Finalisterna till Digitaliseringspriset: Nollvision undernäring

Postad av: SmartSthlm,

Var tredje äldre person riskerar att drabbas av undernäring. En siffra som Enskede- Årsta- Vantör vill ändra på genom en tjänst som instruerar hemtjänstpersonal, anhöriga och även brukarna själva hur det bör äta.

Näringsinnehåll i olika livsmedel, förslag på mellanmål, recept, bilder på tallriksmodell utifrån olika behov – allt är exempel på vad man kan hitta hos Nollvision undernäring. Och allting presenteras på ett pedagogiskt sätt med mångabilder och enkla förklaringar.

-Ingen ska behöva leta efter bra kostråd ien kostpärm i sin bokhylla, säger Leif Kananen, avdelningschef på Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning.

Nollvision undernäring är en av de nominerade finalisterna till Stockholms stads Digitaliseringspris. Det delas ut inom Stockholms stad varje år, för att driva den digitala utvecklingen. Kriterierna för att nomineras är att den digitala lösningen ska vara ny, innovativ, skapa direkt medborgarnytta och vara möjlig att skala upp till stadens övriga verksamheter.

Äldrevården är inte en grupp man i första hand förknippar med digitala lösningar, men även den måste följa den digitala utvecklingen.

-Att få i sig tillräckligt med näring är livsavgörande, säger Malin Ljung, dietist för Nollvision undernäring. Vi måste få brukarna att förstå att de inte leva på skogaholmslimpa, eller att det är deras långa nattfasta som gör att de går ner i vikt.

Tjänsten började som en idé på ett personalmöteoch har sedan dess vuxit fram mer och mer. Hittills har den funnits i ett halvår, och användningskurvan pekar rakt uppåt.

Det finns mycket utvecklingspotential i tjänsten. Först och främst ska den lanseras som en app. Längre fram finns tankar om att lägga till push-notiser, som kan varna om det exempelvis kommer värmebölja och då uppmana användarna till att dricka extra vatten.

Tjänsten är inte bunden till Stockholms stad, utan kan användas av vem som helst, och Enskede- Årsta- Vantör vill göra sitt yttersta för att sprida den.

-Detta är ett fint exempel på hur kvaliteten kan höjas betydligt, även fast kostnaden är låg, avslutar Leif Kananen. Idén till appen är i sin enkelhet alldeles genial.

Läs mer om Nollvision undernäring här.

Se filmen om Nollvision undernäring här.

Kategori: Okategoriserade


Alla byggnader i Stockholms stad blir 3D-modeller – i rekordfart

Postad av: SmartSthlm,

Slakthusområdet är den första delen av Stockholm som återskapats med stadsbyggnadskontorets automatgenererade 3D-modeller.

Det låter som en nästan omöjlig uppgift. Stadsbyggnadskontoret ska ta fram 3D-modeller av samtliga drygt 100 000 byggnader i Stockholms stad. Och allt ska vara klart på cirka ett halvår.

Men det handlar om en till stor del automatiserad process där datorprogram på egen hand skapar de nya 3D-modellerna genom att kombinera data från befintliga databaser.

3D-modellerna för den första delen av Stockholm – Slakthusområdet – är redan i det närmaste klar. För varenda byggnad i området finns nu en egen fristående 3D-modell.  Nu fortsätter stadsbyggnadskontorets 3D-projekt med övriga delar av Stockholm.

Allt går i en rasande fart. 3D-modeller av Stockholms runt 100 000 byggnader ska tas fram på cirka sex månader. Det handlar om i snitt 20-25 nya 3D-modeller i timmen, varje dag, dygnet runt.

För att klara det krävs en i det närmaste helautomatiserad process där datorprogram skapar 3D-modellerna nästan på egen hand. Fördelen är att går mycket snabbt och kräver ytterst lite mänsklig inblandning. Men en liten nackdel är att de automatgenererade 3D-byggnaderna kan innehålla en del småfel och skönhetsfläckar.

Beroende på vad 3D-modellerna ska användas till kan man efterbearbeta dem för att förbättra finish, öka detaljnivån och lägga till gatumiljöer runt byggnaderna. Men också här finns specialprogram som till viss del kan automatisera även den arbetsprocessen, berättar Maria Uggla, geodatastrateg på stadsbyggnadskontoret och den som leder 3D-projektet.

(Klicka för större bild)

Stadsbyggnadskontoret använder flera olika metoder för att skapa 3D-modellerna automatiskt, berättar Caroline Törnblad, teknisk lantmätare på stadsbyggnadskontoret. Samtliga handlar om att på ett automatiserat sätt kombinera data från antal befintliga databaser. Här är ett exempel på hur de olika stegen i processen kan se ut:

1. Första steget är att ett program plockar in de exakta geografiska koordinaterna och yttermåtten för den byggnad som ska avbildas som 3D-modell. Den informationen hämtas in från stadsbyggnadskontorets baskarta.

2. I nästa steg för programmet är att skapa en enkel 3D-modell av byggnadens tak. För detta används information från en databas med så kallade laserpunktmoln där stadens byggnader laserkannats från luften. Programmet letar fram rätt hustak i laserpunktdatan genom att använda de geografiska koordinater som hämtades från baskartan. I vissa fall finns hustak uppmätta sedan tidigare och då används dessa.

3. Nu vet programmet byggnadens yttermått och hur själva taket ser ut. Med ledning av den informationen kan programmet på egen hand lägga till byggnadens ytterväggar.

4. Nu har programmet en enkel 3d-modell av byggnaden. Modellens yttermått är exakta, men byggnaden saknar fortfarande detaljer och färger. Det hämtar programmet från flygbilder av Stockholm som tagits ur flera olika vinklar. Med hjälp av byggnadens geografiska koordinater från baskartan letar programmet upp rätt byggnad i flygbilderna. Fotona av byggnaden ”hälls” sedan över 3d-modellen som en yttextur.

5. Nu ser 3D-modellen ut som byggnaderna på bilderna från Slakthusområdet. Men beroende på hur 3D-modellen ska användas kan man gå vidare och förbättra modellen på olika sätt. Stadsbyggnadskontoret använder bland annat data från egna flygningar med drönare för att förbättra 3D-modellernas utseende.

3D-modeller av Stockholms byggnader är inget nytt i sig. Inom Stockholms stad flera olika typer av 3D-databaser. Men den befintliga 3D-modell som täcker hela Stockholm börjar bli föråldrad. Här är 3D-modellerna gjorda utifrån flygfoton. Den stora nackdelen är att dessa 3D-byggnader inte kan uppdateras var för sig i takt med att stadsbilden förändras.

I den nya  3D-kartan av Stockholm blir varje byggnad ett eget fristående 3D-objekt, vilket öppnar för flera nya användningsområden. Man kan exempelvis koppla olika typer av data till enskilda byggnader i 3D-kartan. Man kan också testa olika exploateringsscenarier genom att ”bygga in” planerad bebyggelse i 3D-modellen. På lite längre sikt kan den nya 3D-kartan även användas i mer avancerade simuleringar. Exempelvis för att se hur luftföroreningar sprider sig i stadsmiljön vid olika vindförhållanden.

Planen är att den nya 3D-kartan av Stockholm ska bli klar under våren nästa år. Stockholmarna kommer då att kunna se i Stockholmsrummet i Kulturhuset.

Här är ett exempel på hur 3D-modellerna kan användas för vindsimuleringar. (Exemplet är visar dock inte Stockholms stads 3D-modeller.)

Kategori: Okategoriserade


Finalisterna till Digitaliseringspriset: Tyck till-appen

Postad av: SmartSthlm,

Ju fler som hjälps åt desto bättre blir staden. Det är utgångspunkten för trafikkontorets arbete med Tyck till-appen. Målet: att skapa ett rent och snyggt Stockholm för alla.

Tyck till-appen är huvudkanalen in till trafikkontoret dit man enkelt kan skicka in beröm, felanmälningar, klagomål, idéer eller frågor, som rör saker i Stockholms trafik- och utemiljö. Ärendena kommer in till det interna systemet Synpunktsportalen och skickas sedan vidare till den handläggargrupp det berör.

52 000 stockholmare har laddat ner appen. Hittills i år har 96 000 ärenden kommit in. Det handlar om synpunkter på allt ifrån trasiga lyktstolpar till felparkerade bilar och fulla skräpkorgar.

Appen drivs av trafikkontoret och är en av de nominerade finalisterna till årets Digitaliseringspris.

Stockholms stads Digitaliseringspris  delas ut inom Stockholms stad varje år, för att driva den digitala utvecklingen. Kriterierna för att nomineras är att den digitala lösningen ska vara ny, innovativ, skapa direkt medborgarnytta och vara möjlig att skala upp till stadens övriga verksamheter.

-Nyttan för oss är att hanteringen av ärendena blir effektiv och går snabbare eftersom ärendet hamnar hos rätt handläggargrupp direkt. Appen gör också att vi får in fler idéer för framtida projekt och aktiviteter, berättar Sandra Sigebrant, ansvarig för kommunikationen kring appen.

Nytt för i år är att man nu även kan få återkoppling på felanmälningar man skickar in, när det är åtgärdat.

När du går in i appen för att skicka in en synpunkt, känner den av din position på kartan och du kan enkelt anmäla felet samt bifoga bilder. Du kan på kartan även se var de redan pågår ärenden.

Den nya funktionen har lett till att färre skickar in samma felanmälan på sådant som andra redan anmält i appen. Men trots det minskade antalet“dubbletter” i appen ökar antalet ärenden stabilt.

-Ökningen talar sitt tydliga språk, det finns ett stort intresse, säger Helene Rundqvist, förvaltare av appen.

Ökningen av ärenden betyder även det interna arbetet måste stärkas upp. Idag arbetar cirka 20 handläggare heltid med att ta emot ärenden som kommer in i appen. De är utplacerade på olika avdelningar, då de tar hand om olika frågor.

Ett av Stockholms mål är att vara en demokratiskt hållbar stad, vilket Tyck till-appen bidrar till i allra högsta grad.

-Visionen är att hela staden ska använda appen och att man ska kunna tycka till om alla stadens verksamheter, säger Sandra Sigebrant.

Vill du också hjälpa till? Ladda ner appen här.

Se film om Tyck till-appen här.

Kategori: Okategoriserade


Innovationsdirektör Gunnar Björkman får KTH:s guldmedalj för industrisamverkan 2018

Postad av: SmartSthlm,

Vi säger grattis till Gunnar Björkman som den 16 november mottar KTH:s guldmedalj för industrisamverkan 2018. För första gången sedan priset instiftades 2008 går det till en medarbetare i Stockholms stad.

– Jag känner mig otroligt tacksam, ödmjuk och glad, säger Gunnar Björkman till KTH. Jag ser det som ett erkännande för det arbete vi gjort hittills. Egentligen är väl priset Stockholms stads och jag råkade stå i vägen.

Priset delas ut en gång om året till ”någon som bidragit till väsentliga och framgångsrika ingenjörsvetenskapsmässiga insatser inom området komplexa industriella system/anläggningar gärna med tonvikt på IT-system.”

Vilka är de största utmaningarna inom ditt område framöver?
- Innovationer och smarta lösningar finns, säger Gunnar Björkman. Utmaningen är att testa, skala och sprida dessa i hela organisationen. För att kunna göra det måste staden utveckla en kultur och ett ledarskap som bygger på tillit och mod.

KTH lyfter Björkmans arbete med att utveckla Stockholms stads sätt att ta tillvara teknikens och digitaliseringens möjligheter. De påpekar i sin motivering att han har visat ett mycket stort engagemang och intresse i arbetet med att bygga starka relationer mellan den akademiska världen, offentlig sektor och industri.

Vad är du mest stolt över att du uträttat som innovationsdirektör?
- Att staden börjat etablera ett konkret samarbete med akademi och näringsliv som bygger på en förståelse för varandras utmaningar och drivkrafter. Endast genom detta kan vi uppnå en win-win-win-situation som kommer stärka oss alla i ett globalt perspektiv och ge tillväxt och välfärd för framtida generationer.

Ett exempel på ett innovationssamarbete är Digital Demo Stockholm, där Stockholms stad, Stockholms läns landsting, KTH, Ericsson, Vattenfall, ABB, Skanska, Scania och Telia gått samman för att förbättra och underlätta för invånarna i Stockholmsregionen med hjälp av digitala lösningar. Målet är att Stockholm ska vara världens smartaste stad 2040.

Kategori: Okategoriserade


Dörren till Tech Tensta alltid öppen

Postad av: SmartSthlm,

Längs Tenstagången ligger Tech Tensta. Det är fritidsgård som inriktar sig på teknik och bemannas av tech-coacher. Just nu är temat på Tech Tensta smart belysning.

-Dörren till Tech Tensta är i stort sett alltid öppen. Man kan komma hit med en uppgift eller fråga, eller för att lära sig något nytt, säger Mimmi Lindberg som är anställd tech-coach.

Att vara tech-coach innebär att man är fritidsledare, fast man håller i workshops och visar hur man använder teknik.

-Många ungdomar här  är återkommande besökare. Då och då har de med sig lite kompisar, eller så går folk förbi och undrar vad som händer där inne, berättar Mimmi Lindberg.

På Tech Tensta hålls workshops och utbildningar dagligen. Besökarna, som är mellan 13-19 år får testa på allt möjligt; såsom VR, programmering, videoredigering. I lokalen finns utrustning som; ipads, datorer, 3D-skrivare, VR-glasögon.

Just idag är Openlab på plats och håller en workshop kring smart belysning. Hur ska framtidens belysning se ut och fungera? Deltagarna fick börja med att besöka en park i närheten för att fundera över behov utifrån situationen- hur hade smart belysning kunnat fungera precis här?

-Målet är att ta fram belysning som faktiskt matchar medborgarnas behov, säger Maria Holm, projektledare för Smart belysning i Stockholms stad.

Resultatet av workshopen kommer hon att använda i arbetet med att ta fram den smarta belysningen som faktiskt ska finnas i Stockholms stad.

Kategori: Okategoriserade


Ny kartläggning: här är smart stad-tjänsterna som gör mest nytta

Postad av: SmartSthlm,

Det finns betydande vinster att hämta i att använda digitala smart stad-tjänster i världens storstäder. Men de stora städerna är överlag ganska dåliga på att dra full nytta av de digitala smart städ-tjänster som redan finns att tillgå.

Det är ett par av slutsatserna i en ny stor kartläggning av världens smart stad-satsningar som konsultföretaget McKinsey nyligen presenterade i Stockholm.

Konsultföretaget har undersökt hur ett sextiotal olika digitala smart stad-tjänster används i ett stort antal storstäder runt om världen. McKinsey har också studerat i vilken utsträckning smart stad-tjänsterna påverkar invånarnas livskvalitet.

Vilka typer av smart stad-tjänster som har störst positiv påverkan för invånarna skiljer sig väldigt mycket åt mellan storstäder med hög respektive låg medelinkomst.

I rika storstäder, som exempelvis New York eller Stockholm, kan en app med realtidsdata för kollektivtrafiken betyda väldigt mycket för invånarnas livskvalitet. Enligt McKinsey kan den här typen av realtidsinformation spara ända upp mot 15 till 30 minuter dagligen för arbetspendlare i stora städer.

I storstäder med lägre medelinkomst, exempelvis Rio de Janeiro, är det istället trafikstyrning via smarta trafiksignaler som sparar mest tid åt invånarna.

På hälso- och sjukvårdsområdet är det en typ av tjänster som sticker ut på topplistan över smart stad-tjänster. Det handlar om tjänster där patienter kan realtidsövervakas på distans av sjukvården via uppkopplade kroppssensorer. De har störst potential att höja invånarnas livskvalitet, enligt rapporten.

I en fattigare storstad som exempelvis Lagos är det istället hälso- och sjukvårdstjänster för att exempelvis hålla koll på dricksvattenkvalitet som har störst potential att höja invånarnas livskvalitet. Även tjänster som övervakar utbredningen av sjukdomsepidemier ligger högt upp på listan.

Men även de storstäder som arbetar mest aktivt med smart stad-utveckling är överlag ganska dåliga på att använda det utbud digitala smart stad-tjänster som redan finns att tillgå. I de storstäder som kommit längst i används bara runt 70 procent det redan tillgängliga utbudet av tjänster.

En tillbakahållande faktor i utvecklingen av nya smart stad-tjänster är att de inblandade aktörerna ofta har olika intressen som drar åt olika håll, menar rapportförfattarna. I många fall är det offentlig sektor som äger och kontrollerar den infrastruktur som behövs i många smart stad-tjänster. Medan det nödvändiga kapitalet för att investera i utveckling av nya tjänster oftast finns i den privata sektorn.

Äldre personer över 55 år är den grupp för vilka utbudet av smart stad-tjänster är minst och användningen lägst. Detta gäller för flera storstäder, inklusive Stockholm, enligt kartläggningen.

Här hittar du en sammanfattning av rapporten Smart Cities: Digital Solutions for a more livable future (.pdf)

 

Kategori: Okategoriserade


Beatrice Sablone, projektledare för ÖDIS: “Så samarbetar stockholmsregionen om öppna data”

Postad av: SmartSthlm,

Hösten rusar fram och med den följer alla intressanta event och seminarier. Även ÖDIS (Öppna data i Stockholmsregionen) har haft det första av tre Workshops och vi är mycket glada över den stora uppslutningen trots allas fullpackade kalendrar.

Jag och Björn Hagström, som vi nu är mycket glada över att ha knutit till projektet, höll i en workshop den 16 oktober i Stadshuset. Björn har arbetat med Öppna Data i mer än 6 års tid inom offentlig sektor och har strategisk och praktisk erfarenhet i hur man arbetar behovsdrivet och kopplar datatill faktiska målgrupper och användare.

Workshopens deltagare kom från nästan alla länets kommuner, från olika förvaltningar och bolag inom från olika kommuner och Stockholms Läns Landsting.

Vi gick igenom följande grundtankar:

* Offentlighetsprincipens bakgrund kopplad till dagens öppna offentliga data.

* Hur definierar man öppna data och öppna offentlig data.

* Vad ska man tänka på för att komma igång med Öppna Data i verksamheten.

Kommande workshops fokuserar på taktik för att komma igång med att öppna och katalogisera data, få in det som en naturlig del i arbetssättet och checklistor för att göra rätt hela vägen. Ser mycket fram emot att få samarbeta med alla kloka personer runt om i länet i dessa frågor.

Spännande skede

Hur går det för projektet ÖDIS förutom detta? Projektet är i ett spännande skede just nu, vi har knutit ett antal företag till projektet och de är i full gång med att kravställa vilka datamängder de önskar, och på vilket sätt de önskar få ut öppna data av kommuner och landstinget i länet.

Vi samverkar även med de andra verksamhetsprojekten inom Smart Stad programmet för att även så småningom kunna testa realtidsdata och sensordata. Att säkerställa en ökad mängd realtidsdata genom standardiserade API:er är en förutsättning för att värdet av öppna data verkligen ska kunna realiseras.

Nationellt sett har ansvaret för Öppna Data varit anförtrott Riksarkivet, men är nu överflyttat till DIGG, myndigheten för Digital Förvaltning.

Vi ser mycket fram emot att se hur DIGG kommer ta sig an detta spännande och viktiga område.

Varför Öppna Data?

För att erbjuda öppna data krävs att varje aktör har god kontroll över sina egna processer, rutiner och system. Öppna data blir därmed en katalysator för ordning och reda och kan bidra till ett processorienterat arbetssätt, vilket skapar effektivitet och högre kvalitet. Öppna data kan även användas som verksamhetsstöd och utgöra underlag för analys av verksamheter, vilket kan leda till förbättrad kvalitet.

Forskning vid Handelshögskolan i Stockholm visar att helt öppna geodata skulle kunna generera samhällsekonomiska vinster på omkring 200 miljoner kronor Samtidigt skulle de möjliggöra effektivisering av exempelvis offentlig upphandling, eftersom fler skulle få tillgång till bra underlag för t.ex. kravställning och prisberäkningar.

Om ni vill veta mer om projektet eller vill bli delaktiga i det – kontakta Beatrice Sablone, huvudprojektledare ÖDIS.

Vad är ÖDIS?

Ökad användning av Öppna Data i Stockholmsregionen – är ett projekt delfinansierat av EU´s Strukturfond. Projektet syftar till att öka mängden både öppna data och realtidsdata från kommuner i Stockholmsregionen, till förmån för innovation inom näringslivet.

Vi samarbetar med ett flertal företag för att ta del av vad de vill ha för data, kommunerna i länet och Stockholms Läns Landsting. Projektet är den del av Smart Stad programmet som drivs av Stockholm Stad men är ett samarbetsprojekt mellan alla 26 kommuner i länet.

Kategori: Okategoriserade


Kom till Digitalakademin -och vässa dina digitala färdigheter

Postad av: SmartSthlm,


Googles initiativ Digitalakademin drivs med målet att höja den digitala kompetensen i Stockholm. Stockholms stad är partner i satsningen, som håller öppet till mitten av december.

Kostnadsfria utbildningar i allt ifrån “bygg ditt personliga varumärke online”, till “introduktion till sökmotoroptimering” och “avancerad webbanalys” erbjuds i de fina lokalerna på Jakobsbergsgatan 34 i centrala Stockholm. På programmet finns även spännande gästföreläsningar samt workshops och seminarier – allt för att du ska få möjlighet att rustas inför framtiden och stärka din egen kompetens.

I lokalerna finns, förutom gratis kaffe och plats för att jobba eller plugga, digitala coacher som erbjuder personlig rådgivning.

Läs mer om Digitalakademin och anmäl dig till utbildningar här:

https://learndigital.withgoogle.com/digitalakademin/f2f
 

Kategori: Okategoriserade


Här är nästa steg för RPA:er i Stockholms stad

Postad av: SmartSthlm,

Det började med serviceförvaltningens test av RPA – även kallat mjukvarurobotar. Nu kommer nästa steg för att automatisera de mest repetitiva och regelstyrda delarna i stadens administrativa arbetsprocesser – en central teknikplattform för RPA som fler förvaltningar i Stockholms stad kan använda.

Anne Sofie Ohlsson och Ingeborg Brenton.

RPA (Robotic Process Automation) handlar inte robotar med armar och ben. Inte heller om AI-robotar som kan ”tänka” själv och fatta egna självständiga beslut. RPA är helt enkelt datorprogram som kan automatisera strikt regelstyrda administrativa arbetsprocesser i olika it-system.

Serviceförvaltningen var först ut med att testa RPA i Stockholms stad. Här fick RPA-programmet bland annat ta över en helt och hållet regelstyrd del av förvaltningens arbetsprocess för att reversera fakturor.

RPA-programmet utförde sin regelstyrda del av arbetsprocessen på ungefär samma sätt som en mänsklig medarbetare. RPA-programmet hade exempelvis egen användarbehörighet och kunde själv logga in i de olika system som den var instruerad att arbeta i.

Försöket fick positiv respons av alla inblandade på serviceförvaltningen. Slutsatsen blev att RPA-programmet klarade av att ta över de mest monotona och repetitiva delarna av de regelstyrda arbetsprocesserna – och därmed frigöra mer tid för medarbetarna att ta sig an de mer kvalificerade arbetsuppgifterna.

- Det här gör att vi kan jobba smartare och vidareutveckla kvaliteten i våra arbetsprocesser, konstaterade Anne Sofie Ohlsson strateg på serviceförvaltningen, som tillsammans projektledaren Ingeborg Brenton höll i testerna.

Nu går Stockholms stads arbete med RPA in i ny fas som öppnar för fler förvaltningar att automatisera regelstyrda administrativa arbetsprocesser. En gemensam teknikplattform för RPA:er har tagit fram. Plattformen innehåller från start tre stycken mjukvarurobotar.

En robot kommer att användas serviceförvaltningen som i ett första steg går vidare och driftsätter den automatisering av de arbetsprocesser som var föremål för de tidigare testerna.  En av robot ska användas för automatisering av arbetsprocesser i ekonomisystemet Agresso på stadens finansavdelning.

Hur den tredje roboten i den gemensamma teknikplattformen ska användas är ännu inte beslutat, berättar Lina Jacobi, projektledare för RPA-plattformen. Men flera förvaltningar och bolag i staden har flaggat för att de är intresserade att testa automatisering av arbetsprocesser.

Har du frågor eller vill veta mer om Stockholms stads nya teknikplattform för RPA – kontakta leveransledare Lina Jacobi.

Kategori: Okategoriserade


Stockholm värdstad för eFörvaltningsdagarna

Postad av: SmartSthlm,

Den 10-11 oktober gick årets upplaga av eFörvaltningsdagarna av stapeln med Stockholms stad som värdstad.

Arrangemanget inleddes på onsdagen med att Johanna Engman hälsade mässans besökare välkomna.

I Stockholms stads monter pratade vi om den  smarta staden, nu och i framtiden. Montern bemannades av avdelningen för digital utveckling och var inriktad på hur digitalisering kan bidra till målet om en smart stad utifrån fyra hållbarhetsperspektiv: demokratiskt, ekologiskt, ekonomiskt och socialt.

Besökarna i montern var många. De fick bland annat känna på kommunikationsroboten som hjälper långtidssjuka barn att behålla kontakt med skolan, robotkatten som används på demensboenden, testa AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter, legostaden som visualiserar hur vi bygger en smart stad.

Förutom montern, anordnade vi rundabordssamtal kring innovationssamarbeten och digitalisering. Evenemanget fulltecknades snabbt och deltagare kom från både andra kommuner, landsting, akademi och näringsliv. Rundabordssamtalet var ett av flera som arrangeras under året, för att i slutändan leda fram till en rapport baserad på sammanställningen.

Tack till alla som deltog på ett eller annat sätt!

Kategori: Okategoriserade