Visar alla blogginlägg med kategorin: Okategoriserade

Snart öppnar ÖDIS-projektets öppna data portal

Postad av: SmartSthlm,

Snart startar EU-projektet Ödis en ny gemensam portal med öppna data från samtliga 26 kommuner i Stockholmsregionen. Här berättar Ödis projektledare Beatrice Sablone mer om planerna:

I projektet Ökad användning av öppna data i Stockholm, Ödis, identifierades tidigt behovet av en gemensam portal för öppna data som kan användas av alla 26 kommuner i Stockholms län.

De flesta av kommunerna i Stockholms län har ingen egen öppna data-portal och i och med detta kan alla komma igång och testa detta spännande och viktiga område.

Ödis är ett EU-projekt vars främsta syfte är att främja innovation och tillväxt. Därför är det viktigt att vara i nära kontakt med näringslivet och arbeta utifrån användare av Öppna Data och deras behov. Vi ser också att det är viktigt att så långt det är möjligt använda befintliga standarder för Öppna Data.

Den öppna data som vi publicerar i portalen kommer att vara tillgängligt för entreprenörer, organisationer eller privatpersoner som vill använda den. Vi kommer att publicera i ett enkelt och användarvänligt gränssnitt.

 

Tekniken bakom:

Civitys plattform, ”City Innovation Platform”, är ledande i Nederländerna och levereras till mer än 30 städer, kommuner och regioner. Plattformen är baserad på CKAN och FIWARE och stödjer alla typer av data som till exempel realtidsdata från sensorer, geografisk data, skyddad intern data och öppen data. Avtalspart är Civitys samarbetspartner Sensative som levererar en IoT-plattform, Yggio, som kan integreras med Civitys lösning.

 

Pågående aktiviteter i projektet:

Ungefär varannan månad har vi en workshop med deltagare från alla 26 kommunerna där vi går igenom alla aspekter av att arbeta med öppna data. Allt ifrån hur man bäst organiserar sig inom kommun och förvaltningar för att arbeta med detta långsiktigt, till att företag vi är i kontakt med presenterar deras behov av öppna data från kommunerna.

I dagsläget har vi träffat mer än 50 olika företag och organisationer inom olika områden som alla har visat intresse och kommit med önskemål om vilken vilka data de vill ha från kommunerna.

De dataset vi aktivt arbetar med nu är position för laddstolpar till elbilar, koordinater och information om skolor, evenemang och kurser i kommunerna samt realtidsdata för snöröjning.

Vi kommer att uppdatera bloggen löpande med information om projektet från och med nu. För dig som arbetar inom offentlig sektor så kommer även allt vårt arbetsmaterial inom kort vara tillgängligt på Dela Digitalt.

Kategori: Okategoriserade


“Integrerade dataflöden – första steget mot AI-tjänster i kommunerna”

Postad av: SmartSthlm,

Första steget för kommuner som vill dra full nytta av AI-tjänster handlar om att koppla ihop och  integrera och sina dataflöden.

Det säger Markus Bylund, expert på AI i kommunal sektor – och en av huvudtalarna på Stockholms stads AI-dag Horizon Scanning. [VIDEO]

AI-tjänster behöver tillgång till väldigt mycket data att för att fungera. Och landets kommuner sitter på enorma datamängder.

En perfekt kombination för framtida AI-tjänster?

Nej, inte riktigt, enligt Markus Bylund. För idag är kommunernas data oftast inlåst i hundratals olika verksamhetssystem som inte kan tala med varandra.

- En grundläggande förutsättning för att AI ska funka är att vi har integrerade dataflöden av god kvalitet. Tillgång till stora mängder strukturerad data är det som föder ett AI i grunden, säger Markus Bylund, som är strategichef för IT och digitalisering i Uppsala kommun.

Johanna Engman, Stockholms stads it-direktör, känner igen problemet:

- Vårt problem är inte data. Vi har hur mycket data som helst. Vårt problem är att kunna analysera och utvinna ny kunskap ur den. Det är vi fortfarande ganska dåliga på idag.

På Stockholms stads AI-dag fick ett hundratal av stadens högsta chefer en heldagsgenomgång av hur tjänster baserade på artificiell intelligens, AI, framöver kan påverka – och hjälpa till – inom stadens olika verksamhetsområden.

- Vi står inför stora utmaningar när det gäller exempelvis kompetensförsörjning och vi behöver ta teknik och AI till hjälp. Vi hoppas få se smarta tjänster baserade på AI som också är säkra och kvalitativa, sa biträdande stadsdirektör Anna Håkansson när hon inledde AI-dagen. [VIDEO]

Deltagarna fick även höra mer om de AI-tjänster som redan används i Stockholms stad idag – AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan och Stockholm Vatten och Avfalls AI-system för att förutse läckage i ledningsnätet.

Cheferna fick också tillfälle att själva skissa idéer för framtida AI-tjänster i Stockholms stad under ledning av studenter från Thorlidsplans gymnasium.

Markus Bylund fokuserade på två huvudområden där AI kan göra verklig nytta i kommunernas verksamhet. Men han började med att ringa in ett område som AI är riktigt dåligt på – kommunernas regelstyrda arbetsprocesser.

- Vi har en uppsjö av lagar som detaljstyr exakt vad och hur vi ska göra. Mycket av vår kommunala verksamhet är helt regelstyrd. Och detta är inte en paradgren för AI.

Regelstyrd verksamhet ställer höga krav på likabehandling och transparens. Det är saker som AI är genuint dåligt på, enligt Markus Bylund.

- Här finns det andra tekniker som lämpar sig mycket bättre, exempelvis RPA:er. Så vi kan absolut bryta ny mark även när det gäller regelstyrda processer. Men det kommer inte ske med hjälp av AI, säger han.

VIDEO: Så använder serviceförvaltningen RPA:er för att automatisera monotona arbetsprocesser

Men det som AI istället är riktigt bra på är att identifiera avvikelser och mönster i stora flöden av regelstyrda ärenden, exempelvis ansökningar om försörjningsstöd eller avvikelser i fakturaflöden.  Det AI kan bidra med här är att höja varningsflaggor när det uppstår avvikande mönster i sådana ärendeströmmar, menar Markus Bylund.

- När det kommer till att identifiera avvikelser, då kan AI verkligen hjälpa till. Här kan AI tillsammans med mänsklig kompetens bli så otroligt mycket vassare än mänsklig kompetens eller AI kan bli var för sig, säger Markus Bylund.

Det andra området där AI kan bli till mycket stor hjälp handlar om att göra förutsägelser utifrån all den data som kommunerna redan förfogar över.

- Om vi kan förutse kommande förändringar och sätta in tidiga insatser – oavsett om det gäller fastighetsunderhåll eller en människa som är på väg in i demens – så blir det bättre kvalitet på vår insats och också mycket billigare för kommunen, säger Markus Bylund.

- Förutsatt att vi har integrerade och sammanflätade dataflöden där vi kan titta på stora mängder data samtidigt. Då är AI ett jättebra verktyg för att förutse förändringar.

Det finns en stor potential för AI i kommunal sektor, avslutar Markus Bylund.

- Men för att komma dit behöver vi digitala arbetsprocesser och integrerade dataflöden. Utan detta står vi oss slätt.

För dig som missade AI-dagen

På vår Play-sida finns Markus Bylunds hela presentation och alla övriga debatter och programpunkter från AI-dagen.
Ett par av höjdpunkterna från AI-dagen:

 

Grundskolechef Adelinde Schmidhuber berättar hur staden använder AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan.

-

-

-

Biträdande stadsdirektör Anna Håkansson om AI-tjänster i Stockholms stad

-

-

-

-

-

Så förutspår Stockholm Vatten och Avfall rörläckage med AI

Kategori: Okategoriserade


Smarta lås ger rätt person rätt behörighet till rätt utrymme i rätt tid

Postad av: SmartSthlm,

I flera av Stockholms stads verksamheter är hantering av fysiska nycklar en stor del av arbetet. Inom hemtjänsten tar nyckelhantering viktig tid som personalen borde ägna åt individerna. Även inom stadens avfallshantering går mycket tid åt till krångel med nycklar. Därför är smarta lås ett av projekten i stadens framtidssatsning programmet Smart och uppkopplad stad.

- Vi vill skapa smarta låslösningar som ger rätt person rätt behörighet till rätt utrymme, i rätt tid, säger Gunilla Gruvegård, projektledare för projektet Smarta lås i Stockholms stad.

Med smarta lås som är uppkopplade och säkra bestämmer verksamheten redan vid arbetsplaneringen vilka medarbetare eller entreprenörer som ska kunna passera olika dörrar för att kunna utföra sitt uppdrag. Hur verksamhetssystemen sedan ska integreras med de smarta låsen är något som nu utreds och testas inom projektet.

-I projektgruppen finns en bred kompetens från stadens olika verksamheter. Det är deltagare från tre av stadens bostadsbolag, SISAB, Stockholm Vatten och Avfall, Stokab samt från äldreförvaltningen och kulturförvaltningen. Många behov är snarlika, till exempel utmaningarna kring behörighetshantering, förklarar Gunilla Gruvegård.

För personer som får besök av hemtjänsten innebär smarta lås en större trygghet och flexibilitet och för fastighetsägare innebär det en mer enhetlig lösning.

-Äldreförvaltningen uppskattar att 80 procent av personalen inom hemtjänsten ska uppleva en förbättrad arbetsmiljö när man infört smarta lås, berättar Gunilla Gruvegård

-Över hälften av landets kommuner har helt eller delvis infört digitala lås i hemtjänsten. Nu är det dags för Stockholms stad, säger Gunilla Gruvegård.

I Stockholm tar man dock ett större grepp och vill få med fler verksamheter som har snarlika behov kring passager.

- Förutom hemtjänsten kommer även Stokab att delta i låspiloten i stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör, och kanske även Stockholm Vatten och Avfall. Deras personal eller underentreprenörer behöver ofta komma in i samma portar och källardörrar som hemtjänstens personal.

Förra veckan träffade projektet ett antal leverantörer som erbjöds att under ett fem veckors test bidra i utvecklingsarbetet kring en eventuell gemensam låsplattform i staden. Testet ska svara på frågor kring hur en central låsplattform skulle se ut både tekniskt och affärsmässigt. Testet är förlagt till Urban ICT Arena i Kista.

- Projektet behöver ta fram nyttorna med en central låsplattform och också försöka uppskatta den totala kostnaden för inköp, drift och förvaltning av en sådan, säger Gunilla Gruvegård.

Projekt Smarta lås i Stockholm stad, som är en del av stadsledningskontorets framtidssatsning Programmet Smart och uppkopplad stad, ska vara genomfört 2021. Därefter väntar ett införande i delar av staden.

Kategori: Okategoriserade


Nu testar och bygger vi framtidens smarta lås!

Postad av: SmartSthlm,

Ett smart lås ger rätt person, rätt behörighet till rätt utrymme i rätt tid. Under torsdagsmorgonen invigdes den POC som ska testa idéer på låslösningar i verkligheten.

Stockholms stads arbete med att utveckla morgondagens låslösningar är i full gång. Under fem veckor ska ett antal företag testa och bidra i utvecklingen av framtidens låslösningar. Satsningen är en del av programmet Smart och uppkopplad stad i samarbete med Kista Science City och Urban ICT Arena.

Kategori: Okategoriserade


Livsmedelskollen – nu även som öppna data

Postad av: SmartSthlm,

I miljöförvaltningens app Livsmedelskollen kan du snabbt få koll på vilka restauranger och storkök i Stockholm som fått allvarliga anmärkningar för sin livsmedelshantering.

Nu finns även den data som används i appen tillgänglig som öppna data på Stockholms stad öppna data-portal. Jonas Arnqvist, it-strateg på miljöförvaltningen som arbetat med utvecklingen av appen Livsmedelskollen, hoppas att det ska leda till att fristående programutvecklare vidareutvecklar tjänsten.

- Det är en utveckling som vi gärna skulle vilja se, säger Jonas Arnqvist.

Livsmedelskollen bygger på data från de livsmedelsinspektioner som miljöförvaltningen genomför på stadens runt 8 000 restauranger, storkök och livsmedelsbutiker. När man går in i appen dyker alla matställen upp som olikfärgade symboler på en karta.

De allra flesta är gröna, vilket betyder att restaurangen klarat miljöförvaltningens livsmedelsinspektioner utan anmärkningar. Men de röda symbolerna betyder att restaurangen fått anmärkningar som kräver extra kontroll.

I Livsmedelskollen man även anmäla brister i livsmedelshantering och misstänkt matförgiftning efter restaurangbesök.

Informationen i appen hämtas direkt från miljöförvaltningens verksamhetssystem. Som öppna data på Stockholms dataportal uppdateras informationen på daglig basis.

Ett tänkbart nästa utvecklingssteg för Livsmedelskollen som Jonas Arnqvist tycker skulle vara positivt vore att integrera livsmedelsinspektioner från fler stockholmskommuner i appen.

- Vi vill undersöka möjligheterna att inleda samarbeten med grannkommuner, säger Jonas Arnqvist.

På dataportalen.stockholm.se finns nu miljöförvaltningens livsmedelsinspektioner tillgängligt som öppen data.

Kategori: Okategoriserade


Sluttester i Årsta av framtidens parkering

Postad av: SmartSthlm,

öjkljkl

Här rullar slutfinalisterna i trafikkontorets innovationstävling om framtidens parkering fram på gatorna i Årsta. De två mätbilarna har avancerade kamera- och laserradarsystem som kartlägger var det finns lediga p-platser, samtidigt som de kontrollerar att parkerade bilar betalat p-avgift.

Trafikkontorets tester är en del av EU-projektet Civitas Eccentric som bland annat syftar till att få fram system som hjälper bilisterna i ytterstaden att minska den körtid som går åt för att åka runt och leta lediga parkeringsplatser. Det handlar också om testa tekniska lösningar som delvis kan automatisera parkeringsövervakningen i de stora ytterstadsområden där Stockholms stad infört avgifter för gatuparkering.

(Klicka för större bild)

Testerna drivs i form av en innovationstävling där tekniska lösningar från tolv olika leverantörer har utvärderats. I maj inleddes praktiska tester i Årsta med de två finalisterna i innovationstävlingen, tyska Parkling och holländska Brickyard.

I slutet av förra veckan var det dags för sluttester i Årsta och på Kungsholmen. Syftet med sluttestet är att utvärdera precisionen i det parkeringsdata som Parklings och Brickyards mätbilar samlar in.

De båda mätbilarna i åker i kolonn med en kamerabil från Stockholms stad som dokumenterar exakt var de lediga p-platserna finns med gps-position och klockslag. Dokumentationen från kontrollbilen jämförs sedan i efterhand med den data som Parklings och Brickyards mätbilar samlat in med sina automatiserade system.

En slutsats av testerna som kan dras redan nu är att staden, för att kunna gå vidare med den här typen av automatiserade parkeringssystem i stor skala, behöver en samlad databas där det gata för gata framgår exakt var och mellan vilka klockslag som gatuparkering är tillåten, säger Thomas Sjöström, projektledare på trafikkontoret som lett parkeringstesterna i Årsta.


Här funktionerna för framtidens parkering som testats i Årsta:

(Klicka för större bild)

* Automatiserad kartläggning av var det för tillfället finns störst chans att hitta ledig gatuparkering. Parklings och Brickyards mätbilar är utrustade med avancerade kamera- och laserradarsystem som automatisk registrerar var det finns lediga p-platser på gator där parkering för tillfället är tillåten. Mätbilen skickar den insamlade datan till ett centralt system där den bearbetas och skickas vidare till en mobilapp som hjälper bilisterna att hitta fram till de gator där det för tillfället är störst chans att hitta lediga p-platser.

Syftet med tjänsten att korta den körtid som idag går åt för att åka runt och leta efter en ledig p-plats.

* Delvis automatiserad parkeringsövervakning. Mätbilarnas har utrustning för att skanna av registreringsskyltar på gatuparkerade bilar. Så fort registreringsnumret lästs in av mätbilen kontrollerar systemet i realtid i trafikkontorets parkeringsavgiftssystem att p-avgiften är betald. Systemet kollar även mot databas där man se att fordonet står på en plats där gatuparkering är för tillfället är tillåten. Mätbilarna klarar enligt leverantörernas uppgifter att kontrollera upp mot 600-800 fordon i timmen.

Syftet med tjänsten är att kunna sätta in manuell p-övervakning i områden där det för tillfället finns flest felparkerade bilar och att personella resurser inte behöver läggas på områden och gator där rättparkeringsfrekvensen är hög.

Fler bilder från sluttesterna av Parklings och Brickyards system:

-

-

-

-

-

-

 

Kategori: Okategoriserade


Bibblix hjälper tröskelläsare att hitta läslust

Postad av: SmartSthlm,

Sedan starten 2016 har det digitala barnbiblioteket Bibblix haft ett och samma fokus: att väcka läslust hos tröskelläsarna.

-Tröskelläsarna är de som inte fått igång sin läsförmåga och ligger efter sina kompisar eller som kan läsa hyggligt men har inte hittat sin läslust, säger Marianne Wallin, anställd på Stockholms stadsbibliotek och produktägare för Bibblix.

Bibblix vill tillgängliggöra en värld av läsning, i digital form för barn mellan 6 och 12 år gamla. I många fall har dessa barn ingen förmedlare. Ingen som tar dem till ett bibliotek eller har möjlighet att köpa fysiska böcker som väcker barns läslust.

För att inspirera en tröskelläsare till läsning gäller det att göra det enkelt och detta är något Bibblix satsar stenhårt på.

- Läser man förlagens beskrivning av en bok är den ofta skriven för de vuxna, som ska köpa boken och inte för barnet – som ska vilja läsa den, berättar Marianne Wallin.  I Bibblix finns istället beskrivningar av alla böcker, skrivna direkt till barn.

Bibblix har idag cirka 2850 titlar och jobbar ständigt med att bygga ut och utveckla sortimentet. Målet är inte att ha så många böcker som möjligt, utan att ha innehåll som passar målgruppen.

-Det är svårt att hitta lättlästa böcker som finns digitalt, det är främst där vi vill utöka utbudet, berättar Marianne Wallin.

I appen kan man hitta böcker som liknar den bok man valt, alternativt någon som är lite svårare eller enklare. Man också kan justera textstorleken och det blir anonymt vad man läser.

-Det kan vara en stor låsning hos barn, att någon annan ser vad de läser, förklarar Marianne Wallin och menar att om alla läser i en surfplatta märks ingen skillnad.

Förutom efter svårighetsgrad presenteras böckerna efter genre, eller i teman.

-Just nu håller vi på med en mello-lista, med böcker som har musik, disco och fest-tema säger Marianne och skrattar. Allt för att väcka intresse och lust för läsningen.

I framtiden finns förhoppningar om att Bibblix ska användas nationellt. Ju fler lån som görs, ju större inflytande kan de få. T.ex. på att få förlag att digitalisera fler lättlästa böcker.

Kategori: Okategoriserade


Så användes avancerade trafikräknare i Götbacksbacken

Postad av: SmartSthlm,

Heatmaps av trafikströmmar i Götgatsbacken (klicka för större bild).

De nya trafikmätare som testas på ett par olika platser i Stockholm kan skilja på cyklister, fotgängare och motorfordon. Bilderna visar hur de olika trafikantströmmarna påverkades av en omläggning i en gatukorsning i Götgatsbacken.  

Vi har tidigare berättat här på smartsthlm-bloggen att trafikkontoret just nu testar avancerade trafikmätare på sju platser i Stockholm. Dessa mätare kan skilja på cyklister, fotgängare och motorfordon – och mäta antalet förbipasserande fotgängare även när det är trångt på trottoaren. Mätsensorerna kan också se hur snabbt fotgängare och fordon rör sig och följa deras förflyttningar genom mätområdet.

Trafikmätarna använder 3D-teknik där två sensorer och ett program med en självlärande algoritm bygger upp en slags kraftigt förenklad 3D-modell av alla rörelser i mätområdet. Informationen omvandlas därefter till sifferdata innan den skickas vidare från mätsensorn till ett centralt system.

Ett exempel hur trafikmätarna använts i praktiken är korsningen Götgatan/St. Paulsgatan på Södermalm. Här gjorde trafikkontoret för ett par år sedan en omläggning som bland annat syftade till att få fler cyklister i Götgatsbacken att fortsätta in på cykelbanan på St. Paulsgatan.

Via de nya trafikmätarna kunde man se exakt hur omläggningen påverkade de olika trafikantströmmarna (se bild ovan). De olika färgskalorna i bilderna representerar antalet passager per kvadratmeter och timme.

Kategori: Okategoriserade


Stockholm IT Region

Postad av: SmartSthlm,

I veckan samlades Stockholm IT Region för ett sammanträde i Stockholms stadshus.

Stockholm IT Region är ett samarbetsprojekt som drivs av ett antal privata och offentliga aktörer. Målet är att utveckla it-industrin i Stockholmsregionen.

Stockholm IT Region består av arbetsgrupper som fokuserar på följande områden:

  • Utveckling av Stockholm från ett tekniskt perspektiv – Stockholm IT Region undersöker den IT-infrastruktur som finns tillgänglig i Stockholmsregionen och ger information om framtida utveckling i regionen.

  • Marknadsföring – Stockholm IT Region arbetar för att främja Stockholm som världsledande teknikregion.

  • Kompetensutveckling och tillgång till teknisk talang.

Medlemmar i Stockholm IT Region är, förutom Stockholms stad: Invest Stockholm, Stockholms läns landsting, Kista Science City, KTH, Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms Universitet, CGI, IBM, Cisco, Microsoft, Intel, STOKAB, Tieto och RISE.

Läs mer om Stockholm IT Region här.

Kategori: Okategoriserade


Stokab lägger grunden för den smarta staden – nu fyller de 25 år

Postad av: SmartSthlm,

Sedan 25 år tillbaka har Stokab lagt grunden för den Smarta staden. Det har pratats om det som ett ess i rockärmen – Stokabs svartfibernät som grävts fram till Stockholms alla flerfamiljshus, kommersiella samt offentliga byggnader.

Stokab bildades år 1994 med uppdraget att leverera IT-infrastruktur på lika villkor för alla. Detta beslut lade grunden till det som idag är världens största öppna fibernät. Totalt finns mer än 45 varv runt jorden med fiber i nätet.

Grunden för beslutet var att man i andra städer såg hur nätlösningar där varje operatör ägde sitt eget nät ledde till begränsade möjligheter och ständigt uppgrävda gator. Beslutet var modigt, och unikt.

Världens största konkurrensneutrala nät

Stokab har byggt är världens största konkurrensneutrala nät och låter alla operatörer som vill verka på det befintliga nätet, under precis samma förutsättningar. Det är fördelen med att de ägs av Stockholms stad.

Hela Stockholm är förberett

Över 15 000 fastigheter i Stockholm är kopplade till Stokabs nät idag. Fibernätet är en grundfaktor för att man ska kunna koppla upp sig trådlöst och trådlös uppkoppling och sakernas internet är framtiden enligt många. Man räknar med att det kommer att explodera av uppkopplade föremål under de närmsta åren.

Ju mer trådlösa föremål som kommer, ju mer fiber behövs det. Och ju mer kapacitetskrävande tjänster som erbjuds i det trådlösa nätet så som spel, film och i nästa skede självkörande bilar med mera desto fortare behöver signalerna komma ner i en fibertråd. Fibernätet behöver alltså fortsätta att byggas ut för att möjliggöra den digitala utvecklingen av samhället.

Före sin tid

När man byggde nätet 1994 var det kanske inga självkörande bilar man såg framför sig, men det är vad man lagt grunden för. Att Stockholm är en av världens mest uppkopplade städer underlättar utvecklingen av den smarta staden enormt.

Detta öppna operatörsnät är unikt och man kan konstatera att Stockholm var före sin tid i beslutet. I år fyller Stokab alltså 25 år, och bolaget känner sig entusiastiska inför framtiden.

Kommande 25 år kommer Stokab alltså att satsa på ännu mer fiber för att det ska vara lätt att koppla upp vad som helst-var som helst. Med blicken fäst på framtiden arbetar de vidare för att  göra Stockholm till världens mest uppkopplade och innovativa plats.

Läs mer om Stokab här.

 

Kategori: Okategoriserade