Stockholms stad – Sveriges Digitaliseringskommun 2017

Postad av: SmartSthlm,

Biträdande stadsdirektör Fredrik Jurdell och it-direktör Ann Hellenius tog emot utmärkelsen Stockholms stad - Sveriges Digitaliseringskommun 2017.

Det blev Stockholms stad som plockade hem utmärkelsen Sveriges Digitaliseringskommun 2017 under den pågående Kvalitetsmässan i Göteborg.

Fredrik Jurdell, biträdande stadsdirektör, och Stockholms stads it-direktör Ann Hellenius fick ta emot priset av bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson på Göteborgsoperans scen på tisdagskvällen.

- Det är med stor glädje och stolthet vi tar emot priset, det ger energi till många av oss som jobbar för att utveckla våra verksamheter med hjälp av digitalisering. Vi behöver vara bäst på att samverka och dra nytta av digitaliseringens möjligheter, säger Ann Hellenius.

Övriga slutfinalister i tävlingen var Uppsala, Karlskrona, Kungsbacka och Falkenberg.

Här är juryns hela motivering till att utse Stockholms stad till Sveriges Digitaliseringskommun 2017:

”Stockholms stad har satt fokus på att skapa den smarta staden där digitaliseringen bidrar till att skapa en attraktiv och hållbar plats för medborgare och företag.

Genom ett kompetent ledarskap har Stockholm byggt upp en bred förmåga för att ta sig an stadens transformation med fokus på nytta och innovation.

Här samsas robotar som låter sjuka barn vara med på distans i skolan med automatiserade processer kopplade till e-tjänster och breda insatser för att höja den digitala kompetensen. Samtidigt som staden arbetar löpande för att hitta smartare processer och nya samarbeten för att ta sig an stadens utmaningar.

Förväntningarna är stora på Stockholm att ta på sig ledartröjan nu när Sverige ökar takten mot en smartare välfärd.”

Juryn bestod av Åsa Zetterberg, Sveriges Kommuner och Landsting, professor Bo Dahlbom, Göteborgs universitet, David Mothander. förbundsdirektör, IT & Telekomföretagen, Ann-Mari Fineman, enhetschef Vinnova, Therese Kristensson, ämnessakkunnig eFörvaltning Finansdepartementet, Jörgen Westergren, director PwC och Haron Zafar, kommunikationsansvarig Kvalitetsmässan.

Läs mer i Kvalitetsmässans pressmeddelande.

Kategori: Okategoriserade


Utbildningskoncept för Stockholms stads skolor gav finalplats till Digitaliseringspriset

Postad av: SmartSthlm,

Roboteket har på kort tid blivit en succé i Stockholms stads skolor. Nu är Roboteket dessutom en av sex finalbidrag som tävlar om Stockholms stads Digitaliseringspris.

- Det är fantastiskt roligt, det tycker vi alla, säger Linda Spolén, en av de som står bakom Mediotekets och grundskoleavdelningens satsning på kompetensutveckling och utbildningsmaterial för undervisning inom programmering i skolan.

Tillsammans med kollegor inom verksamhetsgruppen “Lärande med digitala verktyg” har

Linda Spolén tagit fram konceptet för Roboteket, där syftet är att sänka trösklarna för lärare att börja arbeta med programmering i undervisningen.

Tankearbetet bakom projektet kom igång för flera år sedan då Mediotekets medarbetare sneglade på Storbritanniens nya läroplan och dess skrivningar kring datalogiskt tänkande. Frågan väcktes om hur medioteket snabbt skulle kunna stötta lärare i Stockholms stad om vi i Sverige skulle få en liknande utveckling. Om programmering skrivs in i läroplanen, måste det också finnas en plan för hur förändringarna ska implementeras i undervisningen, menar Linda Spolén.

Konceptet innefattar tre utbildningstillfällen och ett månadslångt lån av en vagn med robotar och verktyg för programmering i undervisningen. Sedan starten januari 2017 har vagnarna varit ute på 72 av stadens grundskolor.

Det första utbildningstillfället handlar om hur programmering finns runt om oss i samhället och om de nya läroplansskrivningarna som börjar gälla 1 juli 2018.

Andra tillfället får deltagarna en grundlig genomgång av robotarna och programmeringsverktygen de får låna med sig till skolan. Den tredje träffen är vikt för uppföljning och reflektion. Då är tanken att pedagogerna ska dela erfarenheter med varandra. Tredje tillfället syftar också till att ge redskap för fortsatt lärande kring programmering i undervisningen.

- Vår nästa utmaning är att ha en komma-igång-kurs för lärare i årskurs 7-9, samt att både bredda och fördjupa innehållet i våra programmeringsutbildningar. Det finns ett stort intresse för vårt arbete, vilket ger oss energi att fortsätta, säger Linda Spolén.

Till årsskiftet har det gått ett år sedan Roboteket startades. Då är det dags för en ordentlig utvärdering – och planering för framtiden. Nästa år utvidgas programmeringsarbetet med ett maker-labb – en miljö där olika material och verktyg finns tillgängliga för skapande och experiment, i kombination med olika former av elektronik och programmering.

- Skolan står inför stora utmaningar i och med de nya skrivningarna i läroplanerna och jag är oerhört stolt över att vi på utbildningsförvaltningen snabbt stod startklara med stöd och kompetensutveckling via Roboteket. Det är ett intensivt och utmanande förändringsarbete och jag brukar säga att jag har världens roligaste och mest utvecklande jobb, avslutar Linda.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* Tyck till-appen

* Livsmedelskollen

* Stockholmskällan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

Kategori: Okategoriserade


De fick en idé om framtidens parkeringsautomat – nu kan de vinna Digitaliseringspriset

Postad av: SmartSthlm,

Mats Igemo och Tommy Jakobsson på Trafikkontoret - och deras solcellsdrivna parkeringsautomat som nu är en av finalisterna i Stockholms stads digitaliseringspris.

För drygt två år sedan började Mats Igemo och Tommy Jakobsson, ansvariga för stadens parkeringsautomater på gatumark, fundera över hur framtidens parkeringsautomater borde se ut och vilka möjligheter som finns med dagens teknik.

- Vi tittade på framtida krav från kortutgivare och banker vid framtagningen av dessa maskiner. Vi ville ha framtidens betalningssätt med både säkra och flexibla betalsätt, samt ta bort det här med biljetter, det kändes lite gammalt säger Tommy Jakobsson.

Resultatet blev de nya digitala och solcellsdrivna parkeringsautomaterna utan pappersbiljetter.

Tidigare skrev trafikkontorets parkeringsautomater ut runt 7,5 miljoner papperskvitton per år. Pappersbiljetter kan både förfalskas, blåsa bort och göra det svårt att ta betalt av tvåhjuliga fordon. Dessutom så genererade pappersbiljetterna en hel del bilkörning för service och felavhjälpning. I de nya digitala parkeringsautomaterna sker registrering av betalning istället via fordonets registreringsnummer.

De nya digitala automaterna drivs av solceller, och behöver inte längre kopplas till externt elnät. På så sätt så slipper man gräv och schakt för elledningar vilket är både komplicerat och dyrt samt innebär kostnader för nätavgifter och elförbrukning. Parkeringsautomaterna är därför lätta att integrera i stadsmiljön och kan enkelt flyttas för att anpassas till den föränderliga och växande staden.

En annan stor fördel är att parkeringsautomaterna själva kan larma direkt till ett backofficesystem som kan skötas inifrån kontoret eller från fältservicepersonalens surfplattor. Då all information kring maskinen är digital så kan de också enkelt uppdateras, med till exempel vid nya parkeringstaxor. Tidsvinst och kostnadsbesparingar är betydande och ger samtidigt bättre och snabbare service till kunderna.

 I de nya parkeringsautomaterna betalar man med alla typer av bankkort, kontaktlösa kort och även med de nya betaltjänsterna Samsung pay och Apple pay. Med dem kan man betala parkeringen med sin mobil eller smarta klocka. Kvitton på köpen lagras digitalt och går enkelt att få via sms eller epost direkt från parkeringsautomaten. Dessa kan också hämtas hem efteråt via stadens kvittosida: pkvitto.stockholm.se.

Som en service till utländska besökare och turister kan automatens språk ändras via en språkknapp till tyska, franska eller engelska.

Idag pågår ett projekt med att byta ut de gamla automaterna mot nya solcellsdrivna automater. I dagsläget finns ca 350 nya automater ute och ytterligare 650 stycken kommer att placeras ut.

- Automaterna och tjänsterna kring dessa har gjort avtryck i parkeringsbranschen, såväl här hemma i Sverige men även utomlands. I slutet av november kommer en delegation från Chicago på besök. Många är nyfikna och vill ha samma teknik som vi har, säger Mats Igemo.

De nya solcellsdrivna parkeringsautomaterna har nu nominerats som en av finalisterna för Stockholms stads Digitaliseringspris. Priset delas ut i samband med Kvalitetsutmärkelsen 28 november.

- Det är jätteroligt. Vi håller tummarna, ska bli kul att se vilka de andra bidragen i tävlingen är, avslutar Mats Igemo.

Här är alla finalister till Stockholms stads Digitaliseringspris:

* Solcellsdrivna digitala parkeringsautomater

* Roboteket – ”lånerobotar” för skolan

* Tyck till-appen

* Livsmedelskollen

* Stockholmskällan

* AI-baserad screening för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter i skolan

 

Kategori: Okategoriserade


Unga nyanlända hjälper seniorer med it-krångel

Postad av: SmartSthlm,

Mohammad Alaliwi, en av Stockholms nya it-värdar som hjälper stadens seniorer med krånglande datorer och mobiler.

Den första februari i år startades projektet “Unga it-värdar” i Stockholm. Ett samverkansprojekt mellan kulturförvaltningen, äldreförvaltningen och arbetsförmedlingen som finansieras av delegationen för unga och nyanlända i arbete.

Fokus är att minska den digitala klyftan i samhället, och går ut på att unga nyanlända hjälper seniorer och besökare med it-frågor på bibliotek, äldreboenden, servicehus och träffpunkter.

- Grundtanken är att de nyanlända ungdomarna ska få vara experter på något, de ska få ett jobb och de ska få möjlighet att öva på svenska. Seniorerna får i sin tur lära sig om it och digital teknik. Det blir ett tillfälle för integration, berättar Henning Sundvall, projektledare för Unga it-värdar.

När första omgången ungdomar rekryterades i april, fanns ett par olika kriterier. e sökande ska vara boende i Stockholms stad, 18-24 år och de ska helst vara på en c-nivå i det svenska språket enligt SFI:s skala. Till sist måste de ha antingen ett permanent eller ett tillfälligt uppehållstillstånd som inte är äldre än 36 månader.

Jobbtorg Stockholm, har tagit fram en egen it-utbildning för it-värdarna. Utbildningen är fokuserad på smartphones och surfplattor. Alltifrån hur de används, till hur man laddar ner appar och vad kan man göra med dem. Mycket basics och fokus på att informera om vilka möjligheter som finns; vad kan man göra med sin digitala enhet. Även pedagogik ingår den två veckor långa kursen och tanken är att it-värdarna ska inspirera till digital utveckling.

Idag arbetar 31 st ungdomar som it-värdar. De jobbar i små team och handledare finns alltid på plats. Varje team har en surfplatta och en smartphone med sig till träffen.

Förutom att svara på frågor från drop in-besökare håller it-värdarna även Ipad-kurser, och Iphone-kurser. Då kan de som vill komma och lära sig grunderna.

Alla som får hjälp av it-värdarna får svara på en enkät med två frågor: har du fått hjälp? och känner du dig mer nyfiken på it?

- 99 procent svarar ja på båda frågorna vilket kan ses som ett kvitto på att det går bra, säger Henning Sundvall.

Vid projektets slut, i november nästa år, är målet att 80 it-värdar ska ha varit i tjänst. En stor drivkraft för ungdomarna är att de vill komma ut i samhället och prata med andra medborgare, för att få öva på sin svenska. De flesta kombinerar detta arbete, som alltid är på eftermiddagarna, med att plugga på förmiddagarna, berättar Henning Sundvall.

- Målet är att vi i detta projekt ska testa en modell för hur unga nyanlända kan jobba som it-värdar med att minska den digitala klyftan i samhället, för att sedan kunna implementera det i ordinarie verksamhet, avslutar han.

It-värdarna arbetar på olika arbetsplatser i staden på eftermiddagarna, se schemat i vilka stadsdelar du kan träffa en IT-värd. 

Kategori: Okategoriserade


Skanskvarnsskolan testar ny kommunikationsrobot för långtidssjuka barn

Postad av: SmartSthlm,

Kerstin Linke, it-pedagog och Petra Sjöberg, klasslärare på Skanskvarnsskolan inleder tester av kommunikationsroboten för långtidssjuka barn i en klass nu under hösten.

Skanskvarnsskolan i Årsta blir först ut att testa en ny typ av kommunikationsrobot för långtidssjuka elever. Via roboten kan barnet delta på lektioner och samtidigt vara med i klassens sociala liv i och utanför klassrummet.

Det lilla roboten ser ut som en leksak. Men det är ett kvalificerat kommunikationsverktyg, specialutvecklat för att långtidssjuka barn ska kunna delta i klassengemenskapen på distans. Tanken är barnet via kommunikationsroboten både kan delta i lektioner och med klasskompisarnas hjälp även vara med på rasterna.

Barnet styr roboten i klassrummet via en surfplatta. När man kopplar upp sig börjar robotens ögon att lysa. Roboten kan snurra och vrida på huvudet så att barnet kan följa vad händer i klassrummet via robotens kamera. Barnet kan kommunicera med klassen på flera olika sätt, antingen via robotens högtalare och mikrofon eller via olika ljussignaler som finns inbyggda i robotens huvud. Man kan också nicka eller skaka med robotens huvud

Den stryktåliga roboten kommunicerar via mobilnäten och är lätt för barnen att bära med sig under armen. Tanken är att den inte bara ska vara med på lektionerna utan också ska kunna följa med på raster och olika typer av klassaktiviteter.

Kommunikationsroboten är utvecklad av det norska företaget Noisolation och roboten används redan på flera skolor i framförallt Norge. Härom veckan dök den första roboten upp på Skanskvarnsskolan i Årsta. Där ska klassläraren Petra Sjöberg och it-pedagogen Kerstin Linke, nu testa och utvärdera roboten i en skolklass under hösten. Även på ESS-gymnasiet på Södermalm kommer att testa att arbeta med kommunikationsroboten under hösten.

Testerna är en del av ett så kallat inspirationsprojekt som Stockholms stads avdelning för digital utveckling driver. Syftet med inspirationsprojekten är att snabbt och på ett tidigt stadium utvärdera nya digitala tjänster i småskaliga tester och sedan tillgängliggöra de som fungerar bäst för användning i hela staden.

Kategori: Okategoriserade


Stockholmskällan kammar hem europeiskt prestigepris

Postad av: SmartSthlm,

Stockholmskällan blev årets vinnare av det prestigefyllda Heritage in Motion Award 2017.  Stockholmskällan vann priset i kategorin “Websites and Online content”

Bakom priset står organisationerna European Museum Academy, Europa Nostra och Europeana som alla arbetar med att uppmärksamma och utveckla kulturarv och museer i Europa.

“Det känns väldigt roligt och är ett kvitto på att arbetet med Stockholmskällan verkligen ger utdelning. Alla vi som jobbar med Stockholmskällan – på arkiv, bibliotek, museer och utbildningsförvaltning – och alla som använder Stockholmskällan – i skolan och på fritiden – vet att webbplatsen är fantastisk. Genom priset kommer fler personer – både i Stockholm, Sverige och världen – få upp ögonen för Stockholmskällan och bli frälsta de med” säger Sofia Dahlquist, redaktör på Stockholmskällan.

När priset delades ut på European Museum Academys konferens i Skopje i fredags, löd juryns motivering så här:

 “A thorough collection of data and a best-practice example of cooperation between cultural institutions, initiating a process of actively learning history directly from the primary sources. A good project with solid tech and rich content.”

Det är första gången det ärofyllda priset går till en svensk verksamhet.

Stockholmskällan drivs av Stockholms stad. Sajten är ett samarbete mellan Stadsmuseet med Medeltidsmuseet och Stockholmia, Stadsarkivet, Stadsbiblioteket och utbildningsförvaltningen.

“Utmärkelsen är ett bevis på att Stockholmskällans innehåll, form och arbetssätt har en hög kvalitet och kan fungera som en förebild för utbildning, museer och kulturinstitutioner i ett internationellt sammanhang. Det visar också att de pengarna staden satsat på digital förnyelse verkligen gett avkastning.” säger Sofia Dahlquist, redaktör på Stockholmskällan.

Tidigare texter om Stockholmskällan.

Kategori: Okategoriserade


Drönare och it-säkerhet för sakernas internet – här är Urban ICT Arenas nya fokusområden

Postad av: SmartSthlm,

Snart Sveriges mest uppkopplade busshållplats. Petra Dalunde på Urban ICT Arena visar hållplatsen vid Kistagången som snart får egna 5g-basstationer och där glasrutorna i busskuren ersättas av jättestora pekskärmar för trafikinformation.

Nu är arbetet på testbädden Urban ICT Arena i Kista i full gång och allt från förarlösa bussar till utveckling av nya tjänster med drönare finns med i projektprogrammet.

Men Urban ICT Arena har också mycket att erbjuda förvaltningar i Stockholms stad som vill vidareutveckla sin verksamhet genom digitalisering, säger Petra Dalunde som leder arbetet med testbädden.

- Kom hit och ta reda på hur er verksamhet kan bli smart och uppkopplad i enlighet med stadens strategi.  Sedan hjälps vi tillsammans åt att hitta fram till de smartaste lösningarna. Det är vårt erbjudande till Stockholms stad, säger Petra Dalunde.

Hon tycker att det är viktigt att det är verksamheternas utvecklingsbehov som står i centrum i det arbetet, snarare än de tekniska lösningarna.

- Jag brukar säga att digitalisering till 15 procent är teknik och den finns redan. Resten handlar om mindset och organisation, vilket är mycket svårare att definiera, säger Petra Dalunde.

Ett exempel som redan finns med bland Urban ICT Arena-projekten är att tillsammans med Stockholms stadsarkiv ta reda på vad ett smart och uppkopplat arkiv är. I det ingick att titta på hyllsystem, smarta volymer och nya arbetssätt för att öka tillgängligheten och användarnyttan av stadens arkivmaterial.

Urban ICT Arenas testnät i Kista.

Urban ICT Arena är en viktig pusselbit i Stockholms stads strategi för en smart och uppkopplad stad som kommunfullmäktige beslutade om i våras. Testbädden drivs av Stiftelsen i Electrum, där Stockholms stads finansborgarråd Karin Wanngård är vice ordförandet. Urban ICT Arena är ett  samarbetsprojekt där Stockholms stad tillsammans  med länsstyrelsen och en lång rad it-företag och forskare tillsammans utvecklar och testar nya lösningar för den smarta staden.

Stockholms stads nätbolag Stokab har byggt en helt ny fiberinfrastruktur längs Kistagången som ska användas i testerna. Det ovanliga med nätet är att det kopplar upp föremål i utomhusmiljön – exempelvis lyktstolpar och busskurer – med blixtsnabb datakommunikation.

De fiberuppkopplade lyktstolparna längs Kistagången har specialanpassats för att kunna bära en stor mängd uppkopplade sensorer och antenner för olika typer av trådlösa nät som ska användas inom ramen för Urban ICT Arena-testerna.

- I dagsläget ingår över 60 projekt i Urban ICT Arena. Det är inte svårt att hitta projekt till testarenan, berättar Petra Dalunde.

För att fokusera utvecklingsinsatserna och skapa bästa möjliga förutsättningar för kunskapsutbyte mellan de olika projekten har Urban ICT Arena beslutat om tre fokusområden för det kommande årets arbete:

* Drönare: Här är planen att titta brett på möjliga nya användningsområden för drönare, helst tillsammans med tillsynsmyndigheterna. Vilka möjligheter och hinder finns det för Stockholms stad att använda drönare i sina verksamheter framöver?  Kan drönarna kanske användas när parkförvaltningen inspekterar träd, eller för att vintertid kartlägga vilka hustak som måste skottas? Eller kan drönare exempelvis användas för att för att guida folk rätt vid utrymningar?

* Integritetsfrågor kopplade till sensorer som registrerar bilder och ljud: Här ska man titta på hur man bäst ska hantera integritetsfrågorna när man använder sig av uppkopplade sensorer som registrerar bild och i en del fall även ljud. Den här typen av sensorer används ibland vid exempelvis realtidsmätningar av trafikströmmar och bullermätningar.

- Vi tycker att det är angeläget att titta på de här frågorna. En viktig del i arbetet med testbädden är att blanda människor från olika discipliner för att på bästa sätt genomlysa sådana här frågor, säger Petra Dalunde.

 * It-säkerhet i sakernas internet. Här handlar det om att titta på hur man löser säkerhetsfrågorna genom hela kedjan i IoT-system – alltifrån från de uppkopplade sensorerna som samlar in data över till de it-system som hanterar och analyserar den insamlade datan. Hur får vi en säker kedja hela vägen?

- Det här är viktiga områden för en smart stad. Det är lågt hängande frukter för oss att börja ta oss an, säger Petra Dalunde. Om ett år kommer vi att ha skaffat oss stor kunskap. Då kan vi börja utbyta resultat med andra kunskapscentra på de här områdena och på så vis snabbt öka vår egen kunskapsmassa, avslutar Petra Dalunde.

Kategori: Okategoriserade


Ny AI-baserad screening-metod för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter snart tillgänglig för Stockholms stads skolor

Postad av: SmartSthlm,

En ny screening-metod för att tidigt upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos barn blir inom kort tillgänglig för Stockholms stads skolor.

Metoden bygger på att en eye-trackingkamera spelar in ögonrörelserna när eleverna läser en kort text från en datorskärm. Resultatet jämförs sedan mot ett omfattande referensmaterial med hjälp av AI (artificiell intelligens) som med 95 procents säkerhet identifierar de elever som är i riskzonen för läs- och skrivsvårigheter. Screeningen tar cirka två minuter per elev.

Screening-metoden är utvecklad av företaget Lexplore och resultatet av mångårig forskning vid Karolinska Institutet.

Ett försöksprojekt med screening-metoden genomfördes under förra året på fyra skolor i Stockholm stad. (Eriksdalsskolan, Högalidsskolan, Katarina Södra och Björkhagens skola). Totalt screenades närmare 900 elever i årskurs 2-4.

VIDEO: Så funkar screeningen för tidig upptäckt av läs- och skrivsvårigheter

Nu har försöket utvärderats och utbildningsförvaltningen har beslutat att gå vidare och tillgängliggöra screening-metoden för Stockholms stads samtliga skolor.

Metoden innebär att alla elever kan screenas på ett enklare och snabbare sätt jämfört med de metoder som används idag för att upptäcka läs- och skrivsvårigheter hos barn i skolan. Lärarresurser kan frigöras från individuella och tidskrävande screeningar på utvalda elever till att snabbt genomföra screening av hela klasser eller årskurser. Den eventuellt upplevda stigmatiseringen för enskilda elever uteblir när hela klasser screenas.

Utmaningen med flera av dagens metoder för läs- och skrivsvårighets-screening är att innefattar omfattande manuella testcykler som är resurskrävande och sårbara för subjektiv bedömning. Många skolledare vittnar om stora utmaningar att få fram ett pålitligt beslutsunderlag. De metoder som används kan också ge svårtolkade och tvetydiga resultat, samtidigt som de tar stora resurser i anspråk.

Resultaten för den nu pilottestade screening-metoden presenteras för behöriga pedagoger i ett användarvänligt webbgränssnitt. Skolorna kan följa resultaten år från år med hjälp av statistik och analyser som är kopplade till tekniken. Skolorna får därmed bättre verktyg för att följa upp och utvärdera om de åtgärder som sätts in ger resultat för att öka läs- och skrivkunnigheten hos samtliga elever.

VIDEO: Stockholms stads grundskolechef om screening-metoden

Att söka kunskap genom skriftliga källor ingår till stor del i skolarbetet i alla ämnen. De elever som i tidiga skolår kommer efter i läs- och skrivutvecklingen får svårt att klara kunskapskraven. Att inte klara kunskapskraven skapar stor frustration hos varje enskild elev, och kan vara avgörande för den enskilde elevens skolmotivation.

Tidiga satsningar på att upptäcka läs- och skrivproblem innebär att skolan kan rikta sina resurser innan problemen blir mer omfattande. För sent upptäckta läs- och skrivsvårigheter skapar inte bara problem för den enskilde eleven, utan även för hela skolsystemet. Att arbeta med läs- och skrivsvårigheter under högstadiet eller i gymnasiet innebär höga kostnader jämfört med om tidiga insatser satts in.

Kategori: Okategoriserade


Så vill Stadsarkivet bli smart och uppkopplat

Postad av: SmartSthlm,

Ett arkiv måste utvecklas i en stad som ständigt tar nya steg inom digitaliseringen. På Stockholms Stadsarkiv spånas det på ett nytt arkivsystem där ett dokument kan tala om ”här finns jag”, ”det här är mitt namn” och ”det här kan du använda mig till”.

I sju år har Lennart Ploom varit förvaltningschef på Stadsarkivet. Tillsammans med sina 70 kollegor jobbar han för att verksamheten och de 85 000 hyllmeter handlingar de förvarar ska bli så lättillgängliga som möjligt för Stockholmarna.

När de nu påbörjar byggandet av ännu en lokal i Liljeholmen, är det en del i projektet ”smart och uppkopplat arkiv” som ingår i stadens digitala strategi. Ett steg i arbetet mot världens smartaste stad 2040.

På stadsarkivet finns idag ungefär olika 5000 arkiv.

-Det är stadsarkivets uppgift är att få folk att förstå vilken information arkiven faktiskt innehåller och att hjälpa våra besökare att få svar på sina frågor, säger Lennart Ploom.

-Nästa steg i vårt arbete handlar om att vi ska utveckla verktyg som gör att vi enkelt kan besvara vilken information som finns och vad man kan göra med den.

För att förklara detta jämför Lennart Ploom arkivinformation med en hammare.

-Man måste dels veta att verktygslådan innehåller en hammare. Sedan måste man veta att man kan slå i en spik med den, och kanske till och med bygga ett hus med hjälp av just den informationen.

När man digitaliserar handlingar så analyseras informationsinnehållet, vilket gör att man kan bygga ihop kluster av information. På så sätt kommer man i framtiden kanske kunna få reda på information från alla kategorier i arkivet om man har ett namn och ett personnummer. Hittar du till exempel din morfars farfars födelsebevis i arkiven, kan du även se var han jobbade, sökte bygglov och satt i rättegång. Man ska i princip kunna googla i arkivet, även fast det kommer att fortsätta vara analogt.

Idag hittar man information genom att veta vilket arkiv den tillhör och vilken hylla den står på. Nu undersöker stadsarkivet möjligheterna att i ett framtida arkivsystem vända på denna logik. Man ska istället kunna anropa dokumenten, genom att förse varje dokument med ett slags enkelt elektroniskt chip.

-I ett nytt arkivsystem vill vi även att det ska finnas en funktion där det registreras vad olika arkiv används till. Denna metadata ska sedan fungera som förslag på användningsområde till kommande besökare. Kan en person ta vid där en annan slutade, istället för att uppfinna hjulet på nytt, kommer utvecklingen att gå snabbare, säger Lennart Ploom.

Genom det samspel som digitaliseringen av arkiven kommer att skapa får vi större nytta av verksamheten som bedrivs på Stadsarkivet. Alla kommer att kunna använda den information som finns utifrån sina egna behov. Smartness handlar om att vi får lättare att lyssna på vad vi själva vill, genom interaktivitet, genom medskapande och dialog. Detta kommer att leda till en bättre relation mellan vad folk vill ha – och vad arkivet kan erbjuda.

 

FAKTARUTA:

Stadsarkivet är en av de förvaltningar inom Stockholms stad som inlett ett samarbete med Urban ICT Arena, för att få hjälp med sin digitaliseringsprocess. Till testbädden i Kista är alla inom Stockholm välkomna att komma med ett problem, formulerat som ett behov. Under gemensamma workshops arbetas sedan tankar och idéer fram på hur detta behov kan tillfredsställas med hjälp av digitala verktyg och nya arbetssätt. Läs mer om samarbetet här. (http://www.urbanictarena.se/stockholm-city-archives-smart-connected/)

Mer om Stadsarkivet

 

 

Kategori: Okategoriserade


Stockholmskällan nominerad till Svenska Designpriset 2017

Postad av: SmartSthlm,

”Historia är nutidens berättelse om dåtiden” menar Stockholmskällan som har blivit nominerad till Svenska designpriset 2017. Med en design byggd för mobilitet, levandegör sajten Stockholms historia genom inkörsportar till olika tidsepoker.

Bakom de 30 000 källorna som sajten är uppbyggd av ligger ett utvecklingsarbete där Stockholms stad, Stadsmuseet, Stadsarkivet och Stadsbiblioteket arbetat tillsammans.

Det är alltifrån bilder, video, musik, texter och inskannade dokument, som alla är utvalda för att de berättar något om Stockholms historia och tillsammans bildar de en större berättelse. Projektet att mobilanpassa och vidareutveckla Stockholmskällan har finansierats av Stockholms stads program för digital förnyelse.

Sedan starten 2006 har de flesta av Stockholms skolelever kommit i kontakt med den populära sajten, som används i undervisning för att på ett enkelt, pedagogiskt och visuellt spännande sätt ge återblickar i huvudstadens historia. Bland de 500 000 besökare som Stockholmskällan har varje år, är den mest populära tjänsten en där man kan se och jämföra stockholmskartor från olika tidsepoker. På så sätt kan man tydligt se hur ett visst område förändrats under århundrandenas gång.

Svenska Designpriset är en tävling i design som är öppen för alla som arbetar med grafisk design, formgivning och inom liknande kreativa områden. Omröstningen pågår 4-10 september, om du vill rösta fram Stockholmskällan går du in på designpriset.se

Stockholmskällan har även ett populärt instagramkonto som du kan följa på @stockholmskallan. Stockholmskällan har också en Facebookgrupp.

Kategori: Okategoriserade