Visar alla blogginlägg från: november 2018

Här läggs grunden för framtidens smarta reseappar

Postad av: SmartSthlm,

Demonstrationsappen som kan ge realtidsbild av trängselsituationen runt de stora arenorna i Slakthusområdet.

I Slakthusområdet testas just nu ett system där uppkopplade sensorer mäter trafikströmmarna i realtid. Parallellt drivs även ett arbete för att utveckla metoder hur man kan dra bäst nytta av realtidsdata från trafiken i framtida digitala tjänster, exempelvis genom smartare reseappar.

Bakom testnätet i Slakthusområdet står GrowSmarter, ett EU-projekt för smarta urbana lösningar där Stockholms stad är en av huvudaktörerna.

Ett trettiotal uppkopplade sensorer mäter i realtid hur trafikströmmarna rör sig genom området. Men det är inte bara vägtrafiken som mäts. Även trafiken av fotgängare realtidsmäts. Utmed gångstråken finns mätsensorer som räknar wifi-signaler från fotgängarnas förbipasserande mobiltelefoner.

Ett syfte med testnätet är lägga grunden för nya system för smartare trafikstyrning. En viktig del projektet är att utveckla metoder för att analysera och använda realtidsdata från stadens olika trafikströmmar i framtida digitala tjänster. Exempelvis smartare reseappar som baserar sina ruttförslag på realtidsdata för alla trafikslag, även gångtrafik.

Holger Hellebro som leder projektet.

Holger Hellebro, på IBM är den som leder arbetet i projektet. Han visar en enkel demonstrationsapp för att konkretisera hur realtidsdata från stadens alla olika trafikströmmar skulle kunna användas i reseappar.

En karta på skärmen visar Slakthusområdet. Runt Globen och Tele2 Arena syns små pulserande cirklar som ändrar storlek och färg. Cirklarna ger en realtidsbild av trängselsituationen för de fotgängare som rör sig i området runt arenorna, exempelvis i samband med matcher och evenemang. När en liten grå cirkel på kartan plötsligt växer till en stor röd boll, då rör sig så många fotgängare på platsen att det blivit trängsel och svårt att ta sig fram.

VIDEO: Demonstrationsappen som visar trängseldata i realtid

En annan typ av symbol på kartan visar platser där det sannolikt kommer att uppstå trängsel inom de närmaste 15 minuterna. Förutsägelserna kommer från IBM:s AI-system Watson som analyserar all realtidsdata av hur strömmarna av fotgängare rör sig området.

- Det är förutsägelser som systemet gör innan det finns indikationer på trängsel i själva realtidsdatan, säger Holger Hellebro.

Med ledning av den realtidsbaserade trängseldatan kan appen exempelvis ta fram den för tillfället snabbaste gångrutten till närmaste t-banestation. Ändras trängselläget justerar appen gångtiden eller räknar fram en ny rutt. (titta på videon om hur trängseldata kan användas i tjänster

- Den här typen av trängseldata kan bli en ny faktor i många reseappar och andra digitala tjänster, säger Holger Hellebro.

SL skulle i princip redan nu kunna använda vår trängseldata från Slakthusområdet i sin reseapp för att öka precision för gångtider i anslutning till arenorna, menar han.

Men det finns många fler tänkbara användningsområden för den realtidsdata av den typ som samlas in i Slakthusområdet. De mätsensorer som samlar in realtidsdata om vägtrafiken skannar av registreringsskyltar som kopplas till anonymiserade uppgifter från fordonsregistret in uppgifter om motortyp och ägarens bostadsort. Det öppnar möjligheter för datanalyser som exempelvis tar sikte på trafikstyrningsåtgärder som minimerar utsläppen från trafiken.

En sak som projektet jobbar med framåt är att hitta dataanalysmetoder för att mätsensorerna ska kunna skilja på cykeltrafik och gångtrafik.

Just vid det här tillfället registrerade mätsensorerna 662 fotgängare i Slakthusområdet och över 5 700 personer hade vandrat i området dittills under dagen. 3 700 fordon hade åkt in i området, men bara drygt 1 800 hade passerat ut igen, så minst 2 000 fordon befann sig inne i området.

Här är en annan datavy som bland annat visar hur många fordonsom passerat mätsensorerna vid olika klockslag.

-

Den här grafen visar varifrån i landet fordonen kommer som kör in och ut ur Slakthusområdet.

 

Kategori: Okategoriserade


Finalisterna till Digitaliseringspriset: Digitala skräpkorgar

Postad av: SmartSthlm,

Bo Höglund, parkingenjör på Norrmalms stadsdelsförvaltning.

Norrmalms parker har inte en enda vanlig skräpkorg – de 400 som stod där tidigare har idag ersatts av drygt 100 digitala skräpkorgar. Resultatet:  minskad nedskräpning och kraftigt minskade tömningskostnader.

- Det började med att vi skulle lösa den skräpproblematik som fanns, till följd av att folk använder våra parker mer och mer. Det blev bara mer och mer skräp och situationen blev ohållbar, berättar Bo Höglund, parkingenjör på Norrmalm stadsdelsförvaltning.

Det var då han hittade de digitala skräpkorgarna, och valde att testa den på utvalda platser i Stockholm. Syftet var att se hur de klarade vårt klimat och undersöka vilken effekt den hade på nedskräpningen i en välbesökt park.

De solcellsdrivna skräpkorgarna är uppkopplade och meddelar själva när de behöver tömmas. Skräpkorgarna komprimerar dessutom allt avfall, vilket har lett till kraftigt minskade transporter

Men det unika med användandet på Norrmalm är strategin att optimera utplaceringen av skräpkorgarna. De står exempelvis vid parkernas entréer, för att besökarna enkelt ska kunna slänga skräp på vägen ut.

Skräpkorgarna används inte bara i Norrmalms parker, utan har också dykt upp på andra ställen i staden. Exempelvis använder Trafikkontoret dem i gatumiljö. Möjligheterna för uppskalning är stora, och likaså effekterna av att använda dem.

- Vi skickar inte ut någon bil i onödan, säger Therese Rosen, avdelningschef för Park och miljö, på Norrmalms stadsdelsförvaltning.

Siffror visar att transporterna för tömning av skräpkorgarna har minskat med 70%, en imponerande statistik. Även behovet att handplocka skräp i parkerna har minskat.

Längre fram finns tankar om att koppla på sensorer som ska kunna möta flödet av besökare i parken, att kanske koppla in wifi på dem, eller att mäta luftkvaliteten via dem.

- Om det här sprids så kanske vi kan få mer draghjälp i satsningen. Goda exempel kommer lätt i skymundan, det måste vi bli bättre på i hela staden, avslutar Therese Rosen.

De uppkopplade skräpkorgarna i Vasaparken meddelar själva när de börjar bli fulla och behöver tömmas.

 

Kategori: Okategoriserade


Finalisterna till Digitaliseringspriset: Nollvision undernäring

Postad av: SmartSthlm,

Var tredje äldre person riskerar att drabbas av undernäring. En siffra som Enskede- Årsta- Vantör vill ändra på genom en tjänst som instruerar hemtjänstpersonal, anhöriga och även brukarna själva hur det bör äta.

Näringsinnehåll i olika livsmedel, förslag på mellanmål, recept, bilder på tallriksmodell utifrån olika behov – allt är exempel på vad man kan hitta hos Nollvision undernäring. Och allting presenteras på ett pedagogiskt sätt med mångabilder och enkla förklaringar.

-Ingen ska behöva leta efter bra kostråd ien kostpärm i sin bokhylla, säger Leif Kananen, avdelningschef på Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning.

Nollvision undernäring är en av de nominerade finalisterna till Stockholms stads Digitaliseringspris. Det delas ut inom Stockholms stad varje år, för att driva den digitala utvecklingen. Kriterierna för att nomineras är att den digitala lösningen ska vara ny, innovativ, skapa direkt medborgarnytta och vara möjlig att skala upp till stadens övriga verksamheter.

Äldrevården är inte en grupp man i första hand förknippar med digitala lösningar, men även den måste följa den digitala utvecklingen.

-Att få i sig tillräckligt med näring är livsavgörande, säger Malin Ljung, dietist för Nollvision undernäring. Vi måste få brukarna att förstå att de inte leva på skogaholmslimpa, eller att det är deras långa nattfasta som gör att de går ner i vikt.

Tjänsten började som en idé på ett personalmöteoch har sedan dess vuxit fram mer och mer. Hittills har den funnits i ett halvår, och användningskurvan pekar rakt uppåt.

Det finns mycket utvecklingspotential i tjänsten. Först och främst ska den lanseras som en app. Längre fram finns tankar om att lägga till push-notiser, som kan varna om det exempelvis kommer värmebölja och då uppmana användarna till att dricka extra vatten.

Tjänsten är inte bunden till Stockholms stad, utan kan användas av vem som helst, och Enskede- Årsta- Vantör vill göra sitt yttersta för att sprida den.

-Detta är ett fint exempel på hur kvaliteten kan höjas betydligt, även fast kostnaden är låg, avslutar Leif Kananen. Idén till appen är i sin enkelhet alldeles genial.

Läs mer om Nollvision undernäring här.

Se filmen om Nollvision undernäring här.

Kategori: Okategoriserade


Alla byggnader i Stockholms stad blir 3D-modeller – i rekordfart

Postad av: SmartSthlm,

Slakthusområdet är den första delen av Stockholm som återskapats med stadsbyggnadskontorets automatgenererade 3D-modeller.

Det låter som en nästan omöjlig uppgift. Stadsbyggnadskontoret ska ta fram 3D-modeller av samtliga drygt 100 000 byggnader i Stockholms stad. Och allt ska vara klart på cirka ett halvår.

Men det handlar om en till stor del automatiserad process där datorprogram på egen hand skapar de nya 3D-modellerna genom att kombinera data från befintliga databaser.

3D-modellerna för den första delen av Stockholm – Slakthusområdet – är redan i det närmaste klar. För varenda byggnad i området finns nu en egen fristående 3D-modell.  Nu fortsätter stadsbyggnadskontorets 3D-projekt med övriga delar av Stockholm.

Allt går i en rasande fart. 3D-modeller av Stockholms runt 100 000 byggnader ska tas fram på cirka sex månader. Det handlar om i snitt 20-25 nya 3D-modeller i timmen, varje dag, dygnet runt.

För att klara det krävs en i det närmaste helautomatiserad process där datorprogram skapar 3D-modellerna nästan på egen hand. Fördelen är att går mycket snabbt och kräver ytterst lite mänsklig inblandning. Men en liten nackdel är att de automatgenererade 3D-byggnaderna kan innehålla en del småfel och skönhetsfläckar.

Beroende på vad 3D-modellerna ska användas till kan man efterbearbeta dem för att förbättra finish, öka detaljnivån och lägga till gatumiljöer runt byggnaderna. Men också här finns specialprogram som till viss del kan automatisera även den arbetsprocessen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg på stadsbyggnadskontoret och den som leder 3D-projektet.

(Klicka för större bild)

Stadsbyggnadskontoret använder flera olika metoder för att skapa 3D-modellerna automatiskt, berättar Caroline Törnblad, teknisk lantmätare på stadsbyggnadskontoret. Samtliga handlar om att på ett automatiserat sätt kombinera data från antal befintliga databaser. Här är ett exempel på hur de olika stegen i processen kan se ut:

1. Första steget är att ett program plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet byggnadens yttermått och hur själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnaden saknar fortfarande detaljer och färger. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

5. Nu ser 3D-modellen ut som byggnaderna på bilderna från Slakthusområdet. Men beroende på hur 3D-modellen ska användas kan man gå vidare och förbättra modellen på olika sätt. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat data från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

3D-modeller av Stockholms byggnader är inget nytt i sig. Inom Stockholms stad flera olika typer av 3D-databaser. Men den befintliga 3D-modell som täcker hela Stockholm börjar bli föråldrad. Här är 3D-modellerna gjorda utifrån flygfoton. Den stora nackdelen är att dessa 3D-byggnader inte kan uppdateras var för sig i takt med att stadsbilden förändras.

I den nya  3D-kartan av Stockholm blir varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden. Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader i 3D-kartan. Man kan också testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. På lite längre sikt kan den nya 3D-kartan även användas i mer avancerade simuleringar. Exempelvis för att se hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Planen är att den nya 3D-kartan av Stockholm ska bli klar under våren nästa år. Stockholmarna kommer då att kunna se i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

Här är ett exempel på hur 3D-modellerna kan användas för vindsimuleringar. (Exemplet är visar dock inte Stockholms stads 3D-modeller.)

Kategori: Okategoriserade


Finalisterna till Digitaliseringspriset: Tyck till-appen

Postad av: SmartSthlm,

Ju fler som hjälps åt desto bättre blir staden. Det är utgångspunkten för trafikkontorets arbete med Tyck till-appen. Målet: att skapa ett rent och snyggt Stockholm för alla.

Tyck till-appen är huvudkanalen in till trafikkontoret dit man enkelt kan skicka in beröm, felanmälningar, klagomål, idéer eller frågor, som rör saker i Stockholms trafik- och utemiljö. Ärendena kommer in till det interna systemet Synpunktsportalen och skickas sedan vidare till den handläggargrupp det berör.

52 000 stockholmare har laddat ner appen. Hittills i år har 96 000 ärenden kommit in. Det handlar om synpunkter på allt ifrån trasiga lyktstolpar till felparkerade bilar och fulla skräpkorgar.

Appen drivs av trafikkontoret och är en av de nominerade finalisterna till årets Digitaliseringspris.

Stockholms stads Digitaliseringspris  delas ut inom Stockholms stad varje år, för att driva den digitala utvecklingen. Kriterierna för att nomineras är att den digitala lösningen ska vara ny, innovativ, skapa direkt medborgarnytta och vara möjlig att skala upp till stadens övriga verksamheter.

-Nyttan för oss är att hanteringen av ärendena blir effektiv och går snabbare eftersom ärendet hamnar hos rätt handläggargrupp direkt. Appen gör också att vi får in fler idéer för framtida projekt och aktiviteter, berättar Sandra Sigebrant, ansvarig för kommunikationen kring appen.

Nytt för i år är att man nu även kan få återkoppling på felanmälningar man skickar in, när det är åtgärdat.

När du går in i appen för att skicka in en synpunkt, känner den av din position på kartan och du kan enkelt anmäla felet samt bifoga bilder. Du kan på kartan även se var de redan pågår ärenden.

Den nya funktionen har lett till att färre skickar in samma felanmälan på sådant som andra redan anmält i appen. Men trots det minskade antalet“dubbletter” i appen ökar antalet ärenden stabilt.

-Ökningen talar sitt tydliga språk, det finns ett stort intresse, säger Helene Rundqvist, förvaltare av appen.

Ökningen av ärenden betyder även det interna arbetet måste stärkas upp. Idag arbetar cirka 20 handläggare heltid med att ta emot ärenden som kommer in i appen. De är utplacerade på olika avdelningar, då de tar hand om olika frågor.

Ett av Stockholms mål är att vara en demokratiskt hållbar stad, vilket Tyck till-appen bidrar till i allra högsta grad.

-Visionen är att hela staden ska använda appen och att man ska kunna tycka till om alla stadens verksamheter, säger Sandra Sigebrant.

Vill du också hjälpa till? Ladda ner appen här.

Se film om Tyck till-appen här.

Kategori: Okategoriserade


Innovationsdirektör Gunnar Björkman får KTH:s guldmedalj för industrisamverkan 2018

Postad av: SmartSthlm,

Vi säger grattis till Gunnar Björkman som den 16 november mottar KTH:s guldmedalj för industrisamverkan 2018. För första gången sedan priset instiftades 2008 går det till en medarbetare i Stockholms stad.

– Jag känner mig otroligt tacksam, ödmjuk och glad, säger Gunnar Björkman till KTH. Jag ser det som ett erkännande för det arbete vi gjort hittills. Egentligen är väl priset Stockholms stads och jag råkade stå i vägen.

Priset delas ut en gång om året till ”någon som bidragit till väsentliga och framgångsrika ingenjörsvetenskapsmässiga insatser inom området komplexa industriella system/anläggningar gärna med tonvikt på IT-system.”

Vilka är de största utmaningarna inom ditt område framöver?
- Innovationer och smarta lösningar finns, säger Gunnar Björkman. Utmaningen är att testa, skala och sprida dessa i hela organisationen. För att kunna göra det måste staden utveckla en kultur och ett ledarskap som bygger på tillit och mod.

KTH lyfter Björkmans arbete med att utveckla Stockholms stads sätt att ta tillvara teknikens och digitaliseringens möjligheter. De påpekar i sin motivering att han har visat ett mycket stort engagemang och intresse i arbetet med att bygga starka relationer mellan den akademiska världen, offentlig sektor och industri.

Vad är du mest stolt över att du uträttat som innovationsdirektör?
- Att staden börjat etablera ett konkret samarbete med akademi och näringsliv som bygger på en förståelse för varandras utmaningar och drivkrafter. Endast genom detta kan vi uppnå en win-win-win-situation som kommer stärka oss alla i ett globalt perspektiv och ge tillväxt och välfärd för framtida generationer.

Ett exempel på ett innovationssamarbete är Digital Demo Stockholm, där Stockholms stad, Stockholms läns landsting, KTH, Ericsson, Vattenfall, ABB, Skanska, Scania och Telia gått samman för att förbättra och underlätta för invånarna i Stockholmsregionen med hjälp av digitala lösningar. Målet är att Stockholm ska vara världens smartaste stad 2040.

Kategori: Okategoriserade


Dörren till Tech Tensta alltid öppen

Postad av: SmartSthlm,

Längs Tenstagången ligger Tech Tensta. Det är fritidsgård som inriktar sig på teknik och bemannas av tech-coacher. Just nu är temat på Tech Tensta smart belysning.

-Dörren till Tech Tensta är i stort sett alltid öppen. Man kan komma hit med en uppgift eller fråga, eller för att lära sig något nytt, säger Mimmi Lindberg som är anställd tech-coach.

Att vara tech-coach innebär att man är fritidsledare, fast man håller i workshops och visar hur man använder teknik.

-Många ungdomar här  är återkommande besökare. Då och då har de med sig lite kompisar, eller så går folk förbi och undrar vad som händer där inne, berättar Mimmi Lindberg.

På Tech Tensta hålls workshops och utbildningar dagligen. Besökarna, som är mellan 13-19 år får testa på allt möjligt; såsom VR, programmering, videoredigering. I lokalen finns utrustning som; ipads, datorer, 3D-skrivare, VR-glasögon.

Just idag är Openlab på plats och håller en workshop kring smart belysning. Hur ska framtidens belysning se ut och fungera? Deltagarna fick börja med att besöka en park i närheten för att fundera över behov utifrån situationen- hur hade smart belysning kunnat fungera precis här?

-Målet är att ta fram belysning som faktiskt matchar medborgarnas behov, säger Maria Holm, projektledare för Smart belysning i Stockholms stad.

Resultatet av workshopen kommer hon att använda i arbetet med att ta fram den smarta belysningen som faktiskt ska finnas i Stockholms stad.

Kategori: Okategoriserade