Ny kartläggning: här är smart stad-tjänsterna som gör mest nytta

Postad av: SmartSthlm,

Det finns betydande vinster att hämta i att använda digitala smart stad-tjänster i världens storstäder. Men de stora städerna är överlag ganska dåliga på att dra full nytta av de digitala smart städ-tjänster som redan finns att tillgå.

Det är ett par av slutsatserna i en ny stor kartläggning av världens smart stad-satsningar som konsultföretaget McKinsey nyligen presenterade i Stockholm.

Konsultföretaget har undersökt hur ett sextiotal olika digitala smart stad-tjänster används i ett stort antal storstäder runt om världen. McKinsey har också studerat i vilken utsträckning smart stad-tjänsterna påverkar invånarnas livskvalitet.

Vilka typer av smart stad-tjänster som har störst positiv påverkan för invånarna skiljer sig väldigt mycket åt mellan storstäder med hög respektive låg medelinkomst.

I rika storstäder, som exempelvis New York eller Stockholm, kan en app med realtidsdata för kollektivtrafiken betyda väldigt mycket för invånarnas livskvalitet. Enligt McKinsey kan den här typen av realtidsinformation spara ända upp mot 15 till 30 minuter dagligen för arbetspendlare i stora städer.

I storstäder med lägre medelinkomst, exempelvis Rio de Janeiro, är det istället trafikstyrning via smarta trafiksignaler som sparar mest tid åt invånarna.

På hälso- och sjukvårdsområdet är det en typ av tjänster som sticker ut på topplistan över smart stad-tjänster. Det handlar om tjänster där patienter kan realtidsövervakas på distans av sjukvården via uppkopplade kroppssensorer. De har störst potential att höja invånarnas livskvalitet, enligt rapporten.

I en fattigare storstad som exempelvis Lagos är det istället hälso- och sjukvårdstjänster för att exempelvis hålla koll på dricksvattenkvalitet som har störst potential att höja invånarnas livskvalitet. Även tjänster som övervakar utbredningen av sjukdomsepidemier ligger högt upp på listan.

Men även de storstäder som arbetar mest aktivt med smart stad-utveckling är överlag ganska dåliga på att använda det utbud digitala smart stad-tjänster som redan finns att tillgå. I de storstäder som kommit längst i används bara runt 70 procent det redan tillgängliga utbudet av tjänster.

En tillbakahållande faktor i utvecklingen av nya smart stad-tjänster är att de inblandade aktörerna ofta har olika intressen som drar åt olika håll, menar rapportförfattarna. I många fall är det offentlig sektor som äger och kontrollerar den infrastruktur som behövs i många smart stad-tjänster. Medan det nödvändiga kapitalet för att investera i utveckling av nya tjänster oftast finns i den privata sektorn.

Äldre personer över 55 år är den grupp för vilka utbudet av smart stad-tjänster är minst och användningen lägst. Detta gäller för flera storstäder, inklusive Stockholm, enligt kartläggningen.

Här hittar du en sammanfattning av rapporten Smart Cities: Digital Solutions for a more livable future (.pdf)

 

Kategori: Okategoriserade


Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Subscribe to comments