Visar alla blogginlägg från: maj 2018

Förskolebarn lär sig koda – med hemmagjord Bluebot

Postad av: SmartSthlm,

På förskolans dag på Norrmalm ställer alla förskolor ut något som visar vad man arbetat med under året.

Förskolan Kejsarkronan på Odenplan valde att bygga en egen Bluebot, eftersom de jobbat mycket med programmering under året som gått.

Med den hemgjorda Blueboten kan  barnen testa manuell programmering ute på gården. De kan  rita upp egna banor med gatu-tejp och kritor. Sedan får de själva flytta den “ett steg fram och två steg till höger.”

Pedagogen Anette Olsson arbetar på förskolan Kejsarkronan och är även en del av Odenplans förskolors digitaliseringsnätverk.

I nätverket diskuterar de hur de ska få programmering att bli en naturlig del av verksamheten, i takt med att det skrivs in i läroplanen. Idéer finns bland annat på att skapa en “digitaliseringsbank” som alla kan ta del av, där man lägger in förslag på aktiviteter och arbetssätt.

-Vi måste få bort den rädsla och obehag som finns kring detta, många är ovana och därmed obekväma, så vi måste hjälpas åt och dela med oss av våra erfarenheter, säger Anette Olsson.

Tanken som ligger bakom Kejsarkronans arbete med digitalisering och programmering är att barnen ska vara producenter och inte konsumenter. Ipads och datorer kan användas som verktyg, men det finns en tanke bakom vilka spel som finns tillgängliga.

Blueboten köptes in till förskolan förra året, när det fanns lite pengar över i budgeten. Anette ser gärna att arbetet utvecklas ytterligare och vill peppa sina kollegor i staden att våga testa de med.

-Barnen är i en helt annan värld och vi måste hänga med. Jag tror på att avdramatisera! Barnen kommer att lära sig det här före oss ändå, avslutar Anette Olsson.

Kategori: Okategoriserade


Arbetsmarknadsförvaltningens digitaliseringsresa: “Vi vill ha en ständig dialog – inte en önskelista”

Postad av: SmartSthlm,

Arbetsmarknadsförvaltningen har rustat sin organisation för digitalisering genom att lägga ansvaret för den i verksamhetens händer. Till det nyinrättade “Digi-rådet” kommer små och stora idéer om hur förvaltningen kan utvecklas genom digitala lösningar.  

-När jag började här för tre år sedan  fanns ingen plan för förvaltningens it. Ingen hade en samlad koll på it-kostnaderna och alla verksamheter skötte sina egna it-projekt. Det var frustrerande att som it-chef ha noll koll på helheten. Det säger  Arja Lindholm är it-chef och kommunikationschef på arbetsmarknadsförvaltningen.

2016 drog Arja därför igång ett projekt som syftade till att organisera och utveckla en strukturerad process inför digitalisering  av arbetsmarknadsförvaltningens verksamheter. I samband med det rekryterade hon Johanna Nilsson, verksamhetsutvecklare inom digitalisering.

-Det vi har gjort är att vi har tillsatt ett ”Digi-råd”, dit förvaltningens verksamheter skickar förslag och idéer på hur deras arbete kan utvecklas med hjälp av digitalisering, berättar Arja Lindholm.

I “Digi-rådet” struktureras och bearbetas idéerna, samt  tittar på vilka behov som finns i de olika verksamheterna och hur de kan mötas. Digi-rådet består av verksamhetscontrollers, verksamhetsstrateger, kommunikatör, it-strateg, representanter från it-staben samt Arja och Johanna. Förslag på vilka projekt som ska få stöd och hur de ska finansieras skickas sedan för beslut till förvaltningsledningen.

Struktur för dialog och tydliga kontaktvägar
-Det handlar om att verksamheterna förstår att digitalisering är en vital del av deras utveckling. De måste själva fundera ut vilka behoven är och vad som ska göras, sen hjälper vi dem. Digitaliseringen är nu i verksamhetens händer, och det är den stora verksamhetsnyttan, säger Arja Lindholm.

Förslagen som kommer in till ”Digi-rådet” är av olika karaktär och storlek. Det har exempelvis handlat om att införa en chatt som kommunikationsväg i verksamheterna, att införa ett nytt ansökningssystem för vuxenutbildningen samt att upphandla ett nytt verksamhetssystem för jobbtorgen.

-Vi vill ha en ständig dialog – inte en önskelista. De måste förstå sin egen verksamhet och vad de behöver, allt går inte att genomföra, säger Johanna Nilsson. Vi vill agera bollplank och leda idéerna rätt.

Struktur för dialog och tydliga kontaktvägar är det som driver arbetet med arbetsmarknadsförvaltningens digitaliserade arbetsprocesser framåt, menar Johanna Nilsson. Därför måste arbetsmarknadsförvaltningen fortsätta kommunicera kring ”Digi-rådets” arbete med små och stora förbättringar genom digitalisering.

-Med ökad kunskap och verksamhetsdriven digitalisering får Stockholms stad bättre medarbetare, vilket leder till bättre verksamhet och därmed högre kvalitet för stockholmarna. Det är i slutändan dem vi finns till för, avslutar Arja Lindholm.

 

Kategori: Okategoriserade


It-direktör Johanna Engman om Stockholms digitaliseringsarbete

Postad av: SmartSthlm,

Under onsdags eftermiddagen pratade stadens it-direktör Johanna Engman om Stockholms digitaliseringsarbete på konferensen ”Framtidens servicefokuserade kommun och myndighet”.

-Vi ökar med två busslaster om dagen, många av dem kommer från era kommuner, andra från BB eller från andra länder, säger Johanna Engman till publiken som består av medarbetare från andra kommuner och myndigheter.

Hon inleder med att förklara vilket sammanhang Stockholms stad, precis som flera andra städer, verkar i.

-Vi har en befolkning som har 100 % access till internet och barn använder internet från två års ålder. Det är deras behov vi förbereder våra verksamheter för, fortsätter Johanna Engman.

Hon menar att en stor del av befolkningen är medveten om att den digitala utvecklingen som sker runt omkring oss är av stor betydelse för samhällets utveckling.

-Vi har pratat länge om digitalisering i Stockholm, våra medarbetare vet att det är viktigt. Men alla vet inte vad det innebär för just deras verksamhet. Vårt jobb är att se till att alla förstår hur digitalisering kan öka kvalitén för invånarna. De är dem vi är till för, säger Johanna Engman.

Men även om man kan väcka många av stadens medarbetare mitt i natten och be dem nämna positiva effekter av digitalisering så måste vi utveckla vårt sätt att skapa medvetenhet och förståelse för vad de innebär för deras dagliga arbete.

-Det räcker inte att säga till dem som jobbar ute i verksamheterna att ”imorgon ska ni göra på ett annat sätt och det kommer att vara bättre”. Det gäller att få dem att förstå varför och hur det kommer att vara bättre, så att de kan ta det till sig, säger Johanna Engman.

Hon nämner bland annat medborgardialog, samverkan med akademi och näringsliv, och digitalt ledarskap som faktorer som behövs för lyckad digitalisering.

-Det fina i kråksången är att digitalisering leder både till lägre kostnader för oss som kommun och till högre kvalitet för våra invånare, avslutar Johanna Engman.

Kategori: Okategoriserade


Invigning av en rad Growsmarter-projekt i Slakthusområdet

Postad av: SmartSthlm,

“Internationell tillväxt med miljöteknik”, det är vad Growsmarter jobbar med. Under tisdagens invigdes flera av de 12 projekt de arbetar med inom EU-projektet.

Stockholm är en av de tre så kallade Lighthouse cities, som testar smarta lösningar som ska kunna skalas upp i övriga Europa.

- Man måste våga vara först, våga vara en god inspiratör och ambassadör för ny teknik, sade moderatorn Lina Enarsson.

Trafikborgarrådet Daniel Helldén talade om det sensornät för att realtidsmäta trafikströmmar som satts upp i Slakthusområdet.

Sensornätet är ett av projekten ska användas för smartare trafikstyrning. Trafikanternas rörelser fångas upp genom mobiltelefoners wifi-signaler och krypteras för att hålla besökarna anonyma.

-Det är sånt här man vill se som trafikplanerare, säger Daniel Helldén.

Efter invigningsceremonin togs deltagarna med på en tur med fem stationer, som visade upp olika projekt som pågår.

Smart logistikplanering och system för att styra energiförbrukning i  bostadshus var ett exempel. Ett annat var sensorer som läser av registreringsskyltar och styr information som visas på digitala ljusskyltar längs vägen.

Growsmarter-projektet i Stockholm kommer att pågå fram till 2020.

-

-

-

-

-

Kategori: Okategoriserade


Nu öppnar Google Digitalakademin – 10 000 utbildas i digitala färdigheter

Postad av: SmartSthlm,

Idag invigdes Google Digitalakademi på Jakobsbergsgatan i Stockholms city.  Akademin är ett samarbete mellan Google, Stockholms stad, Arbetsförmedlingen och Almi. Målet är att utbilda 10 000 stockholmare i digitala färdigheter.

Googles Sverigeschef Anna Wikland höll ett öppningsanförande, precis som Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård. De pratade både om vikten av att höja den digitala kompetensen i samhället, för att möta de utmaningar vi står inför som Europas snabbast växande huvudstad.

Stockholms stads CIO Johanna Engman deltog tillsammans med representanter från övriga partnerorganisationer i en paneldebatt kring digitalisering av samhället. Johanna pratade utifrån Stockholms stads perspektiv och sa bland annat att;  “Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Vi vill vara med och påverka det”.

För att se schemat för Digtialakademin, gå in på hemsidan.

Bilder från invigningen:

-

-

-

-

-

-

-

-

Kategori: Okategoriserade


Här läggs grunden för nya smarta tjänster och innovationer i stadens äldreomsorg

Postad av: SmartSthlm,

Enhetschef Hanne Rönnback, till höger, visar upp skisser på projekt som är på gång i Verklighetslabbet.

På Stureby vård- och omsorgsboende “Verklighetslabb” läggs grunden för nya smarta tjänster och innovationer inom Stockholms stads äldreomsorg. Där får forskare och entreprenörer utveckla och testa som fungerar – i verklig miljö.

-Många kommer hit och och vill se hur vi jobbar, säger Hanne Rönnback, enhetschef på Stureby. Vi har en organisation för att driva den här typen av projekt

Projekt ”Verklighetslabb Stureby” startade i september 2017 och pågår till december 2019. Det finansieras av Vinnova.

I stort sett alla boende på sjukhemmet är demenssjuka, och det är med dem i fokus som utvecklingsprojekten drivs.

-Alla pågående projekt i labbet ska stödja kärnverksamheten, berättar Susanna Bjälevik, projektledare.

De olika delprojekten inom labbet är många, och befinner sig i olika faser. De som just nu testas är:

  • Stötabsorberande golv – en matta med gummipiggar på undersidan som absorberar rörelseenergin om någon ramlar. Detta för att undvika skador och benbrott vid fall.

  • Gemensamma rum – hur planerar man lokaler som ska fungera både som ett hem, och som en arbetsplats? Miljön i till exempel kök och korridorer ska stötta båda delarna.

  • Platsminnen – med tillgång till riksarkivets enorma bildbank, får de boende bygga en berättelse kring sig själva med hjälp av bilder. De hjälper dem att minnas, och får dem att prata på ett sätt som de annars kan ha svårt för.

  • Safebase- sensorer som förenklar nattillsyn av äldre, då personalen kan följa de boendes sömn på distans. Sensorerna sitter under sängen på de boendes sängar. De fångar upp om någon sover oroligt, är uppe och går, eller om de helt enkelt sover och därmed inte ska störas.

-Förhoppningsvis kan så många delprojekt som möjligt leva vidare här i Stureby även efter att Verklighetslabbet avslutas, säger Johan Bornebusch, forskare i projektet. Digitalisering är nödvändig för utvecklingen av äldreomsorgen.

Projektets fokus är att se till att tjänsterna de utvecklar är trygghetsskapande, och inte frihetsbegränsande, framhåller Hanne Rönnback.

De har även nära kontakt med aktörer runt omkring för att kunna dela med sig av egna erfarenheter, och ta del av andra. Verklighetslabb Stureby välkomnar nya projektansökningar från verksamheter som vill testa sina idéer i deras labb – och därmed hjälpa till att utveckla äldreomsorgen.

Kategori: Okategoriserade