nu flyttar Stockholms stads digitalisering ut i gaturummet”)

Kategori: Okategoriserade


”Viktigt att initiativen kommer från verksamheterna själva”

Postad av: SmartSthlm,

(Avsnitt 3 av 4)

Stockholm har under de senaste tio åren tagit flera stora investeringar, exempelvis i en e-tjänstplattform, för att flytta fram förutsättningarna för stadens digitalisering. Smart stad-strategin är ytterligare ett steg i den processen, säger Staffan Ingvarsson.

- Vi har gör den här satsningen för att digitaliseringen av Stockholms offentliga verksamhet ska kunna möta kraven från medborgarna även framöver.

En viktig princip är att initiativen till smart stad-projekten kommer från verksamheterna själva som sedan också genomför projekten.

- Ska vi nå en reell förändring kan inte den här typen av verksamhetsutveckling inte drivas av koncernledningen, de måste drivas av verksamheterna själva, säger Staffan Ingvarsson.

- Den modell vi idag använder för att jobba med verksamhetsutveckling med digitalisering sjösatte vi i staden redan 2007, så vi vet att den fungerar. Vi kan från centralt håll stödja verksamheternas projekt på olika sätt och vi kan samtidigt prioritera utifrån vad fullmäktige beslutat, men också utifrån vad vi ser är bra pilotprojekt som i nästa steg går att skala upp.

Hur ser verksamheternas förutsättningar ut att driva den här typen av verksamhetsutvecklande smart stad-projekt?

-  Förutsättningarna ser givetvis väldigt olika ut. Men under den här processen har vi sett ett väldigt stort engagemang och vilja att genomdriva den här typen projekt. 

Vilken är de största utmaningarna när Stockholms smart stad-strategi nu ska genomföras?

- De strategiska besluten är tagna och tekniken finns där. Den stora resan handlar om verksamhetsförändring – hur man inom staden ska utveckla sina processer med hjälp av digitalisering. Detta är utmaningen. Organisationsförändringar och förändringar i arbetsprocesserna är alltid jobbiga och det krävs ledarskap för ro iland detta.

 Nästa sida:

Stokabs roll i Stockholms smart stad-strategi:

”Nu får även busskurer och lyktstolpar egen fiberanslutning”

 

(Åter till första sidan ”Nu flyttar Stockholms stads digitalisering ut i gaturummet”)

 

 

Kategori: Okategoriserade


Nu får även busskurer och lyktstolpar egen fiberanslutning

Postad av: SmartSthlm,

Stokab grundades för 25 år sedan för att skapa en konkurrensneutral fiberinfrastruktur i Stockholm.

- Vi har byggt upp ett nät som idag ansluter i princip samtliga kommersiella byggnader och flerfamiljshus i Stockholm. Konkurrensneutraliteten gör att vi har hundratals tjänsteoperatörer i den här stan, jämfört med tjugotal i London och fem-sex stycken i Berlin.

Nu när Stockholm nu går in en utvecklingsfas med stora mängder uppkopplade sensorer och kameror som kräver höga överföringshastigheter, då kommer den bakomliggande nätinfrastrukturen att inte vara en begränsande faktor, poängterar Staffan Ingvarsson.

- Nätinfrastrukturen är egentligen den grundläggande förutsättningen för att kunna bygga en smart stad.

Nu när ni redan anslutit i princip alla till Stokabs fibernät, vad är nästa mål?

- Dels byggs det ju väldigt många nya bostäder och kommersiella fastigheter i Stockholm som också behöver fiberanslutning, dels ökar efterfrågan på fiberkapacitet från de som redan använder Stokabs nät. Så vi investerar runt 200 miljoner kronor årligen i att stärka och bygga ut fibernätet.

- Vi bygger ut inte bara ut nätet för att fiberansluta fastigheter, utan även busskurer, lyktstolpar och andra platser i gatumiljön där aktörer kommer att vilja sätta upp olika typer uppkopplade sensorer och 5g-basstationer. Det är en ny typ av utbyggnad som vi redan arbetar med, avslutar Staffan Ingvarsson.

SLUT

 

(Åter till första sidan ”Nu flyttar Stockholms stads digitalisering ut i gaturummet”)

 

Kategori: Okategoriserade


Förskolebarn lär sig koda – med hemmagjord Bluebot

Postad av: SmartSthlm,

På förskolans dag på Norrmalm ställer alla förskolor ut något som visar vad man arbetat med under året.

Förskolan Kejsarkronan på Odenplan valde att bygga en egen Bluebot, eftersom de jobbat mycket med programmering under året som gått.

Med den hemgjorda Blueboten kan  barnen testa manuell programmering ute på gården. De kan  rita upp egna banor med gatu-tejp och kritor. Sedan får de själva flytta den “ett steg fram och två steg till höger.”

Pedagogen Anette Olsson arbetar på förskolan Kejsarkronan och är även en del av Odenplans förskolors digitaliseringsnätverk.

I nätverket diskuterar de hur de ska få programmering att bli en naturlig del av verksamheten, i takt med att det skrivs in i läroplanen. Idéer finns bland annat på att skapa en “digitaliseringsbank” som alla kan ta del av, där man lägger in förslag på aktiviteter och arbetssätt.

-Vi måste få bort den rädsla och obehag som finns kring detta, många är ovana och därmed obekväma, så vi måste hjälpas åt och dela med oss av våra erfarenheter, säger Anette Olsson.

Tanken som ligger bakom Kejsarkronans arbete med digitalisering och programmering är att barnen ska vara producenter och inte konsumenter. Ipads och datorer kan användas som verktyg, men det finns en tanke bakom vilka spel som finns tillgängliga.

Blueboten köptes in till förskolan förra året, när det fanns lite pengar över i budgeten. Anette ser gärna att arbetet utvecklas ytterligare och vill peppa sina kollegor i staden att våga testa de med.

-Barnen är i en helt annan värld och vi måste hänga med. Jag tror på att avdramatisera! Barnen kommer att lära sig det här före oss ändå, avslutar Anette Olsson.

Kategori: Okategoriserade


Arbetsmarknadsförvaltningens digitaliseringsresa: “Vi vill ha en ständig dialog – inte en önskelista”

Postad av: SmartSthlm,

Arbetsmarknadsförvaltningen har rustat sin organisation för digitalisering genom att lägga ansvaret för den i verksamhetens händer. Till det nyinrättade “Digi-rådet” kommer små och stora idéer om hur förvaltningen kan utvecklas genom digitala lösningar.  

-När jag började här för tre år sedan  fanns ingen plan för förvaltningens it. Ingen hade en samlad koll på it-kostnaderna och alla verksamheter skötte sina egna it-projekt. Det var frustrerande att som it-chef ha noll koll på helheten. Det säger  Arja Lindholm är it-chef och kommunikationschef på arbetsmarknadsförvaltningen.

2016 drog Arja därför igång ett projekt som syftade till att organisera och utveckla en strukturerad process inför digitalisering  av arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. I samband med det rekryterade hon Johanna Nilsson, verksamhetsutvecklare inom digitalisering.

-Det vi har gjort är att vi har tillsatt ett ”Digi-råd”, dit förvaltningens verksamheter skickar förslag och idéer på hur deras arbete kan utvecklas med hjälp av digitalisering, berättar Arja Lindholm.

I “Digi-rådet” struktureras och bearbetas idéerna, samt  tittar på vilka behov som finns i de olika verksamheterna och hur de kan mötas. Digi-rådet består av verksamhetscontrollers, verksamhetsstrateger, kommunikatör, it-strateg, representanter från it-staben samt Arja och Johanna. Förslag på vilka projekt som ska få stöd och hur de ska finansieras skickas sedan för beslut till förvaltningsledningen.

Struktur för dialog och tydliga kontaktvägar
-Det handlar om att verksamheterna förstår att digitalisering är en vital del av deras utveckling. De måste själva fundera ut vilka behoven är och vad som ska göras, sen hjälper vi dem. Digitaliseringen är nu i verksamhetens händer, och det är den stora verksamhetsnyttan, säger Arja Lindholm.

Förslagen som kommer in till ”Digi-rådet” är av olika karaktär och storlek. Det har exempelvis handlat om att införa en chatt som kommunikationsväg i verksamheterna, att införa ett nytt ansökningssystem för vuxenutbildningen samt att upphandla ett nytt verksamhetssystem för jobbtorgen.

-Vi vill ha en ständig dialog – inte en önskelista. De måste förstå sin egen verksamhet och vad de behöver, allt går inte att genomföra, säger Johanna Nilsson. Vi vill agera bollplank och leda idéerna rätt.

Struktur för dialog och tydliga kontaktvägar är det som driver arbetet med arbetsmarknadsförvaltningens digitaliserade arbetsprocesser framåt, menar Johanna Nilsson. Därför måste arbetsmarknadsförvaltningen fortsätta kommunicera kring ”Digi-rådets” arbete med små och stora förbättringar genom digitalisering.

-Med ökad kunskap och verksamhetsdriven digitalisering får Stockholms stad bättre medarbetare, vilket leder till bättre verksamhet och därmed högre kvalitet för stockholmarna. Det är i slutändan dem vi finns till för, avslutar Arja Lindholm.

 

Kategori: Okategoriserade


It-direktör Johanna Engman om Stockholms digitaliseringsarbete

Postad av: SmartSthlm,

Under onsdags eftermiddagen pratade stadens it-direktör Johanna Engman om Stockholms digitaliseringsarbete på konferensen ”Framtidens servicefokuserade kommun och myndighet”.

-Vi ökar med två busslaster om dagen, många av dem kommer från era kommuner, andra från BB eller från andra länder, säger Johanna Engman till publiken som består av medarbetare från andra kommuner och myndigheter.

Hon inleder med att förklara vilket sammanhang Stockholms stad, precis som flera andra städer, verkar i.

-Vi har en befolkning som har 100 % access till internet och barn använder internet från två års ålder. Det är deras behov vi förbereder våra verksamheter för, fortsätter Johanna Engman.

Hon menar att en stor del av befolkningen är medveten om att den digitala utvecklingen som sker runt omkring oss är av stor betydelse för samhällets utveckling.

-Vi har pratat länge om digitalisering i Stockholm, våra medarbetare vet att det är viktigt. Men alla vet inte vad det innebär för just deras verksamhet. Vårt jobb är att se till att alla förstår hur digitalisering kan öka kvalitén för invånarna. De är dem vi är till för, säger Johanna Engman.

Men även om man kan väcka många av stadens medarbetare mitt i natten och be dem nämna positiva effekter av digitalisering så måste vi utveckla vårt sätt att skapa medvetenhet och förståelse för vad de innebär för deras dagliga arbete.

-Det räcker inte att säga till dem som jobbar ute i verksamheterna att ”imorgon ska ni göra på ett annat sätt och det kommer att vara bättre”. Det gäller att få dem att förstå varför och hur det kommer att vara bättre, så att de kan ta det till sig, säger Johanna Engman.

Hon nämner bland annat medborgardialog, samverkan med akademi och näringsliv, och digitalt ledarskap som faktorer som behövs för lyckad digitalisering.

-Det fina i kråksången är att digitalisering leder både till lägre kostnader för oss som kommun och till högre kvalitet för våra invånare, avslutar Johanna Engman.

Kategori: Okategoriserade